Att personer som aldrig skulle drömma om att ta en cigarett på jobbet kan köpa ett helt paket när de ska på fest är ingen slump. Förklaringen finns att hitta i hjärnans belöningssystem, vars uppgift är att motivera oss att tillfredsställa våra grundläggande behov. När vi äter, dricker, hör bra musik, ser konst, umgås med människor vi gillar eller har sex aktiveras belöningssystemen och skapar känslor av välbehag.
Genväg till välbehag
Droger som alkohol och nikotin kan också trigga igång belöningssystemen; de blir ett slags genväg till välbehag och tillfredsställelse.
Enligt professor Jörgen Engel vid farmakologen vid Göteborgs universitet sker det neurokemiska förändringar i hjärnan när man tar droger. De förstärker först och permanentar sedan beroendet.
– Man kan säga att det uppstår en sensitisering, ett slags överkänslighet. Det innebär att samma dos av drogen ger en successivt ökad effekt vid upprepad men oregelbunden konsumtion.
Rökning påverkar suget efter alkohol
Forskarna har också kunnat visa att olika droger samverkar, så kallad korssensitisering. Alkohol och nikotin verkar till exempel på samma belöningssystem, och i djurförsök har det visat sig att råttor som matats med nikotin väljer alkohol framför vatten. Det har även visat sig att ungdomar som börjar röka tidigt har lättare att bli beroende av alkohol och andra droger senare i livet.
– Det här gäller även för mammor som röker under graviditeten, säger Jörgen Engel. Deras barn löper ökad risk att utveckla drog- och alkoholmissbruk. Jag kan tänka mig att det även gäller under amningen, men det är ännu inte bevisat.
Rökning ökar återfallsrisken för missbrukare
En följd av att det här sambandet har blivit så tydligt är att man i en långsiktig behandling av alkoholmissbrukare numera även försöker få dem att sluta röka.
– På de gamla avgiftningsklinikerna var det en dimma av rök, något som vi nu vet kan öka återfallsrisken. Och alla som någon gång varit fast i rökträsket vet hur extra svårt det är att låta bli cigaretterna till ett glas vin, säger Jörgen Engel.
– När man slutar röka blir man irriterad och tappar kontrollen, och det sitter i ganska länge. En kvalificerad gissning är att vissa under den tiden försöker medicinera bort det dåliga med hjälp av alkohol, eftersom den påverkar samma system i hjärnan.
Alkohol ökar risken för att börja röka igen
Stockholms läns landsting driver Sluta-röka-linjen i samarbete med Karolinska Folkhälsoakademin på Karolinska Institutet, dit folk som vill ha hjälp att sluta röka eller snusa kan ringa. Enligt Asgeir R Helgason, docent vid Karolinska Institutet, är en av de vanligaste anledningarna till återfall i rökning just berusning.
– När folk ringer till linjen får de inte rådet att sluta dricka bara för att de ska sluta röka, säger han. Men det finns anledning att ta det lite försiktigt med alkohol en period och inte bli berusad. Det finns med som en viktig aspekt i våra behandlingsmanualer.
Detta var också en av anledningarna till att Asgeir initierade den nya Alkohollinjen tillsammans med Kerstin Damström Thakker. Sluta-röka-linjen har varit modell för Alkohollinjen och verkar ha en bra behandlingseffekt, enligt en nyligen gjord pilotstudie. Alkohollinjen riktar sig främst till riskbrukare av alkohol och har ett nära samarbete med Sluta-röka-linjen. Sedan Sluta-röka-linjen startade 1998 har det inkommit mer än 115 000 samtal, varav närmare 90 000 har gällt tobaksavvänjning. (Övriga kan gälla föräldrar som oroar sig för barnens rökning, handledning av vårdpersonal med mera.) Cirka 43 000 personer har fått tobaksavvänjning från linjen. Drygt en tredjedel är rökfria efter ett år.
Text: Helena Bohlin