Kryddat sprit är Skandinaviens nationaldryck. Att krydda brännvinet, som det kallas i folkmun, gjordes från början, det vill säga under 1500-talet, av medicinska skäl. Nu gör vi det för smakens skull.
Akvavit
Den största gruppen av kryddat brännvin är akvavit. Kummin eller dill måste ingå och måste dominera smaken. Andra kryddor är dock tillåtna.
Anis, fänkål och kummin, dillfrön och andra köksträdgårdskryddor kryddade man både bröd och brännvin med. Tillsammans med salt smör, sill av alla slag och dillkokta kräftor, tillsammans med kumminkryddad ost, rågbröd, gravad lax och andra nordiska läckerheter är snapsen en typisk del av vår festkultur.
Den största gruppen av kryddat brännvin är akvavit, där kummin eller dill måste ingå. Andra kryddor är tillåtna, men de förstnämnda ska dominera smaken. Norrmännen lagrar oftast sin akvavit på sherryfat medan detta är okänt hos danskarna. I Sverige gör man en hel del akvavit, en del fatlagrad, det mesta inte. Vi har även en rik flora av andra brännvinstyper, som pors-, johannesört- och pomerans.
En säregen brännvinskrydda är malört, som har en mycket besk smak. Bittert brännvin har sina trogna anhängare såväl som belackare. Hur som helst går det bra att servera den till smörgåsbordet, även om för bittert kryddat brännvin kan ta överhanden över smaken i maten.