1467 Krutblandaren Mäster Berentz i Stockholm inhandlar aqua vitae (destillerat vin) från Lübeck. Det ska användas som ingrediens i kruttillverkningen - men det visar sig snart att det går att dricka också. Brännvinet är i Sverige.
1494 Sten Sture den äldre utfärdar förbud mot att bränna och sälja brännvin i Stockholm.
1590 Under Johan IIIs ryska fälttåg lär sig de svenska knektarna att bränna brännvin av spannmål.
1698 Husbehovsbränningen förbjuds.
1709 Nöd i landet efter Poltava. Karl XII förbjuder brännvinsframställning av brödsäd.
 |
1746 För första gången gör man brännvin av potatis - man har ännu inte upptäckt hur god den är att äta. Däremot behöver man spannmålet till bröd. Kvinnan bakom potatisbrännvinet heter Eva de la Gardie och är ledamot av Vetenskapsakademien.
1756 Importförbud på bland annat sprit, vin och öl. Alla brännvinspannor dras samtidigt in av staten.
1787 Husbehovsbränningen släpps åter helt fri.
1829 Man dricker hela 46 liter brännvin om året per invånare - alla barn inräknade. Antalet brännvinspannor i Sverige beräknas vara 175 000. |
1850 Några bergsmän i Falun bildar det första systembolaget "I sedlighetens intresse". Vinsten går till allmännyttiga ändamål.
1855 Ny brännvinsförordning ska skapa ordning i handeln med brännvin och reducera det enskilda vinstintresset.
1860 Ny tillverkningsförordning stoppar husbehovsbränningen.
1865 AB Göteborgssystemet bildas.
1905 All brännvinsförsäljning i landet ska skötas av särskilda bolag under viss statlig kontroll.
1912 AB Göteborgssystemet inför anmälningsbevis och individuell registrering av spritinköp.
| 1914 AB Stockholmssystemet börjar sin verksamhet med att införa motbokstvång och individuell ransonering. |
|
1917 AB Vin & Spritcentralen bildas och tar över all partihandel.
1917 Starkölet förbjuds.
1919 Motbokskontrollen genomförs till fullo genom en ny rusdrycksförsäljningsförordning. Systembolagen får monopol också på vinförsäljningen.
1922 Folkomröstning om ett totalförbud av alkohol. 889 000 röstade för och 925 000 mot förbud.
 |
1955 Motboken slopas. Systembolaget blir ett riksbolag. Starkölsförbudet upphävs.
1957 Riksdagen beslutar om spärrlistor och legitimationsskyldighet. Systembolaget börjar sin propaganda för mindre starka dryckesvanor.
1963 Legitimationsbestämmelserna skärps.
1965 Mellanölet klass II B införs och säljs i matvaruaffären.
1969 Inköpsåldern på Systembolaget sänks från 21 till 20 år.
1977 Mellanölet och spärrlistorna avskaffas. |
1978 Ny lag om handel med drycker träder i kraft med bland annat nya regler för butiksetablering.
1979 Skärpta regler om marknadsföring av alkohol.
1981 Ny lag om langning och överlåtelse till ungdom.
|
1982 Beslut om lördagsstängt.
1991 Första självbetjäningsbutiken öppnas på prov.
1993 EU-kommissionen meddelar den svenska regeringen att Systembolaget får finnas kvar. |
 |
1994 Ny alkohollag och nytt avtal mellan Systembolaget och staten.
1995 Som ett resultat av EU-kommissionens beslut avvecklas Vin & Sprits monopol på import, export, tillverkning och partihandel. Samtidigt upphör Systembolagets ensamrätt på försäljning till restauranger. Det enda monopolet som finns kvar är Systembolagets monopol på detaljhandel.
1997 EG-domstolen slår i det så kallade Franzén-målet fast att Systembolagets monopol är inte strider mot EG-rätten.
2000 Prov med lördagsöppet i sex län.
2001 Beslut om lördagsöppet i hela landet från och med den 7 juli.
2004 Införseln av alkohol från EU blir i princip fri för svenska resenärer.