Grappa och marc 

Grappa och marc tillhör de så kallade pressrestdestillaten och man använder resterna från vintillverkning. 

Det finns både fatlagrad och icke fatlagrad grappa och marc. Ofta anger man på etiketten vilken druva som spriten är gjord av.

Grappa från Italien

Grappa tillverkas av resterna vid vintillverkning. När man pressar druvor till vin blir druvskal och stjälkar över och dessa kan destilleras till sprit. Det här är vanligt i många länder och spriten har olika namn beroende på var den görs. I Spanien kallas den aguardiente de orujo, i Frankrike marc och i Tyskland tresterbrand.

Enligt EU får beteckningen grappa bara användas för italienska pressrestdestillat. Huvudsakligen görs grappa i norra Italien, i vinregioner som Friuli, Veneto och Piemonte. Alkoholhalten ska vara minst 37,5 volymprocent och max 86 volymprocent.

Druvsort påverkar smaken

Grappans karaktär beror på vilket slags vin som tillverkats, hur hårt druvresterna pressas och om grappan fatlagras. Den vanligaste grappan är enkel, kolonndestillerad sprit men många vinfirmor gör även prestigegrappa – den kan till exempel vara gjord av en enda druvsort eller vingårdsbetecknad. Sådan grappa framställs hantverksmässigt i små enkelpannor och buteljeras ofta i spektakulära flaskor. Några producenter lagrar sin grappa på ekfat eller smaksätter den med olika örter och frukter.

En italiensk sprit som inte ska förväxlas med grappa är aquavite di uva. Den är ett rent vindestillat, alltså av samma typ som brandy, cognac eller armagnac.

Marc från Franrike

Marc är Frankrikes motsvarighet till italiensk grappa. Marc liknar grappa, men är oftast robustare i smaken och dessutom nästan alltid fatlagrad.

I Frankrike spelar marc inte samma kommersiella roll som grappa i Italien. Marc är fortfarande mer eller mindre hantverksmässigt framställd och har ofta en oljig, jordig smak.

Lagar för marc

De flesta vinområden i Frankrike producerar marc, och både tillverkning och namn är reglerade i lag. Mest kända är marc de Alsace, marc de Bourgogne, och marc de Champagne av vilka den sistnämnda räknas bland de främsta. Anledningen är att druvorna vid champagneframställning pressas mycket lätt, så klasarna är fortfarande nästan hela. Det gör att det finns mycket druvaromer kvar i pressresterna och dessa ger marcen karaktär.

Precis som i Italien gör man vingårdsbetecknad marc, till exempel marc de Chambertin eller marc de Montrachet från de berömda vingårdarna i Bourgogne.

En marc som lagrats på ekfat i minst tre år betecknas vieux marc. Efter sex års fatlagring får den heta très vieux marc.