Engelsk öl

En öl är en öl är en öl. Utom i Storbritannien. Här finns en sådan mångfald av brygder att det är svårt att hålla koll. Men vi gör ett försök!

Puben i Storbritannien är en klassisk miljö för en pint öl och det finns en rad olika stilar i England, men det är inte självklart att det kort och gott stavas ale. Det kan lika gärna vara en india pale ale, en brown ale, bitter, ja, listan kan göras lång som en bordslöpare. Men vi tar det från början.

Engelsk öl oftast en ale

Öl har bryggts under snart kanske 10 000 år. Det började i Babylonien och nådde våra breddgrader först under medeltiden. Redan på 1200-talet började man brygga öl för kommersiellt bruk i England, som tillsammans med Tyskland blev först att anamma den nya kulturen. Husbehovsbryggningen kom dock några hundra år tidigare.

I Storbritannien är en öl allt som oftast är en ale, vilket innebär en överjäst typ med lägre alkoholhalt och fylligare än till exempel ljus lager. Samtidigt finns en rad olika alestilar som är olika till smak och doft.

Den kanske vanligaste öltypen, bitter, är ett gyllengult öl, men beskan behöver inte vara så dominant som namnet antyder. Bitter finns i olika alkoholstyrkor och kallas allt från ordinary bitter som har låg alkoholhalt (som svenskt mellanöl) till extra special bitter som kan landa på omkring 5,5 volymprocent.

Bitter gärna för britten

En bitter är för britten vad en stor stark är för svensken. Många bryggerier äger helt eller delvis pubkedjor, där det förstås främst är de egna sorterna som erbjuds.

Annars är india pale ale, IPA, den ölstil som har slagit igenom mest i dagens ölvärld. En myt är att IPA:n kom till i slutet av 1700-talet för att klara resan till de engelska kolonierna i Indien. Det är inte riktigt sant, då ölet fanns tidigare under namnet october beer. För englandsmarknaden lagrades ölet alltid ett par år, men när det skickades till Indien gjorde man det färskt och lagringen skedde under båtresan dit. Efter hand kom ölet att kallas india pale ale och det utvecklades vidare bland bryggerierna i staden Burton. Vattnet där var extra hårt, vilket gjorde beskan tydligare, men även att färgen blev ljusare och klarare än i andra öl på den tiden.

Barley wine är trendigt igen

Om vi går vidare är det på sin plats att stanna vid old ale-kategorin, eller mer adekvat benämnd som barley wine, alltså vin på korn. Här är alkoholhalten ännu högre, ölet fylligare och ofta med en påtaglig fruktighet, en vinös ton och inte sällan med sötma.

Stilen har stundtals fallit i glömska. För eldigt, tycker vissa, för sött, tycker andra. Men i takt med att ölintresset runt om i världen ökar märks en vurm för barley wine.

Sist men inte minst kommer vi till det man framför allt förknippar med Irland: en mörkt skummande stout (eller porter). Steget mellan stout och porter är inte alltid så långt. Bägge är relativt fylliga i smaken och med tydlig beska. Det finns i torr variant och med sötma. Imperial stout/porter har mer alkohol, beska ofta med sötma. 

Våra ölstilar

Lär dig mer om engelsk öl och olika ölstilar här