Ibland kan man längta efter att bo i ett land där det är enklare att köpa sig en flaska vin, särskilt en fredagskväll när man missade stängningsdags. Men begränsad tillgång på alkohol ger också färre alkoholskador, visar en rad olika forskningsrapporter.
Global strategi från WHO
Den linjen går också WHO på när man nu för första gången presenterar en global strategi för att minska alkoholskadorna i världen. I strategin föreslås åtgärder som vi känner igen från svensk alkoholpolitik: minimiålder vid inköp, promillegräns vid bilkörning, höjd alkoholskatt, begränsade öppettider och krav på att enbart licensierade butiker eller statliga monopol ska få sälja alkohol. Strategin säger också att information och hälsovård är viktigt, men det är regleringar som har störst effekt. Budskapet är sprängstoff och har redan kritiserats kraftigt från alkoholindustrin.
Hur stor roll kommer strategin att spela?
– Det är svårt att säga. WHO:s dokument är inte bindande utan mer en gemensam strävan från medlemsländerna. Dokumentet kan sprida medvetenhet om problemet och förslag till lösningar. Redan det omfattande arbete som har lett fram till strategin har inneburit att kunskapen har ökat betydligt, säger Per Leimar, alkoholpolitisk expert hos Systembolaget.
Konsumtionen ökar i U-länderna
Enligt WHO dör cirka 2,5 miljoner människor varje år på grund av alkoholen. Drickandet finns också med i trafikolyckor, självmord, misshandel, kriminalitet, arbetslöshet och andra sociala problem. Europa är den region i världen där vi dricker mest, och i den östra delen finns också de flesta alkoholskadorna. Tidigare har därför WHO:s arbete mest handlat om Europa.
I takt med att fler utvecklingsländer har fått en ekonomisk tillväxt ökar också drickandet och därmed skadorna. (Argentina, Indien, Nigeria och Uganda är exempel på länder där det numera konsumeras ungefär lika mycket alkohol som i Sverige.) Därför har WHO nu lagt upp en strategi för hela världen med fokus på låglöneländer, där alkoholkonsumtionen stiger.
– En ögonöppnare har varit när representanter från exempelvis Latinamerika och Indien har visat vilka sociala konsekvenser det ökade drickandet får. Den ekonomiska och sociala utvecklingen bromsas när allt fler använder sitt ekonomiska överskott till alkoholkonsumtion. Många vittnar om hur detta drabbar främst kvinnor och barn, säger Maria Renström, chef för den grupp som bland annat ansvarar för alkoholpolitiken på Socialdepartementet. Maria Renström är också en av två ordförande för WHO:s globala nätverk av medlemsländer som ska se till att strategin genomförs.
Sverige har nya problem
Kan Sverige med sin omfattande alkoholpolitik bara slå sig till ro och fungera som ett gott exempel? Nej, inte riktigt. Nya marknadsföringskanaler som exempelvis sociala medier, sponsring och produktplacering, var oreglerade fram till förra året, och det märks, menar Ann-Therése Enarsson, chef för samhällskontakter, enheten Omvärld hos Systembolaget.
– Det är angeläget att få bukt med marknadsföringen i sociala medier, eftersom den vänder sig till unga målgrupper, och just nu är det tydligt att man bryter mot alkohollagen. Vi vet också att all marknadsföring mot unga leder till att man debuterar tidigare och dricker mer, säger hon.
Maria Renström på Socialdepartementet är medveten om problemet.
– Nu gäller samma lagstiftning för all marknadsföring, men det är tillsynen som är det svåra. Regeringen kommer att prioritera arbetet med att undersöka hur den här typen av ny marknadsföring ser ut, hur den påverkar unga människor och hur tillsynen ska kunna förbättras, säger hon.
På senare tid har även en del länder, som Storbritannien, höjt alkoholskatten på vin och öl och ligger nu på en högre nivå än den svenska. Regeringen planerar dock inte någon ytterligare höjning av skatterna.
Hur påverkar WHO:s strategi Systembolaget?
– Vår vision är att man ska kunna njuta av dessa drycker utan att fara illa. Strategin leder till en större medvetenhet kring hälsa och alkohol bland våra leverantörer. Jag tror att vi, som en av världens största inköpare, får större förståelse bland producenterna när vi efterfrågar lägre alkoholhalter eller alkoholfria drycker, säger Sara Norell, inköpschef på Systembolaget.
Svenskt erkännande
Ann-Therése Enarsson menar också att det är ett erkännande av den svenska alkoholpolitiken.
– Vår uppgift blir också att i ännu högre grad dela med oss av vår kunskap kring alkoholens skadliga påverkan, på både hälsan och samhället, säger hon.
Text: Ann-Helen Meyer von Bremen