Oftast görs rosévin som vitt vin, men på blå druvor. Skalen får ligga med i urlakningen några timmar efter pressningen för att avge precis så mycket röd färg som önskas. För starkare kulör och kraftfullare smak kan skalen också få jäsa med musten en kort stund.Rosévin kan också framställas genom kolsyrejäsning - maceration carbonique - då hela druvklasar får jäsa i sluten tank. Ovanstående metoder kan varieras och kombineras på många sätt - det förekommer också att vitvinsdruvor pressas extra hårt, vilket gör att de avger ett rött färgpigment.

Smak, doft & färg

Roséviner från varma odlingsländer är i regel fruktigare i smaken. Kraftfullare typer kommer oftast från Europa, där traditionen att göra rosé är äldre.
Typerna skiljer sig kraftigt åt, ibland också inom samma områden, från blekrosa och milt fruktiga till strukturerade och rödvinsliknande. Metoderna förfinas i takt med att konsumenternas intresse ökar.
Färgen kan bedra - det finns spanska rödvinsmörka roséviner med frisk mjuk smak, likaväl som det förekommer ljusrosa italienska roséer med både strävhet och kraft.
Mörkare, kraftigare och strävare blir vinerna ofta när druvskalen får följa musten genom pressningen ända till jästankarna. Rosévin som framställts genom kolsyremetoden blir i allmänhet yppigt friskt och får en saftig mjuk finish. Kaliforniska så kallade blush wines, där druvskalen enbart har fått "blöda med" under pressningen, är bleka, aningen söta och spritsiga.