Stefan Borg är verksamhetschef på Beroendecentrum i Stockholm och har forskat på området alkohol och depression. Enligt Stefan har en stor del av patienterna inom beroendevården tecken på depression eller nedstämdhet.
– Det är en evig fråga om beroendepatienten hade sin depressionstendens innan man började dricka eller om den kommit efteråt. Under senare år har många forskare lutat åt att det kan vara både och, säger han.
Arvsanlag spelar in
Men på samma sätt som vid benägenhet för alkoholberoende är människor olika känsliga för att utveckla depressiva drag. Dessutom finns det ärftliga faktorer som påverkar.
– Risken för att utveckla alkoholberoende är delvis beroende av arvet från föräldrar och föräldrars syskon. Detsamma gäller depression, och här är ärftlighet ett riskmoment som gör att man bör vara extra försiktig med alkohol.
Vi är också är olika känsliga som individer på andra sätt – vissa är mer psykiskt stabila än andra, och vissa mår psykiskt sämre av alkohol än andra. Och som normalkonsument kan man må psykiskt dåligt dagen efter, om man druckit mycket och har gjort eller sagt något dumt.
– De ämnen och den balans man skapar med hjälp av alkohol motsvaras av en emotionell och av en biokemisk del. Du kan inte tänka en tanke utan att det händer något i hjärnan som man kan registrera i cellernas sätt att arbeta och därmed förklara med biokemi.
Nedstämdhet inte lika med depression
Vad Stefan Borg menar är att vi människor kan känna oss nedslagna efter att vi druckit oss berusade dels för att vi gjort eller sagt sådant vi ångrar, och dels för att de tankar som det här framkallar ger en biokemisk reaktion, som i sin tur skapar ännu mer ångest.
Han påpekar att det är viktigt att skilja på depressionstendenser och depression i ordets psykiatriska bemärkelse. Att känna sig hängig dagen efter är inte alls samma sak som att lida av depression. Det kan dock vara lättare hamna i depression i vissa perioder av livet, till exempel när en anhörig dör, vid separation eller då man förlorat jobbet.
– Ofta eskalerar konsumtionen vid tillfällen då man har dålig kontroll. Det är då man ska vara försiktig och se till att man inte fortsätter dricka. Det är bättre att istället ta hjälp av sin omgivning eller hitta andra sätt att hantera livet, menar Stefan Borg.
Drick inte när du är deppig
Att försöka dricka sig ur en kris är med andra ord en riktigt dålig idé. Sannolikheten är stor att vi förvärrar problemen och att vi mår sämre ju mer vi dricker. Stefan Borg berättar att det finns undersökningar som visar på ett sådant samband.
Det finns varningssignaler som man bör vara uppmärksam på. Förutom yttre krishändelser, som gör att man mår dåligt eller har dålig kontroll, finns andra tecken.
– Risksignaler är när man får sug efter alkohol och när man går och tänker på alkohol. Eller när man börjar använda alkohol för att dämpa ångest, nedstämdhet eller obehagskänslor. Har man sedan påbrå för alkoholberoende eller ångestsymtom ska man vara väldigt försiktig, säger Stefan Borg.
Text: Fredrik Borneskans