För det första ska man ha klart för sig att unga människor – under fyrtio år – är känsliga för alkoholens negativa effekter. Ju yngre man är desto snabbare går det att utveckla beroende, skrumplever, minnestörningar och andra hjärnskador.
Viktigt att känna till är också att de doser alkohol som möjligen för vissa grupper kan ha positiva effekter, är väldigt låga. För män mindre än motsvarande ett glas vin per dag och för kvinnor mindre än ett halvt glas. Och det här gäller bara för äldre människor, yngre bör vara ännu mer försiktiga.
Berusningsdrickande har aldrig några positiva hälsoeffekter oavsett vilken ålder vi är i. Vårt svenska dryckesmönster, där många dricker mer vid ett och samma tillfälle, hör alltså inte till den ”måttliga konsumtion” som möjligen kan vara hälsosam.
Hönan eller ägget?
Det finns även andra anledningar till att forskare är försiktiga med att uppmuntra någon att dricka alkohol. Delade meningar råder om huruvida det är alkoholen som är nyttig, eller de positiva omständigheterna när den konsumeras. Att ta sig tid att slappna av och att umgås med vänner är bra för hälsan både fysiskt och psykiskt. Det är inte säkert att alkoholen har med det hela att göra.
Vissa studier, som visar att måttlig konsumtion skulle vara nyttigt, tar heller inte hänsyn till att gruppen man jämför med - ”de som inte dricker” - innehåller en större andel människor som inte är friska.
Det finns också sjukdomar där risken att drabbas ökar så fort vi överhuvudtaget konsumerar alkohol. Cancer är ett exempel, leversjukdomar ett annat. Att dricka för att skydda sig mot en sjukdom innebär alltså att man samtidigt utsätter sig för högre risk att drabbas av en annan.
Alkoholens påstådda skydd mot hjärt/kärlsjukdomar
Positiva effekter vid låg konsumtion förbyts ofta till negativa vid ett mer omfattande drickande. Hjärt/kärlsjukdomar är ett område där alkoholen påstås fungera som ett skydd. Men vid något högre konsumtion, eller berusningsdrickande, ökar istället risken för hjärtinfarkt, stroke och hjärnblödning. Det här har delvis att göra med att högt blodtryck är vanligt i den grupp som dricker över rekommendationen.
Bra mot diabetes och hindrar depression?
Även när det gäller diabetes finns studier som visar på att måttlig konsumtion kan vara skyddande, men inte heller här finns några positiva effekter om vi ökar drickandet. Tvärtom kan det inte uteslutas att risken för typ 2 –diabetes då ökar.
Liknande samband gäller för risken att drabbas av depression. Det är som sagt osäkert om det är alkoholen som vid ett socialt drickande gör oss gladare eller det sociala umgänget. Däremot finns tydliga belägg för att en högre konsumtion ökar risken att drabbas av depression och psykiska besvär av andra slag. Den som inte känner sig i balans har anledning att vara extra försiktig, många utvecklar ett problemdrickande just i de faser av livet då man har det jobbigt.
Sängfösaren en myt
En vanlig uppfattning är att man sover bättre om man tar en sängfösare. Men studier visar att sömnen störs av alkohol. Kvaliteten på sömnen försämras och ibland drabbas den som annars inte har dessa besvär av snarkning och andningsuppehåll – så kallad apné. Den som redan tidigare lider av det här får ökade besvär om man dricker.
I vårt moderna, hektiska liv kan det kännas frestande att dricka alkohol för att koppla av. I vissa fall, om man inte dricker för mycket, kan det kanske fungera. Men man ska ha klart för sig att det finns risker med att använda alkohol som avkopplingsmedel. Djurförsök har visat att råttor snabbare blir beroende om de samtidigt utsätts för stress.
Att dricka för att hålla sig frisk är som synes inte riktigt så okomplicerat som det kan verka om vi slår upp en vanlig veckotidning. Mycket talar för att det istället är klokt sträva efter hälsa på helt andra sätt.
Text: Fredrik Borneskans