Trots att miljoner människor världen över dricker ett glas vin eller tar en whisky innan de går och lägger sig vet vi fortfarande ganska lite om vilka effekter alkoholen har på sömnen.
Vi vet att den får oss att slappna av, vilket underlättar insomnandet. Men hur själva sömnen påverkas har inte studerats på allvar i Sverige.
– Bland forskare har alkoholens inverkan på sömnen länge varit ett känt problem, och att det saknas mätvärden är helt klart en brist. Men vi har planer på att göra något åt det, säger Jerker Hetta, professor i psykiatri på Karolinska Institutet och en av Sveriges ledande sömnforskare.
USA ligger långt fram
I USA har man däremot kommit en bit på väg. Ett viktigt rön som amerikanska forskare gjort är att alkoholen påverkar sömnstadierna REM (Rapid Eye Movement) och djupsömnen SWS (Slow Wave Sleep) och deras andelar av sömnen.
Normalt består ungefär en fjärdedel av en ung vuxen människas sömn av REM. En REM-period varar 5–30 minuter och återkommer ungefär var 90:e minut. REM är mindre vilsam än den djupare SWS och anses vara den fas av sömnen där vi drömmer mycket.
Exakt vilken funktion REM – och sömnen i allmänhet – har vet forskarna ännu inte. Men den tycks, precis som djupsömnen, vara nödvändig för välbefinnande och god hälsa. Försök med råttor visar att avsaknad av REM-sömn faktiskt kan leda till döden inom några få veckor.
Som insomningsmedel har alkohol sina begränsningar. Efter en tids användning avtar nämligen den positiva effekten, samtidigt som störningarna under framför allt andra halvan av nattsömnen kan bli fler. Vanligt är att man vaknar upp ur drömmar och har svårt att somna om.
Andningsstillestånd
Att dricka alkohol strax före läggdags kan också leda till tillfälliga andningsstillestånd under sömnen (apné) hos personer som normalt inte lider av sådana problem.
Stillestånden – som kan vara flera hundra per natt – väcker den som sover, som därefter återgår till normal andning och sedan somnar om. De många avbrotten orsakar en märkbar minskning av den totala nattsömnen och kan resultera i dagtrötthet.
Hos personer som redan har apné kan andningsstillestånden förlängas. Om personen dessutom är snarkare ökar risken för bland annat hjärtattack och slaganfall.
Att sova lite sämre någon eller några nätter låter kanske inte så allvarligt, i alla fall inte om man är frisk, och det är det antagligen inte heller. Det är på längre sikt som följderna av störd sömn kan bli allvarliga. Ständig trötthet, nedsatt immunförsvar, glömska och försämrad social funktion är några effekter.
– Vi vet också att människor som sover dåligt lättare blir deprimerade, säger Jerker Hetta.
Sömnstörningar och utbrändhet
En annan allvarlig, långsiktig effekt av sömnstörningar är utbrändhet. Sömnbesvär tycks vara en förutsättning för att bli utbränd; enbart stress räcker inte.
Vad gör man då för att undvika alla dessa obehag? Att helt sluta att dricka alkohol är naturligtvis ett bra och hälsosamt alternativ. Men de flesta normalkonsumenter vill nog trots allt fortsätta att kunna ta en drink, en öl eller ett glas vin ibland. För att sova bra gäller det då att tänka på när man dricker.
– Vi säger inte att du helt ska avstå från alkohol om du har svårt att somna. Men när det närmar sig sängdags är det ingen bra idé att dricka för att kunna somna, säger William Wohlgemuth, biträdande professor i psykiatri och beteendevetenskap på amerikanska Duke University.
Enligt Wohlgemuth blir sömnen inte tillräckligt djup vid ett sent alkoholintag. Alkoholen hjälper dig att somna men stör också din sömn.
– En drink två timmar före sänggående är antagligen ute ur systemet innan du går och lägger dig. Men två skvättar whisky som sängfösare bara en halvtimme innan blir för mycket och kan störa sömnprocessen, säger William Wohlgemuth.
Text: Thomas Östberg Illustration: Anders Karlsson