Allt är inte champagne
Från Champagne i norra Frankrike kommer det mousserande vinet med samma namn. Här har man producerat bubbel i mer än trehundra år, men vägen till det vi i dag förknippar med champagne har varit lång. Dagens champagne är resultatet av en omfattande tillverkningsprocess – det tar flera år att färdigställa en flaska – kantad av regler. Till exempel får i huvudsak endast tre druvor användas: chardonnay, pinot noir och pinot meunier. Ordet champagne är en skyddad ursprungsbeteckning, vilket innebär att endast mousserande vin från just den här regionen får kallas för champagne. Mousserande vin som framställs på samma sätt, men i andra franska vindistrikt, kallas istället för crémant. Övrigt franskt bubbel, som inte framställs enligt den klassiska metoden, går under samlingsnamnet mousseux.
Världens mest exporterade bubbel
Spaniens svar på champagne heter cava och har på senare år gjort sig känt som världens mest exporterade bubbel. Spanjoren Josep Raventós Fatjó, den förste att producera cava i större mängder, reste faktiskt till Champagne på 1800-talet för att studera bubbelproduktion. I dag sker 95 % av cavaproduktionen i Katalonien och varje år arrangeras olika festivaler för att hylla det mousserande vinet. Cava gjordes länge uteslutande på spanska druvor som macabeo, xarel-lo och parellada, men nu förekommer även chardonnay och pinot noir. Namnet cava togs dock i bruk först under 1970-talet, fram till dess kallades det spanska bubblet för champaña.
Italiensk mångfald
Även i Italien frodas bubbelproduktionen, särskilt i landets norra delar. I Venetoregionen har man sedan drygt 100 år tillbaka tillverkat prosecco, Italiens kanske mest kända bubbel. Drycken görs av druvan glera (tidigare namn prosecco) och tillverkas genom tankjäsning. Resultatet? Ett uppfriskande, enkelt vin som bör drickas ungt.´Från grannregionen Lombardiet kommer franciacorta. Det är det mousserande vin som har störst likheter med champagne, i allt från vilka druvor som används till vinets karaktär och prisklass. Kring staden Asti i Piemonte produceras ytterligare ett italienskt bubbel: asti. Ett sött mousserande vin med tydlig druvkaraktär som tillverkas genom tankjäsning och förekommer i två varianter: Asti och Moscato d’Asti.
Den tyska sekten och utmanaren från Ungern
Tyskland är såväl stora konsumenter som producenter av mousserande vin – faktum är att många av de stora champagnehusen i Frankrike grundades av just tyskar. I Tyskland och Österrike är sekt samlingsnamnet på allt bubbel som håller ett visst tryck i flaskan, men där slutar likheterna. Sektproduktionen kan ske enligt olika metoder och av otaliga druvor, ofta även importerade sådana.
I Ungern heter det mousserande vinet pezsgő och benämningen avser allt bubbel framställt i landet, oavsett tillverkningsmetod. Druvorna som används är allt från chardonnay och pinot noir till irsai olivér och kékfrankos. De senaste åren har efterfrågan på ungerskt bubbel ökat enormt, vilket bidragit till en stor kvalitetsförbättring hos många producenter.
Den nya världen
Det är naturligtvis inte bara i Europa som man behärskar konsten att framställa mousserande vin. På senare tid har även många länder i världen blivit bubbelproducenter att räkna med. I Sydafrika görs till exempel cap classique, mousserande vin framställt enligt den klassiska metoden. Och från Australien kommer det uppmärksammade sparkling shiraz – ett mousserande vin gjort på rött basvin istället för vitt.
Det är inte svårt att konstatera att bubbelvärlden är omfattande med mycket att erbjuda – de mousserande viner som nämns ovan är bara några av alla sorter som finns. Kärt barn har helt enkelt många namn.
Text: Emy Welin