Att råttor konsumerar mer alkohol när de utsätts för stress har forskarna känt till länge. Anna Söderpalm, filosofie doktor och alkoholforskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, är den första i Sverige som har tagit steget från råttor till människor. Hon har studerat hur stress kan påverka människor vid alkoholkonsumtion.

– Resultaten överensstämmer bra med råttförsöken. Personerna i mina försök drack mer när de var stressade. Dessutom hade alkoholen större effekt och slog hårdare under stress, säger Anna Söderpalm.

Studier av män

I studierna, som gjordes vid University of Chicago, deltog ett 40-tal män i åldrarna 21–35 år. Ingen av männen hade alkoholproblem, och ingen var heller helt ovan vid att dricka alkohol.

I den första studien fick hälften av deltagarna dricka alkohol motsvarande fyra flaskor starköl på tio minuter, resten drack juice. För att skapa en viss osäkerhet fick inte deltagarna information om vad de verkligen drack.

Drickandet föregicks vid den första träffen av ett test för att höja halten av stresshormonet kortisol i blodet. Försökspersonerna fick under fem minuter presentera och sälja sig själva (ungefär som vid en anställningsintervju). En man klädd i vit läkarrock lyssnade uppmärksamt till presentationerna, som också filmades. Därefter fick deltagarna under tidspress lösa matematiska problem genom huvudräkning.

Den andra gången gruppen träffades fick deltagarna börja dricka på en gång. Männen upplevde att alkoholen hade dubbel effekt när de var stressade. Ruset kändes också skönare och bättre, och alkoholen gav dem ett större lugn. Den juicedrickande kontrollgruppen upplevde som väntat ingen skillnad.

Alla drack mer vid stress

En andra studie gjordes med samma upplägg, men med den skillnaden att deltagarna nu fick dricka så mycket de ville. Resultatet blev att alla drack mer när de var stressade – även juicedrickarna.

Inte heller den här gången upplevde kontrollgruppen någon sinnesförändring, oavsett hur mycket juice de bälgade i sig.

– En viktig slutsats är att stress ofta leder till ökad konsumtion av alkohol och att man dricker oftare. Ruset känns skönt och man blir helt enkelt lugnare, säger Anna Söderpalm.

Hon betonar att det är ett långt steg mellan en ökad konsumtion och ett beroende som kan leda till alkoholism. Men det kan ändå finnas ett samband.

– När man i undersökningar frågar alkoholister om varför de började dricka uppger de ofta stress som en av orsakerna. Men det finns en svaghet i sådana undersökningar, eftersom det inte är lätt att minnas exakt vad som hände i ens liv för många år sedan. Det är svårt att veta vad som orsakat vad, om man genomgått en skilsmässa eller drabbats av ett dödsfall.

Ökad medvetenhet

Anna Söderpalm hoppas att hennes forskningsresultat inte ska uppfattas som moraliska pekpinnar eller skrämselpropaganda. I stället vill hon öka medvetenheten om stressens betydelse vid alkoholkonsumtion.

– Resultaten borde få fler att tänka efter. Och ibland kanske avstå från alkohol om de känner att de är stressade och därmed i en utsatt situation. Det finns ju trots allt många andra sätt att koppla av. Dessutom visar annan forskning att man sover sämre med alkohol i blodet.

Text: Thomas Östberg