Enligt överläkaren och psykoterapeuten Paula Liljeberg på alkoholmottagningen Maria Ungdom i Stockholm är grupptrycket starkt bland ungdomar och det gäller även när det kommer till alkohol.
Kompisarna är mer förebilder än föräldrarna
När barnen är små är föräldrar och vuxna i skolan förebilder, men i de yngre tonåren börjar man skapa sig en tonårsidentitet som en del av förberedelsen inför vuxenlivet. Andra referenser, utanför hem och skola blir allt viktigare inspirationskällor.
– Mellan 13 och 16 år skapar man sig en ny identitet med hjälp av dem man umgås med. Det betyder enormt mycket att få vara med i gänget, att stå utanför gruppen är en katastrof. Det är ett behov mer än en vilja.
– Om det dricks i gruppen börjar man lätt själv och dricks det mycket så är risken stor att man tar efter. På liknande sätt som när man klär sig eller använder smink.
Ju större grupp desto större tryck
Killar och tjejer i yngre tonåren är väldigt sociala. Paula Liljeberg menar därför att det inte finns någon direkt skillnad i känslighet för grupptryck mellan könen – drickandet är viktigt för killar och tjejer. Just vid storhelger kan det vara svårare att stå emot.
– Då brukar det vara större grupper som träffas och man minglar på ett annat sätt än i mindre grupper. Någon säger: Pröva det här, och så dricker man lite här och lite där, förklarar Paula Liljeberg.
I mindre grupper har man bättre koll på varandra och på vad och hur mycket man druckit, någon i gänget kanske avstår helt från alkohol. En sådan kontroll försvinner ofta när man är fler som träffas, menar Paula Liljeberg.
Att ha ungdomskoll är bra
Grupptrycket riskerar att leda till att ungdomarna både dricker mer och på annat sätt än vad de hade tänkt. Men det kan vara både positivt och negativt, påpekar Paula Liljeberg. Allt beror på hur gruppen ser ut. Är den restriktiv med alkohol påverkas man av det, liksom man formas av om det dricks mycket eller levs hårt på andra sätt i gruppen.
– Därför är det viktigt att föräldrarna vet vilka barnen umgås med. Att man känner till vilka familjer de andra barnen kommer från och vilka vanor de har. Vet jag att mitt barn är ute med en grupp där det dricks mycket är det viktigt att jag själv håller mig nykter och att jag håller telefonkontakt under kvällen. Att jag är med i matchen. Du ska inte sitta på bänken när du har tonåringar, understryker Paula Liljeberg.
Hon tror inte att det går att styra vilka barnen umgås med. Det handlar snarare om att ha koll. För grupptryck kan väl vara väldigt svårt att stå emot för ungdomar?
Vuxenvärlden måste lära ut att säga nej
– Ja, eftersom de har ett behov av att vara med i en grupp. Att stå utanför kan vara oerhört traumatiskt och ge en helt annan utveckling och självbild för en ung människa. Därför väljer man den grupp där man känner att man är välkommen.
Det här kan låta oroande för en förälder. Men det finns sätt att stärka sitt barn för att stå emot grupptryck. Framförallt handlar det om att visa sina värderingar och att lära ut konsten att säga nej.
– Att säga nej är något man som förälder ska börja jobba på tidigt. Det är viktigt att man sen följer upp, stöttar och utvecklar gränssättning för vad barnet vill och inte vill. Det är en process som ska pågå under hela uppväxten.
Det finns därför ingen riktig snabbkurs i hur man får sitt barn att stå emot osunt grupptryck. Men har man inte börjat tidigt är det förstås viktigt att börja i tonåren. Även i vuxen ålder kan det vara svårt att gå sin egen väg.
– Jag har kontakt med unga vuxna i fråga om alkohol och droger. De berättar om ett trugande och pockande, att man ska hänga med. Det blir någon slags hot mot gruppen när man står på krogen och någon säger "jag tar en ramlösa". Det är inte okej att inte dricka när man är ute.
Text: Fredrik Borneskans
Publicerad december 2008