Svenska ungdomar krökar allt mer
De senaste åren har tidningarna skrivit om svenska ungdomar som dricker sig redlösa på semestrar och fester. Men är det enstaka fall som blir stora rubriker eller är det en trend och ett nytt dryckesmönster?
Centrum för folkhälsa har i en rapport tittat närmare på alkoholrelaterad sjuklighet och dödlighet i Stockholms län. Den största ökningen för vård av alkoholrelaterade sjukdomar gäller ungdomar mellan 16-24 år. Björn Trolldal som är alkoholforskare vid Centrum för folkhälsa och huvudförfattare till rapporten ser med oro på utvecklingen.
– Vi ser en kraftig ökning av alkoholrelaterade sjukdomar bland de unga, framför allt bland unga tjejer. Dels genom alkoholförgiftning, som ökar kraftigt, dels genom skadligt bruk.
Alkoholförgiftning är en diagnos som används när man druckit alldeles för mycket vid ett och samma tillfälle. Skadligt bruk av alkohol är ett tecken på att man druckit för mycket under en längre tid och det börjar få konsekvenser för den fysiska eller psykiska hälsan.
Fall av alkoholförgiftning ökar
Det är vanligt att ungdomar med den här diagnosen hunnit utveckla depression eller olika magåkommor. Skadligt bruk av alkohol kan betraktas som ett förstadium till missbruk. Att antalet fall av alkoholförgiftning ökar tyder på att ett nytt dryckesmönster håller på att växa fram, menar Björn Trolldal.
Visserligen har andelen ungdomar som inte dricker blivit större. Men det finns en mindre grupp ungdomar som dricker mer. Man dricker på ett mer explosivt sätt, med väldigt stora mängder vid ett och samma tillfälle. Det här gäller både tjejer och killar. Tidigare var det mest killarna som stod för det här drickandet.
– Ja, det stämmer. Men nu har tjejerna kommit ikapp killarna i det här avseendet och den här typen av sjukdomar. Vad det beror på är det ingen som riktigt vet. Men om man spekulerar lite skulle en orsak kunna vara att de unga tjejerna mår sämre än tidigare, deras psykiska hälsa har försämrats. Sen har vi jämlikhetsutveckling också, som även nått det här området.
Resultaten av rapporten visar att andra typer av alkoholskador hos ungdomar, som till exempel leverskador eller alkoholberoende, inte har vuxit på samma sätt. Men det här är inte så positivt som det kanske låter.
– Diagnoser i den här åldersgruppen är framförallt alkoholförgiftning och skadligt bruk av alkohol. Alkoholberoende och leverskador är något man får senare i livet.
Dryckesvanorna kan följa med genom livet
Det som gör resultaten alarmerande är att människor ofta grundlägger sitt dryckesmönster i unga år, menar Björn Trolldal. Även om många lugnar ner sig när de blir äldre tenderar ändå vanorna till viss del följa med när man blir äldre.
– Risken är därför stor att alkoholrelaterade sjukdomar och dödlighet kommer att öka i den här gruppen i takt med att de blir äldre. Vi kan exempelvis se på fyrtiotalisterna som haft hög konsumtion i unga år och hur den följt dem genom livet.
Just åldern mellan 16-24 år är en tid när man etablerar sig i samhället. Då avgörs ofta vilken bekantskapskrets man får och vilka livsvägar man väljer, studie- och yrkesval sker också under dessa år. Valen kan påverkas om man samtidigt dricker på ett destruktivt sätt. Däremot är det delvis en myt att det är i mer utsatta miljöer som det nya, destruktiva dryckesmönstret är tydligast.
– Mycket av konsumtionen följer tillgängligheten till alkohol och även ekonomisk tillgänglighet, att man har mer pengar att köpa alkohol för. Så det är i de mer välbärgade områdena man dricker mer.
De som dricker - dricker mer
Utvecklingen är oroande på flera sätt. Att unga kroppar snabbare tar skada av alkohol är välkänt. Det går betydligt fortare för den som är ung att förstöra sin lever och att utveckla ett beroende än för den som är äldre. Dessutom är risken större att råka illa ut på andra sätt om man är kraftigt berusad. Sannolikheten att råka ut för våld i olika former ökar till exempel.
Tendensen till ett nytt, eller delvis nytt, dryckesmönstret tycks heller inte vara begränsad till Stockholmsområdet. Socialstyrelsens statistik av antal fall av alkoholförgiftning bland unga pekar i samma riktning. Erik Fender, utredare på Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), beskriver utvecklingen så här.
– Enligt våra undersökningar finns fler ickekonsumenter. Men de som dricker, dricker mer. Och intensivkonsumtionen har ökat. Man dricker mer vid samma tillfälle.
Hur kan man då som förälder förebygga att ens barn börjar dricka på ett destruktivt sätt?
– Man ska inte bjuda på alkohol hemma och veta vad barnen gör när de är ute och vilka de umgås med, säger Erik Fender.
Björn Trolldal har samma uppfattning.
– Studier har visat att det är viktigt att föräldrarna har en restriktiv hållning till sina barns drickande. Så man ska inte köpa ut åt barnen eller låta dem dricka hemma, man ska ha en restriktiv hållning. Det är en viktig aspekt.
Text: Fredrik Borneskans
Publicerad november 2007.
|
 |