Vi börjar med en formell definition:
Enligt EU är vin en jäst dryck från nyligen skördade druvor.

Det innebär att: Vin framställs med jäsning. Vin görs av druvor. Alkoholhaltiga drycker av andra frukter än druvor är fruktviner, och fruktens namn måste då stå på etiketten. 

Ordet "nyligen" visar att vin inte är gjort av druvjuicekoncentrat eller liknande. 

Så långt definitioner. Men vad är det egentligen som gör att vin kan smaka på så många olika sätt?  

Vingården

Att odla druvor kräver vissa förutsättningar. För att de ska mogna behövs en dygnsmedeltemperatur på minst +10º C, 500-750 mm regn per år och 1 500 soltimmar.

Världens vinodlingar ligger i två bälten. På norra halvklotet ligger odlingarna mellan den 30:e och 50:e (Mellan- och Sydeuropa, Nordafrika, Kalifornien, Kina) breddgraden. Motsvarande områden på södra halvklotet är Sydafrika, södra Australien, Nya Zeeland och mitten av Chile och Argentina.  

Klimatet

 Det brukar talas om tre viktiga klimattyper:
• Medelhavsklimat - varma, torra och soliga somrar med milda och regniga vintrar (norra medelhavskusten, vissa delar av Kalifornien och Australien, Chile)
• Kontinentalt klimat - stränga vintrar, heta somrar, svala höstar och vårar med risk för sen frost (Spaniens inland, Bulgarien)
• Maritimt klimat - jämn årstemperatur med ibland regniga somrar och tidiga höstar, då druvorna mognar (Bordeaux, västra Loire)
 
Även i länder där klimatet egentligen är för varmt eller kallt, finns områden som passar för vinodling.  Berg, floder och vindar är viktiga faktorer. De bästa vingårdarna i Rheingau har till exempel ett gynnsamt klimat, även om Tyskland på många håll är för kallt för vinodling.  

• Temperaturen är avgörande. I heta områden mognar druvor snabbt och blir mycket söta med låg fruktsyra. Omvänt blir druvor i svala områden surare och inte lika söta. Blå druvor kräver mer värme och solljus för att mogna - det förklarar varför vinbönderna i Tyskland nästan bara gör vita viner.

• Tillräckligt med solljus behövs. Ett intressant exempel är de torra vita semillonvinerna i Hunter Valley i Australien. Trots ett hett klimat gör täta molntäcken att druvorna nätt och jämnt mognar.

• Regn eller konstbevattning är nödvändigt - men det får inte bli för mycket. Vinstocken tar upp jordens näringsämnen tack vare vattnet. Men om det regnar för mycket kan druvorna spricka och få svampinfektioner. Om varmt, torrt väder följs av kraftigt skyfall strax innan skörd kan druvorna bli sämre. De "törstiga" vinstockarna lagrar vattnet i druvorna. Skörden kan visserligen bli större, men druvornas smak blir utspädd.

• Vind - både bra och dålig. Milda och svala kvällsbrisar i kustområden kan förbättra kvaliteten eftersom blåsten torkar upp regnvattnet på klasar och löv och hindrar svampangrepp. Nattliga vindar kan också minska risken för frost.
Starka vindar och storm kan däremot skada vinstockarna. Ett exempel är mistralvinden i Rhônedalen.

Jordmån

Många tror att vinstocken behöver en viss jordmån för att ge bra druvor, men faktum är att helt olika jordtyper kan ge utmärkta viner. 
 
Riktigt bra viner brukar komma från väl dränerade jordar med lite regn. Finns det dessutom tillräckligt med näring - främst kväve, fosfor och kalium - gör det att vinstocken växer långsamt. Stockens löv blir små och löv och druvklasar får tillräckligt med sol. Druvorna blir också ganska små - men rika på smak och arom.
 
Vinstockar behöver kväve i lagom dos. Alltför mycket kväve gör att skott och blad blir stora och skuggar druvorna. 
 
Stenar och grus påverkar jordens fuktighet och temperatur samt ger bra dränering. Det betyder att vinstockens rötter måste söka sig ner djupt efter vatten. Ett stort rotsystem är dessutom en lagringsplats för vinrankans energireserver.
Större stenar på jordytan, som i Châteauneuf-du-Pape och Mosel, lagrar solvärme som värmer druvorna under natten.
 
Slutsatsen är att sambandet mellan jordmån och vinkvalitet är svår att påvisa. Jorden påverkar vinet, men andra faktorer som klimat, druvsort, rotstock och vinmakarens avsikter väger tyngre.
 
Tidigare fanns en skarp motsättning mellan Europa och Nya världen angående jordmånens betydelse. I dag är åsikterna inte alls så kategoriska och det beror främst på att många vinmakare reser världen runt och lär av varandra.

Mer om odling