Skrumplever. Ordet för tanken till något skrumpnat, ungefär som en frukt som torkat och krympt ihop. Men den mänskliga leverns skrumpnad är på sätt och vis den motsatta. Den har knappast torkat ut eller fått för lite att dricka, snarare tvärtom, åtminstone om den skadats av alkohol. Ändå är jämförelsen inte helt missvisande – en skrumplever har verkligen skrumpnat ihop och blivit mindre. Den har också slutat fungera.
Generna spelar roll
Det är lätt att tro att leverproblem bara drabbar killarna på parkbänken, men det stämmer inte. Olika människor är olika känsliga för alkohol. Generellt är ungdomars och kvinnors kroppar känsligare än mäns, men det finns en stor individuell spridning. Jaro Lhotsky, överläkare på Beroendecentrum i Stockholm, menar att det är svårt att säga hur mycket man måste dricka innan skrumplever uppstår.
– Det beror på generna. En del personer har en lever som nästan inte bryr sig om alkohol. Den avgiftar inte alkoholen, den låter den rinna rakt igenom. Alkoholen går sedan upp i hjärnan och förstör där i stället. Det är det ena extremfallet, och det är dessa människor som först blir dementa. Man kanske redan vid 40 års ålder har glömt det mesta, närminnet är nästan borta, men levern är ren och fin. Andra är helt klara i huvudet – de har en lever som tagit allt. De flesta ligger någonstans emellan, och vissa tål mer än andra.
Fet lever varningssignal
Skrumplever är heller inte den första skada som uppstår. När levercellerna retas av för stora doser alkohol uppstår först så kallad fettlever, och det går betydligt fortare än att få skrumplever. Fettlever är kroppens sätt att försvara sig och är en allvarlig varningsklocka.
– När levercellerna blir irriterade på grund av för mycket alkohol sväller de först upp och fettlever uppstår, säger Jaro Lhotsky. Det är kroppens sätt att försvara sina celler; den bygger upp med fett i cellen så att det blir lite dämpning.
I det här stadiet fungerar inte levercellerna maximalt, och man kan få olika bristsjukdomar. Men ännu är skadan reversibel och kan gå tillbaka om vi bara avhåller oss från alkohol. Den som ändå fortsätter dricka i samma takt riskerar att drabbas av skrumplever, och den är obotlig.
– När man kommer över en viss gräns sjunker hela cellen ihop. Det enda som blir kvar är ett ärr. Och ärrvävnad är volymmässigt väldigt mycket mindre än en normal levercell. Levern skrumpnar ihop. De döda cellerna fungerar inte.
Dålig lever ger risk för sjukdomar
De gifter som en frisk lever annars skulle ha brutit ner riskerar alltså att bli kvar i kroppen. Det här kan leda till att man får gulsot. Blödningsbenägenheten ökar också, något som är extra allvarligt eftersom missbrukare ibland får åderbråck i matstrupen och i magsäcken. Dock betyder diagnosen skrumplever inte automatiskt att tiden är ute. Dels kan en levertransplantation vara möjlig, dels kan den som avbryter sitt alkoholintag klara sig med en förminskad lever.
– När man konstaterar skrumplever har det oftast gått ganska långt, säger Jaro Lhotsky. Men levern är ett överdimensionerat organ. Du kan operera bort 2/3 av den och klara dig ändå. De fungerande levercellerna är duktiga på att klara det här. Men det beror på din nykterhet och din diet för övrigt. Oddsen kan vara dåliga för alkoholister eftersom många återfaller.
Skrumplever inte bara hos storkonsumenter
Skrumplever drabbar inte bara människor med för hög alkoholkonsumtion. Det kan också uppstå hos människor med olika former av leverinflammation eller hos dem som äter vissa typer av mediciner.
Enligt Jaro Lhotsky är det skandinaviska sättet att dricka – mycket och sällan i stället för den kontinentala varianten lite och ofta – inte bara farligare för hjärnan, utan också för levern.
– Att dricka mycket vid ett tillfälle gör att du får i dig en massa giftämnen. En liten daglig konsumtion kan levern anpassa sig till och bryta ner mer effektivt.
Hur fort vår lever bryter ner alkohol varierar från individ till individ. Två centiliter per timme, som brukar nämnas som ett riktvärde, är bara en allmän uppskattning. Nedbrytningen sker dessutom olika snabbt beroende på om vi är vakna eller om vi sover. När vi är vakna har vi högre puls, vilket gör att nedbrytningen går snabbare. Att vi också dricker vatten och äter när vi är vakna kan påverka nedbrytningen positivt, menar Jaro Lhotsky.
Hans råd till den som drabbas av varningssignaler från levern är enkelt.
– Då gäller nykterhet, total avhållsamhet.
Text: Fredrik Borneskans