Den franska vanan att njuta några goda bitar ost efter middagen, eller som ett gott tilltugg i sig, har fått starkt fäste i de svenska hushållen. Det var länge sedan vi svenskar bara använde ost som ett smörgåspålägg. Det finns en flora av ostar och smaken på dem påverkas av vilken dryck man kombinerar dem med.
Ostarna kan delas upp i sex typer, för att enklare få ett hum om hur osten smakar. Det finns naturligtvis ganska stora variationer på smaker även inom dessa typer, men de ger ändå en god fingervisning. När man kompletterar med söta tillbehör som till exempel plommonchutney eller tomatmarmelad är det bra att tänka på att även drycken måste ha lite sötma för att matcha.
Färskost
I naturell form den mest smaklösa av alla ostar, eftersom den inte har någon lagring på nacken som kan ge den smak. Osten är oftast också väldigt syrlig. Därför passar den bra till friska & fruktiga vita viner. Om osten smaksatts (exempelvis med vitlök, pepparrot eller franska örter) kan ett rött vin som inte är alltför fylligt eller strävt vara en bra kombination.
Kittost
Den här osten saltas, vänds, torkas och tvättas kontinuerligt under några månader och får då sin mycket karaktäristiska doft och smak. Osten får dessutom en orangefärgad yta. Insidan är krämig och mjuk och smakar inte lika mycket som ytan.
Det finns allt från väldigt milda kittostar till mycket starka, varför det kan vara svårt att matcha rätt dryck. Men en torr cider eller ett druvigt & blommigt vitt vin brukar nästan alltid funka bra.
Hårdost
Det här är en ost som är pressad. När den är färdigpressad badas den i saltlake för att få en hård yta. De här ostarna får sin smak från lagring – ju längre, desto mer smak. Med lagring stiger också halten umami. Dryckesvalet blir här ett fylligt & smakrikt vitt vin eller ett rött fruktigt & smakrikt vin utan för mycket strävhet. Hårdostar har ett plus som många inte känner till: de innehåller inte någon laktos, till glädje för alla laktosintoleranta.
Vitmögelost
Penicillium Candidum heter möglet som används i tillverkningen av en vitmögelost. Osten mognar alltid utifrån och in, och är godast när den är nästan helt mjuk. Det är riktigt gott med ett mousserande vin till en sådan här ost, gärna en mogen champagne. En torr cider är också en bra kombination.
Grönmögelost
Salt är den grundsmak som tillsammans med umami dominerar grönmögelostar. Möglet tillsätts ganska tidigt vid tillverkningen och osten mognar i motsats till vitmögelosten inifrån och ut. Här är en dryck med sötma nästan det enda som fungerar, vitt vin eller det traditionella röda portvinet.
Getost
Ost gjord på getmjölk kan vara allt från färskost till grönmögelost. De är alltid syrliga, men kan var såväl mjuka och lena som spetsiga och gryniga. Den allra vanligaste – ”stubben”, som många använder sig av när de gör ”chêvre chaud”, gratinerad getost – passar utmärkt till ett friskt & fruktigt vitt vin gjort av druvan sauvignon blanc.
Text: Barbro Jonsson