Argentina – från rödtjut till tangovin

I en livsmedelsaffär i Buenos Aires kostar ett tetravin några kronor. I vinbutiken intill kostar det dyraste vinet 18 000 kronor flaskan. Numera finns det argentinska viner för alla smaker.

Argentinskt bordsvin nådde Sverige på 1970-talet. Vinet – billigt rödvin som färgade tungan blå – skeppades i tank och tappades på flaska här. 

Vin blandat med sodavatten

I det sydamerikanska landet var bordsvinet en allemansdryck. Det dracks till alla måltider och från tidig ålder. Men i Argentina dracks det oftast blandat med sodavatten.

– Annars var det odrickbart, minns Andrés Spiller, argentinsk vinentusiast. I dag är det vinklubbar som gäller Den argentinska vinkulturen har förändrats dramatiskt. För några årtionden sedan kunde man få hem en liten damejeanne på fyra liter två gånger i veckan. I dag är man med i vinklubbar, får en medlemstidning och ”månadens vin”, en låda med sex flaskor.

– Det hela började när endruvsviner blev på modet. Vingårdarna började konkurrera, och helt plötsligt hade vi massor av nya vinsorter. Vi dricker bättre viner än förr, säger Andrés Spiller.

Investeringar ger högre kvalitet

Omställningen blev ett stålbad för industrin. Odlingarna krävde bättre vinstockar och mer omsorg. Vingårdarna behövde investeringar i utrustning, ny teknik och marknadsföring.

– I början av 1980-talet fanns det över 50 000 vingårdar och sammanlagt 325 000 hektar vinodlingar. I dag är vi nere i 35 000 gårdar och 200 000 hektar, säger Bernardo Hoffmann på branschorganisationen Wines of Argentina.

Förändringen påskyndades av att stora vinproducenter från Frankrike, Australien, USA, Spanien och Chile investerade i landet.

– Utländska aktörer kom hit och gjorde viner för export, de skickade hela produktionen till utlandet.

Stora exportframgångar

Detta gjorde att även inhemska producenter vände sina blickar mot exportmarknaden. Produktionen, konsumtionen och exporten av kvalitetsviner ökade stadigt i flera år.

– I dag exporterar Argentina 17 procent av sin produktion, och mer än hälften är viner som kostar mellan 100 och 280 kronor, säger Bernardo Hoffmann.

Många bedömare anser att Argentina kommer att växa som vinexportör under de närmaste åren.

Vin i stället för öl

Argentina har alltid utmärkt sig för sina fylliga rödviner, som passar utmärkt till den ganska enkla argentinska mathållningen – grillat kött eller pasta. Men vin har också varit den främsta sällskapsdrycken i barer och tangosalonger. ”Ett glas rött” har varit Argentinas motsvarighet till Sveriges ”en stor stark”.

Malbec är Argentinas nationaldruva, och de argentinska malbecvinerna räknas till de bästa i världen. Klassiska cabernet sauvignon och syrah är också storsäljare.

Bonarda – ny druva att lägga på minnet

En annan druva som trivs utmärkt här och som nyligen gjort entré i de finare salongerna är bonarda. Druvan har historiskt varit den näst vanligaste i Argentina, efter malbec, men har mest använts som bas i blandade viner eller bordsvin. Bonarda ger något lättare röda viner med en mycket mjukare smak än cabernet sauvignon och malbec.

– Bonarda hade låg status. Så pass att det behövdes orädda franska vinmakare för att man skulle odla druvan mer omsorgsfullt och våga göra fina viner av den, säger Fernando Jaroszewicz, försäljningschef på vinbutikskedjan Ligier.

– I dag är bonardavinerna mycket populära. Det är roligt att Argentina har fått ännu ett endruvsvin som man förknippar med landet, säger han. Bland de vita vinerna utmärker sig chardonnay och den i övriga världen sällsynta torrontés, en druva som ger doft- och smakrika viner.

Patagonien på G

Argentinas senaste bidrag till vinvärlden är vinerna från ”världens ände” – det karga, nästan ogästvänliga Patagonien. De extrema temperaturskillnaderna mellan dag och natt, en omsorgsfull bevattning från källorna i Anderna och den näringsfattiga jorden har visat sig ge mycket intressanta viner.

– Vinerna från Patagonien förmedlar en bild av natur och äventyr som tilltalar många. Men det handlar inte om något jippo. Det finns flera viner från området som har vunnit internationella utmärkelser, säger Bernardo Hoffmann.

Text: Erico Oller Westerberg