Spanien - vi tipsat om de okända distrikten

Det finns ett annat Spanien bortom Rioja, Priorat och Ribera del Duero. En mängd olika vindistrikt som har förmågan att producera överraskande bra vin.

Spanskt vin för många synonymt med Rioja. Men om vi höjer blicken och ser ut över det spanska vinlandskapet finns en rad överraskande upptäckter att göra. För vem hade trott att man till och med på Kanarieöarna kan tillverka vin av hög klass?

– Ta Teneriffa som exempel. Här producerar man mycket intressanta viner, dessutom på lokala druvsorter, bland annat listántinta, friska viner med bra frukt, säger María Antonia Fernández-Daza, känd vinprofil i Spanien, skribent och flitig resenär.

Lokala druvsorter vinner mark

Trenden är tydlig – allt fler distrikt låter tala om sig. Ofta handlar det om enskilda producenter som går i bräschen, visar på det möjliga i att satsa på kvalitet, utan att tappa ursprung.

– Det spännande är att alltfler vintillverkare vågar satsa på mer personliga viner, alltså viner på lokala druvsorter, viner med tydligt ursprung men samtidigt i en mer fruktorienterad, modern version, förklarar María Antonia.

Hon pekar på en rad intressanta distrikt. Bierzo, med den blå druvan mencía, i nordvästra delen av Spanien är ett av de tydligaste exemplen över det nya vinlandskapet som tornar upp. Vinerna har ofta hög kvalitet och en mycket markerad ursprungston i form av mineralkaraktär från den speciella jordmånen i området.

Robert Parker ger med beröm godkänt

Samtidigt finns andra, klassiska distrikt, som nu fått ett uppsving. Området Aragonien i norra delen, tidigare känd för sina traditionella viner på garnacha, är i dag en av de mest spännande regionerna. Distrikten Calatayud, Campo de Borja och Cariñenahar har de senaste åren visat att druvan är att räkna med. Och när självaste Robert Parker, den amerikanska vinjournalisten, hyllar vinerna från området – ja, då öppnas dörrarna på vid gavel till den internationella marknaden.

Toro i Kastilien León är likaledes ett distrikt som gjort en veritabel uppryckning det senaste decenniet. Från att ha producerat mycket alkoholstarka viner, närmast svarta i färgen, har man vänt produktionen mot elegans, mjukare tanniner, mer frukt och lägre alkohol. När ett vin för några år sedan fick 100 poäng av Robert Parker, gav detta en tydlig indikation på att nyordningen i Toro var ett lyckodrag.

Vita viner allt bättre

Men det vita vinet då, hur är det? Jo tack, alldeles förträffligt, skulle man svara i Spanien. För om det är någonstans man sett utvecklingen löpa gatlopp, så är det just på vitvinsfronten.

Druvan albariño har presenterat sig för den svenska marknaden, och dessa viner från Rías Baixas serveras i dag på alla bra restauranger som jobbar med skaldjur. Druvan ger en skön frukt som drar åt äpple, citrus, möjligen lite tropisk karaktär och med sin höga syra vinner den alltfler konsumenters gunst.

Stannar vi i Galicien i nordvästra delen av landet, i Valdeorras denna gång, är vi på platsen där Spaniens kanske bästa gröna druva odlas, nämligen godello: rejäl dos frukt, bra syra och en komplex karaktär brukar vinerna få.

Txakolí nästa succé?

Två timmars körning söderut hittar ligger distriktet Rueda där gröna verdejo är kung, också den med bra syra och med en karaktär av fläder, svartvinsbärsblad och krusbär.

En liten raritet som däremot väntar på sitt stora genombrott är txakolí, det baskiska vinet med hög syra, liten spritsig karaktär och massiv citrusfrukt. När väl vinerna har landat på den svenska marknaden, har vinkritikerna varit lyriska, men det är ett vin som fortfarande lever en undanskymd värld. Frågan är bara hur länge.

– Problemet med txakolí är att produktionen är mycket liten. Men samtidigt, vilket vin! säger María Antonia Fernández Daza med eftertryck.


Text: Johan Franco Cereceda

FAKTARUTA

Spanien som vinland

Spanien har världens överlägset största vinodlingsareal, men är bara tredjen störst i produktionsvolym på grund av gles plantering och brist på regn som gör avkastningen låg.

Det finns 600 olika sorters druvor i Spanien, många dock endast av lokal betydelse.
Den gröna airén är världens mest odlade sort följt av och de blå garnacha och cariñena