Det ingår i en vinproducents arbetsuppgifter att oroa sig för vädret, men just nu finns det många vinmakare som oroar sig lite extra över vad framtidens klimatförändring kommer att innebära för dem.

En av dem är Pascal Leclerc Briant, ägare till champagnehuset Leclerc Briant i Epernay Cedex. Hans 30 hektar ligger mellan Marnedalen och berget Montagne de Reims, och han kan konstatera att skörden numera startar tio dagar tidigare än för 40 år sedan. Tidigare blev det frost varje eller vartannat år. Nu är det tio år sedan den senaste frostknäppen, och han behöver inte längre skydda nyplanteringarna. Just de bitarna är positiva, däremot är han mer bekymrad över att medeltemperaturen stiger. Under samma period har den genomsnittliga temperaturen stigit från tio grader till elva. Blir det ytterligare en grad varmare kommer det att bli problematiskt.

Hotfull klimatförändring

– För oss är klimatförändringen ett stort hot, eftersom vi behöver mycket syra för att göra champagne. Och för att vinsyran ska utvecklas behövs en viss skillnad mellan natt- och dagtemperaturen. Den skillnaden blir allt mindre. Får vi en grad till om 40 år befinner vi oss på gränsen. Vi kan producera cava, som i Spanien, men det är inte champagne, säger Pascal Leclerc Briant.

Champagne hör till de vindistrikt som har utpekats som särskilt utsatta för klimatförändringen. Med jämna mellanrum nämns också Bourgogne, Bordeaux, Alsace, Mosel, Rioja, södra Italien, Hunter Valley i Australien, Napa Valley och Central Valley i Kalifornien bland de områden som kommer att få stora problem om temperaturen fortsätter stiga.

Klimatet påverkar vinkvaliteten

Ett varmare klimat ger inte bara längre värmeböljor och torka, något som framför allt drabbar områden som redan i dag är torra och som är beroende av konstbevattning, utan påverkar också själva vinkvaliteten. Förenklat kan man säga att högre temperaturer ger snabbare mognad med följd att druvornas sockerhalt och alkoholstyrka ökar, men går processen för snabbt sker det på bekostnad av syran och utvecklingen av en rad andra smakämnen. Vinet blir mindre komplext.

Hittills har de flesta vinproducenter tjänat på klimatförändringen och kan nu glädjas åt ett optimalt väder. Ett av de tydligaste exemplen är kanske Tyskland, som under senare år, bland annat tack vare ett varmare klimat, har höjt sin kvalitet på riesling ordentligt. Rhendalen har börjat producera hyfsad spätburgunder (pinot noir) och förväntas i framtiden kunna få fram riktigt stora ”bourgogner”. Runt Okanagan Lake i Kanada odlas i dag cabernet sauvignon, något som inte var möjligt för bara några decennier sedan. Å andra sidan har de tvingats minska sin produktion av lönsamma ice wines på grund av temperaturhöjningen.

En grad spelar roll

Men oron gäller hur det ska bli i framtiden, när det blir mellan en och två grader varmare fram till 2050. Hur kommer då södra Europa och delar av Australien och Kalifornien att klara sig?

Oz Clarke är pessimistisk. Han skriver i sin Pocket Wine Book 2009 att bordeaux om 40 år smakar som vinerna från södra Frankrike och att merlotvinerna från Pomerol och St-Emilion helt enkelt kommer att försvinna.

Olika bedömare hävdar att länder som Chile, USA, Australien, Kanada och Nordeuropa kommer att rycka fram starkare. En teori är att druvorna vandrar norrut, och därmed blir även ”nya” områden intressanta. Södra England pekas ut som den framtida arvtagaren till dagens Champagne. Sverige nämns som det nya distriktet för riesling.

Överdrivna scenarier

Lars Torstenson, internationell vinkonsult, tror dock att både skräck- och drömscenarierna är överdrivna. Men områden som redan i dag konstbevattnas lever farligt.

– Oavsett klimatförändringen är dessa områden redan i dag diskutabla utifrån ett strikt ekologiskt perspektiv, och merparten kommer att bli ännu torrare, säger han.

Vidare tror han inte att ett varmare klimat med automatik rullar ut röda matten för nya vinländer som Sverige. Det tar nämligen tid att hitta rätt druvor, odlingsplats, tillverkningsmetod och inte minst rätt marknad. Han gör bedömningen att det i ett nytt vinland tar minst tio år innan man producerar vin av god kvalitet, förutsatt att man får alla saker på plats på en gång och har erfaren expertis bakom sig, vilket nästan förutsätter att ett utländskt företag köper in sig. Annars dröjer det ännu längre.

En generation till bra vin

– Ett problem är att man i länder som tidigare inte sysslat med vinproduktion har en tendens att vilja uppfinna hjulet på nytt, så räkna med att det för de flesta producenter kommer att ta en generation att göra bra vin, säger Lars Torstenson.

Det är alltså flera krafter, inte minst ekonomiska, som avgör hur vinvärlden kommer att utveckla sig.

Lars Torstenson tror visserligen att vinproduktionen kommer att öka i norra Europa, men därmed inte sagt att den kommer att konkurrera ut södra Europa. Han pekar på att de senaste 30 årens kloner och jäststammar har blivit mer effektiva och bidragit till en högre alkoholhalt. Troligen kommer vi nu få se en återgång till kloner av druvor som producerar mindre socker och klarar värme bättre.

Flytta vingården inom landet

En annan lösning är att flytta sin vingård till kyligare klimat inom landet. Vinproducenten Torres har exempelvis flyttat en del av sin produktion från kusten till inlandet och i närheten av bergen. En ny vingård ligger vid foten av Pyrenéerna, nära Lerida i spanska Katalonien.

Pascal Leclerc Briant funderar själv på att flytta en del av sin produktion närmare ett skogsområde för att få mer svalka. Likaså har han ställt om till biodynamisk odling för att få ett djupare rotsystem och därmed kompensera för den ökande värmen.

– Men temperaturen i luften kan jag inte göra så mycket åt, säger han.

…och utom landet

Eller så kan man helt enkelt flytta sin vinodling till ett annat land. Louis Roederer har exempelvis sonderat terrängen i Storbritannien, men än så länge verkar ingen affär ha blivit av.

Det finns alltså flera lösningar att ta till innan man börjar byta druvor, men det är självklart också ett alternativ. I Italien pratas det om den gamla druvan nero d’avola, som på Sicilien har klarat sig utan bevattning i århundraden.

Med stor sannolikhet kommer vi att kunna dricka kvalitetsviner även i framtiden, men utan tvekan kommer klimatförändringen att sätta framtidens vinmakare på prov. Och kanske är det Frankrike, som är fast i sina appellationer – regelverk för vad som ska gälla för en champagne, en bordeaux etcetera – som kommer att prövas mest.

Text: Ann-Helen Meyer von Bremen