eruption av lava

Glögg – hetare än någonsin

Från och med säsongens första snöfall – eller första advent beroende på vad som kommer först – vaknar intresset för glögg. Under en kort period säljs över 2,5 miljoner liter på Systembolaget.

Kryddat vin inget nytt

Seden att blanda kryddor i vin går tillbaka till antika Grekland och Rom. Med största sannolikhet var det ett sätt att skyla över felsmaker och förbättra smaken på vin som oxiderat i halvtomma kärl i slutet av säsongen.

I medeltidens Europa konsumerade man gärna vin med kryddor ”av hälsoskäl”. I Sverige nämns Gustav Vasa på 1500-talet som en tidigt dokumenterad konsument av kryddat, sötat vin. Seden att dricka varmt, sötat och kryddat vin levde kvar mycket längre i Sverige än nere på kontinenten . Det beror troligen på vårt kalla och bistra klimat. 

Glögg blir en juldryck

Länge var glögg en typ av bål som man blandade ihop själv. Det stora genombrottet kom runt 1890 när svenska vinhandlare började sälja färdigblandad glögg på flaska. Ofta pryddes etiketterna av tomtar och andra julsymboler och sen dess är glögg och jul intimt förknippade med varandra. Tidigare var glöggdrickandet mer utspritt över året och "julglögg" var inte samma sak som vinglögg eller starkvinsglögg. Numera sker så gott som all försäljning av glögg under november och december. 

Veckan innan jul 2016 sålde Systembolaget 532 000 liter glögg.                                      En vecka senare såldes 35 000 liter.

"Sugar and spice and all things nice..." 

Ordet glögg kommer från verbet glödga och anspelar på tillverkningsmetoden att låta socker smälta ner i vinet. Speciellt vanligt var detta vid framställandet av spritglögg eller brylå, efter franskans brûlot. Ett galler placerades över en skål med brandy eller brännvin med vin och kryddor. På gallret placerades en sockertopp indränkt i sprit, som när den antändes smälte och gav en karamelliserad smak åt blandningen.

Kanel och kryddnejlika är de viktigaste kryddorna i glögg men kardemumma, ingefära och pomerans är även vanliga. Uppfinningsrikedomen inom glöggkryddning är numera stor och under de senaste åren har vi fått se såväl choklad och kaffe som chili, lakrits och lavendel på etiketterna.

Vad får egentligen kallas glögg?

För att få kallas vinglögg måste drycken vara sötad med ”naturliga kolhydrater”, exempelvis rörsocker, sirap, druvmust eller honung. Däremot får inte syntetiska sötningsmedel användas. Därför finns det numera inte sockerfri glögg till försäljning.

Vinglögg ska hålla en alkoholhalt på minst sju volymprocent och vara tillverkad på rött eller vitt vin. Ingen annan alkohol får tillsättas. Starkvinsglögg får däremot innehålla tillsatt alkohol eller destillat tillverkat på både druvor och jordbruksprodukter. Alltså får både konjak, rom och whisky tillsättas i starkvinsglögg.

Utbudet av alkoholfri glögg har ökat kraftigt på senare år, både på Systembolaget och i dagligvaruhandeln. Här är smakvariationen om möjligt ännu större. Den traditionella stilen med smak av kanel, kryddnejlika och avalkoholiserat rödvin dominerar däremot fortfarande.

1987 fanns det tre sorters glögg på Systembolaget: vinglögg, starkvinsglögg samt alkoholfri glögg. 

2017 fanns det 71 sorter varav åtta var alkoholfria.

Andra länder

Varmt vin med kryddor och socker dricks inte bara i Norden. En lättare och torrare motsvarighet i tysktalande länder kallas glühwein. I Storbritannien säger man mulled wine, i Italien vin brulé och i Frankrike heter det vin chaud.

Tilltugg så in i Norden

I Sverige serveras glögg ofta med russin och mandlar. Som tilltugg väljer man gärna pepparkakor eller lussekatter. En nyare tradition är att njuta grönmögelost till glöggen.

I Danmark är det traditionella glöggtilltugget små bollformade pannkakor vid namn æbleskiver, som serveras med florsocker och jordgubbsmarmelad.

I Norge dricker man glögg till ris à la malta, eller riskrem som det kallas där.