Länge har husmanskosten levt lite i skymundan för alla nya matinfluenser, men nu kan vi glädjas åt att den är tillbaka. Själva ordet husman betyder ägare till ett litet hus utan tillhörande jord. Alltså står husmanskost för vardagsmat som framförallt är billig men som också ser till att man blir ordentligt mätt. Kanske har återkomsten något med trenden med närproducerad mat att göra. Det som förr var vardagsmat bestod ju av det som fanns lätt tillgängligt i närheten. Fläsk i alla former, rotfrukter, spannmål, fisk – allt beroende på var i landet du befann dig. Man var också väldigt noga med att verkligen använda sig av alla delar av djuren och råvarorna – inget fick gå till spillo! (Tänk bara på sådana maträtter som grisfötter och blodpalt.)

Husmanskosten förr var ofta väldigt fet och det var vanligt med långkok. Dagens husmanskost är en variant av den gamla tidens vardagsmat, med lite mindre fett och kortare tillagningstid. Det kroppsarbete som utfördes förr i tiden och som gjorde att det mesta av fettet förbrändes är ju ett minne blott för de flesta av oss.Tore Wretman var en av de första kockarna som såg till att husmanskosten fick en renässans, men Ria Wägner, Mat-Tina och fler tv-kockar därtill har också dragit sitt strå till stacken.

Smörgåsbordet

En svensk tradition när det gäller mat är vårt vida berömda smörgåsbord. Vårt nuvarande smörgåsbord är en senare variant av det så kallade brännvinsbordet, som kom på 1700-talet. När borgerskapet och rika bönder skulle festa bjöds herrarna till brännvinsbordet. Där tog man en rökt korv eller köttbit, salt sill eller någon annan ganska tuff matbit. Till brännvinsbordet hälldes spetsglaset till bredden – helan. Som steg två tog man en matbit till, men denna gång fylldes glaset bara till hälften – halvan. Först efter detta ledde herrarna sina damer till bordet och var redo att föra en konversation. Damerna ansågs nämligen ha denna förmåga utan att behöva stärka sig med brännvin...

De rätter som så småningom kom att hamna på smörgåsbordet var helt enkelt lite lyxigare varianter av vardagsmaten. Hundra år tillbaka i tiden var kryddor en lyxvara. Därför blev konservering av maten något viktigt. De konserveringsmetoder som stod till bud var salt, socker, syra och rökning. Naturligtvis påverkar dessa konserveringssätt vilken dryck som bäst passar till, men ett grundtips är att öl är det säkraste valet.

Tillbehören påverkar

Dryckesvalet påverkas också av tillbehören till husmanskost där de vanligaste är:

* Knäckebröd
* Smör
* Ost
* Lingon
* Svamp
* Senap
 
Även när det gäller tillbehören är ölet den säkra vägen till en bra kombination. Mest vinfientliga är lingonen, med sin syra och beska, samt senapen. De vanligaste rätterna med dryckesrekommendationer ser du till höger.

Text: Barbro Jonsson och Nadja Karlsson