Det är bara i några år som forskarna har vetat vad de vet i dag om tonårshjärnor: Intellektet är färdigutvecklat flera år före känsloregleringen. Vid upprymdhet, stress eller ilska kan det vara snudd på omöjligt att för en ung människa att inte dras med och handla stick i stäv med sitt förstånd.

Tonåringen kanske helt enkelt inte har förmått att styra sitt beteende på det kloka sätt som hon eller han i lugnare sammanhang har gett uttryck för när kamrattryck eller en livad stämning har pockat på. Vid alkoholförtäring blir det ännu svårare.

Den balans som vuxna har mellan förståndsbarken i bakre delen av hjärnan och den främre ”känslohjärnan” i pannloberna, sätts helt enkelt ur spel hos många unga under tonårstiden. Det kan vara så att den intellektuella abstrakta förmågan är fullt utvecklad i 16-årsåldern, medan den beteendestyrda sociala och känslomässiga inte är färdig förrän i 20-, 25-årsåldern. Undra på det är omtumlande.

Stark motor, svag broms

Tonårshjärnan liknar varken barnets eller den vuxnes. Den skulle kunna ses som ett handikapp.

– Tonårshjärnan mognar bakifrån och framåt. Under tiden ska den intellektuella kapaciteten i en upphettad limbistisk hjärnstam tygla en omogen frontalbark. Det är som att en stark högpotent motor skulle samspela med riskabla svaga bromsar och styrsystem, förklarar neuropsykolog Åke Pålshammar.

Det kan behövas en vuxen ”körskollärare” som sitter bredvid och stöttar.

– Speciellt eftersom puberteten med hormonsvängningar, en starkare sexualdrift och ett växande behov av bekräftelse och att skapa sig en egen identitet inträder. Alkohol förstärker obalansen ytterligare. Dessutom sänker ju alkohol i sig självt bedömningsförmågan, den bromsar de hämmande effekterna i pannloben.

Det är inte lätt att förstå sig själv alla gånger som tonåring, inte lättare att som förälder förstå sitt barn som ju i mångt och mycket är vuxet och vältaligt i teorin. Svårigheter att kontrollera känslor och beteenden är väl vad som oftast betecknas som tonårstrots.

Tänka efter före

Kunskapen om obalansen i tonårshjärnan understyrker hur viktigt det är att skjuta upp alkoholdebuten, något som flera av våra myndigheter tillsammans under 2010 försöker att verka för. I förslaget till ny alkohollagsstiftning skärps också förbudet att bjuda minderåriga på alkohol.

Flera nya undersökningar visar att tonåringar som bjuds på eller förses med alkohol av föräldrarna, dricker mer än andra ungdomar utanför hemmet. Att berusade ungdomar tar betydligt högre risker än vad de skulle göra nyktra är väl känt. Olycksriskerna för äldre tonåringar och unga vuxna bedöms vara upp till 200 procent högre än för andra grupper.

När alkoholen avtrubbar omdömet, när spralligheten är på topp, samtidigt som hjärnan är neurologiskt omogen, då är det fara värt att det går överstyr både i sänghalmen, bakom ratten och vid andra djärva tilltag. Då överskuggas intellektet.

Sedan är det en annan sak att ungdomar behöver mod och riskbenägenhet för bra saker. Obalansen i tonårshjärnan är ett naturligt inslag i utvecklingen.

– Evolutionen har ju inte skapat den av elakhet. Ungdomar behöver kurage och oräddhet för att våga lämna modersfamnen och barndomen och kasta sig ut i världen på egen hand. Men för att inte utsätta sig för allt för vidlyftiga faror kunde det vara bra att var försiktig med alkohol. Det kan vara idé att träna in ett mantra, typ att tänka efter före, säger Åke Pålshammar.

Speedutveckling i hjärnan

Lockelserna är många och riskbenägenheten stor. Det ligger i naturen att ungdomar söker spänning, nyheter och belöningar. Förståndet är utvecklat men inte kontrollfunktionen. Det förklarar mycket om den ungdomliga ”vildhjärnan”.

Obalansen i hjärnans mognad är ungefär den samma för både flickor och pojkar, också om den kvinnliga hjärnan i sin helhet är färdigutvecklad ett och ett halvt, till två år före pojkarnas. Men sedan är ju skillnaderna förstås individuella.

Med hjälp av ny magnetröntgenteknik med värstingkameror har tonåringars hjärnor kunnat följas år från år. Forskarna har tydligt kunnat se hur till exempel fettämnet myelin lindar sig allt mer runt nervcellsutskotten och skyndar på farten av information längs nervtrådarna.

– Den här processen är faktiskt också en andrahandschans att utveckla hjärnan optimalt. Den påverkas negativt av droger. Eftersom förändringstakten i tonårshjärnan är så snabb, innebär alkoholen i sig själv en ökad risk för skador, allt från minnesförlust till, vid hårt supande, faktiskt en form av hjärnskador inte minst i de viktiga pannloberna, säger Åke Pålshammar.

Text: Ing-Cathrin Nilsson

Fotnot:

Det som ovan har benämnts som ”känslohjärnan” även kallade det limbiska systemet, består bland annat av cingulum, amygdala, ventrala striatum (=”belöningskärnan” nucleus accumbens) och hypotalamus. Det ryms i det inre av hjärnan, det vill säga under den yttre hjärnbarken. Aktiviteten därifrån kontrolleras av  pannloberna, som tycks vara extra viktiga vid känsloreglering, beteendeinhibition, uppmärksamhet, beslutsfattande och förutseende. Här tas viktiga beslut rörande riskbedömning i samband med sexuell aktivitet, drogintag inklusive alkohol, spel, bilkörning och mycket annat som är avhängigt pannloberna.

Källa: ”Tonårshjärnan, risk och sex” av Åke Pålshammar i Läkartidningen, nr 6, 2010.