Lär dig mer om champagne

Champagne är världens mest kända mousserande vin. Bubblorna kommer av att man tillsätter socker och jäst till ett stilla vin och låter det jäsa i flaskan.

Bara champagne från Champagne

Det är bara mousserande vin från distriktet Champagne i norra Frankrike som får kallas för champagne. Vinet är unikt på så sätt att klimatet är svalt så att druvorna knappt mognar. De gör att syrahalten är hög och vinet är väldigt friskt. Jordmånen är också unik med hög halt av krita vilket gör att vinerna får sin speciella mineralkaraktär.

Ett tredje inslag i kombinationen är de olika druvsorterna. De två blå pinot meunier och pinot noir samt den gröna chardonnay. Ytterligare druvsorter är tillåtna, men väldigt ovanliga (arbanne, petit meslier, pinot blanc och pinot gris). 

Traditionell metod

Champagne framställs genom traditionell metod med en andra jäsning på flaska. Minimilagringstiden på flaska med jästfällning är 15 månader. För årgångsbetecknad Champagne krävs minst 36 månader lagring. Just längden på lagringen med jästfällningen (döda jästceller) gör att många av vinerna får en igenkännande karaktär av rostat bröd.

Tål lång lagring

Champagne kännetecknas ofta av små men många bubblor, en brödighet, en kritig mineralton, citrusfrukter som citron och grapefrukt, hög syra och lite fylligare än många andra mousserande viner.

De flesta champagner, även de enklaste de så kallade standardchampagnerna, tål flera års lagring. Årgångschampagner och vissa prestigechampagner tål flera årtionden i en bra vinkällare. Antalet bubblor minskar, men tack vare den höga fruktsyran håller vinet och blir komplext och smakrikt.

Årgångslösa champagne

De flesta champagne är inte årgångsbetecknad (på engelska NV = Non Vintage), de kallas för standardcuvéer. Alla champagnehus har sin egen variant. Standardcuvéen är en blandning av viner från flera årgångar och olika vingårdslägen – därmed kan vinet hålla samma karaktär från år till år. Champagne utan årgång måste lagras minst 15 månader tillsammans med jästfällningen i samband med den andra, kolsyregivande jäsningen, på flaska.

Årgångschampagne

De år skörden håller speciellt hög kvalitet produceras årgångsbetecknad champagne, även benämnd millésimé på franska. Vinerna måste lagras minst tre år med jästfällningen och håller därefter för ytterligare lagring.
Många champagnehus framställer även en prestigecuvée, gjord av viner från de bästa åren och odlingslägena.

Även vanliga viner

I Champagne produceras även en mindre mängd stilla viner, såväl röda som vita och rosé. Rött och vitt säljs under appellationsnamnet Coteaux Champenois, emedan rosé säljs som Rosé des Riceys.

Champagnes fem områden

Man har delat in Champagne i fem olika områden. Inom några av områdena finns grand cru-vingårdar som anses producera de bästa vindruvorna. Det finns totalt 17 grand crus och 43 premier crus. 

Montagne de Reims

Här odlas framför allt de blå druvorna pinot noir och pinot meunier. Nio vingårdar är klassade som grand cru.

Vallée de la Marne

Längs floden Marne odlas traditionellt de blå druvsorterna, med pinot meunier i spetsen. Chardonnay vinner dock mark.
Två vingårdar är klassade som grand cru.

Côte des Blancs

Som namnet antyder är detta ett område som huvudsakligen producerar vitt vin och chardonnay är i stort sett den enda odlade druvsorten. Sex vingårdar är klassade som grand cru.

Côte de Sézanne

Är en förlängning av Côte des Blancs och även här domineras odlingarna av chardonnay.

Côte des Bar

Detta område ligger faktiskt närmare Chablis än de klassiska odlingsområdena i Champagne, men druvsorten är pinot noir till 85 procent. På knappt 7 000 hektar svarar den här för nära hälften av Champagnes totala pinot noirskörd.

Varsam framställning

I princip all champagne som framställs är vit, samtidigt som större delen av vinodlingarna upptas av blå druvor. För att undvika att de blå skalen krossas och färgar musten skördas druvorna för hand och pressas mycket varsamt.

Roséchampagne tillverkas antingen genom att de blå skalen får macerera (laka ur) med musten en kort tid innan den pressas, eller genom att en mindre mängd stilla rött vin tillsätts före den andra alkoholjäsningen på butelj. Att blanda rött och vitt vin för att på detta sätt framställa rosévin är en metod som hittills enbart varit förbehållen Champagne inom EU.