Flagga Australien Australien

Karta Australien

Inledning

Utvecklingen av Australiens moderna vinindustri tog sin början under 1950-talet, då produktionen lades om från starkvin till bordsvin. Kombinationen av gynnsamt klimat, stora odlingsarealer och nyetableringar i svalare områden, avancerad teknologi och välutbildade vinmakare har sedan dess gjort att Australien förknippats med både fruktiga och "publiktillvänliga" viner i de lägre prisklasserna och prestigeviner av högsta klass och pris.

Kvalitet före kvantitet

Under några år har den australiska vinnäringen lidit av viss växtvärk, i form av överproduktion. Men medan den behandlas, bland annat genom lägre skördeuttag, kan vi fortsätta att njuta av Australiens unika viner i gamla traditionella stilar, och upptäcka de nya viner som ständigt skapas här.

Man odlar till exempel så vitt skilda druvsorter som de gröna viognier och arneis samt de blå sangiovese och nebbiolo för att nämna några.

Trenden är att fler och fler producenter satsar mer på kvalitet än kvantitet. Australien har under lång tid legat i framkant vad gäller både framtagande och användande av modern teknik för såväl odling, skörd som framställning av vin, samt att man anpassat och implementerat klassiska tekniker från Europa, i den egna vinindustrin.

Viner

South Eastern Australia

I vinsammanhang är Australiens sju delstater indelade i zoner, dessa delas i sin tur in i distrikt och deldistrikt. Zonnamnen figurerar knappt på etiketterna, utan distriktet är viktigare, undantaget är ”superzonen” South Eastern Australia.

Under denna ursprungsbeteckning kan de tre stora vinstaterna South Australia, New South Wales och Victoria fritt odla vin, frakta druvor och must kors och tvärs inom de vida gränserna, samt blanda och buteljera vinet var som helst inom området. Tasmanien och delar av Queensland inkluderas också. Inom denna South Eastern Australia-beteckning ryms 95 procent av Australiens vingårdar.

Western Australia

I Australiens största delstat täcker vinodlingarna bara en liten del av kontinentens sydvästra hörn. Här skördas mindre än fyra procent av Australiens druvor men producerar en betydande del av landets premiumviner. Margaret River är stjärndistriktet – men Pemberton och det stora Great Southern tilldrar sig allt större intresse från vintillverkarna.

South Australia

South Australias vingårdar är samlade i delstatens sydöstra hörn och producerar nästan hälften av Australiens vin. Huvuddelen av druvorna kommer från de stora konstbevattnade odlingarna längs floden Murray i distriktet Riverland. South Australia är dock mer känt för sina kvalitetsviner från distrikten Barossa Valley, Clare Valley, Eden Valley och McLaren Vale, Padthaway och Coonawarra.

Queensland

Vinnäringen i det varma Queensland är koncentrerad till delstatens sydöstra hörn, där klimat- och jordförutsättningarna är speciellt gynnsamma i underregionen Granite Belt, och i det något nordligare South Burnett.

New South Wales

New South Wales är Australiens folkrikaste delstat och näst största vinproducent. De största odlingarna finns i de konstbevattnade vingårdarna utmed floderna Murray och Murrumbidgee. Men det är kvalitetsvinerna av sémillon och shiraz från Hunter Valley som stjäl rampljuset.

Victoria

Volymmässigt är Victoria landets tredje viktigaste delstat. Bland en mängd olika vinstilar har starkvinerna från Rutherglen och Glenrowan vunnit störst berömmelse. Över hela delstaten har det under lång tid dykt upp nya små, så kallade ”boutique wineries”.

Tasmanien

Den stora ön Tasmanien har ett svalt klimat som lämpar sig utmärkt för pinot noir, chardonnay och riesling, som bland annat genererar, Australiens kanske bästa, mousserande viner.

Northern Territory

Denna stora delstat ligger utslängd i öknen mellan vinkonfederationen South Eastern Australia och Western Australia. Vin är inte ”the big thing” här, men det finns en vingård, Chateau Hornsby, inte långt från Alice Springs, mitt i den glödheta öknen.

Vatten tas från djupa borrhål och med ständig konstbevattning odlas här ett halvdussin druvor. Shiraz börjar man plocka på nyårsafton och nästa dag kan man pressa årets första vin i Australien – Early Red eller Aussie Nouveau.

Druvor

Shiraz

Shiraz är landets viktigaste blå druva och odlas i stort sett i landets alla vinområden. Druvan är identisk med den franska syrah och uppvisar olika karaktärsdrag beroende på var i landet den odlas. Den är framgångsrik både i blandningar och på egen hand.

Cabernet sauvignon

Cabernet sauvignon som började odlas i större skala först på 1960-talet, är i dag den näst mest odlade blå sorten. Cabernet har ofta blandats med shiraz, men på senare tid har det blivit allt vanligare att para druvan med merlot och cabernet franc precis som i Bordeaux. Den senare förekommer sparsamt, och blir bara undantagsvis bra, medan merlot är på frammarsch alltsedan slutet av 1990-talet.

Grenache

Grenache hade en stark ställning men i takt med cabernet sauvignons växande popularitet har planteringarna minskat. Ett nymornat intresse för rhônedruvor och deras vinstilar har dock vänt den nedåtgående trenden. Utvecklingen för mourvèdre, lokalt kallad mataro, har varit liknande. Pinot noir gör bäst ifrån sig i landets svalare områden och merparten av druvorna går till mousserande viner.

Chardonnay

Bland de gröna druvorna intar chardonnay en särställning och planteringarna fortsätter att öka. Druvan är anpassningsbar och odlas i likhet med shiraz i alla vinområden. Stilarna påverkas i lika hög grad av klimat och odlingsområde som av producenternas intentioner vid vinifieringen.

Semillon

Semillon kommer på andra plats bland de gröna druvorna och den odlas i många områden, men är mest känd från Hunter Valley i New South Wales. Där gick den förr under namnet Hunter Riesling, dock utan att ha något med riesling att göra.

Riesling

Riesling i sin tur går ofta under namnet rhine riesling och finns huvudsakligen i South Australia och i Western Australias södra delar. De flesta vinerna är torra, men små kvantiteter botrytiserad, söt riesling produceras också.

Klimat

Merparten av de australiska vinodlingarna är koncentrerade till landets sydöstra hörn, längs de tempererade kustområdena. Jämfört med Kalifornien är det maritima inflytandet inte lika stort, eftersom havet är varmare. Skillnaden mellan dag- och nattemperaturer är inte heller särskilt stora.

Två olika klimat

Generellt kan man säga att kontinenten har två skilda klimat: ett som påverkar de södra delstaterna Western Australia, South Australia, Victoria och Tasmanien och ett som påverkar delstaterna Queensland och New South Wales.

Södra delen

Den södra delen får den mesta nederbörden under vinter och vår. Sommaren är torr med dagstemperaturer som pendlar mellan 25° och 35° och hösten kommer tidigt. Under sommaren är Konstbevattning på många håll nödvändig. Många av planteringarna skördas maskinellt. I de riktigt varma områdena skördar man helst på natten då det är svalare - till gagn för skördearbetarna och druvorna.

Norr

De norra områdena påverkas mer av de tropiska väderförhållandena. Hunter Valley i New South Wales får till exempel det mesta av sin nederbörd under skördemånaden, vilket kan leda till problem med svampsjukdomar i vingården. Fuktigheten och molnigheten hjälper dock till att mildra det generellt heta klimatet.

Jordmåner

Den röda jorden, terra rossa, över kalkstensåsarna i Coonawarra är Australiens mest berömda jordmån. Annars upptas största delen av salthaltig ökensand och vinodling är i stort sett bara möjlig i kustområdenas floddalar i de sydöstra och sydvästra delarna av landet. Sandblandade leror av olika slag är den vanligast förekommande jordmånen i vingårdarna. Men det finns också inslag av granit och jord av vulkaniskt ursprung.

Östra Australien ligger ovanpå Great Artesian Baisin, det Stora artesiska bäckenet. Här rinner rent grundvatten i floder eller kanaler ett par meter under markytan. Men grundvattennivåerna håller på att sjunka och vatten börjar bli en bristvara.

Lagar

Landet har ännu ingen motsvarighet till den typ av vinlagstiftning som finns i de flesta europeiska länder.

För viner som exporteras till EU gäller att om årgången anges, ska minst 85 procent av vinet komma från det året. Likaså måste namngiven druvsort eller ursprung stämma till minst 85 procent. Om vinet är gjort av flera angivna druvsorter måste dessa anges i fallande ordning. Sålunda innehåller ett shiraz/cabernet sauvignon-vin mer shiraz än cabernet.

Geographical Indications

År 1993 skapades begreppet Geographical Indications (GI: s). Dessa ska definiera Australiens alla odlingsområden. De omfattar idag fem nivåer och inkluderar för närvarande: superzonen ”South Eastern Australia”, 8 states/territories, 28 zones, 63 regions samt 14 subregions. Bland de 28 zonerna finns en kollektiv zone med namnet Adelaide, som innefattar zonerna; Barossa, Fleurieu och Mount Lofty Ranges.

För druvor som vuxit i en specifik vingård i en subregion är det valfritt vilken utav ovanstående fem nivåer man vill sätta ursprunget till.

Det är ingen lagmässig skillnad mellan begreppen zone, region och subregion, men de måste uppfylla vissa minimikrav beträffande årlig produktion och antal producenter samt uppvisa en viss grad av homogenitet vad gäller druvodling. Det är dock inga appellationer där särskilda metoder eller druvsorter specificeras då detta anses motverka experimentering och kreativitet.

Historia

Vin planterades i Australien så fort kapten Arthur Phillips hade ankrat med sina elva skepp utanför nuvarande Sydney 1788. I takt med koloniseringen av landet spreds vinet från New South Wales via Western Australia, till Victoria (där det fick extra fart tack vare guldruschen 1851)och slutligen till South Australia.

Till Tasmanien kom vinet redan 1823, medan det dröjde innan enstaka spridda vingårdar anlades i Queensland.

Driftiga vinmakare

Driftighet och uppfinningsrikedom är vad som kännetecknat vinmakarna i Australien. Här utvecklade man temperaturreglerade tankar av rostfritt stål och införde ett hygieniskt tänkande i vinkällaren för att kunna göra friskt och fruktigt vin i det varma klimatet.

Det var här man i brist på arbetskraft konstruerade maskiner som kunde skörda de oändliga vidderna av vin utmed floderna Murray och Murrumbidgee och nere i Coonawarra. Och det var från Australien de ”flygande vinmakarna” kom för att visa världen på nya revolutionerande metoder i vingård och vinkällare.

Nyplanteringsprogram

I juni 1996 sjösatte den australiensiska vinindustrin en långsiktig strategi - Australia Strategy 2025 - som behandlade vinindustrins strävanden och mål för de kommande trettio åren. Sedan dess har vinproduktionen och exporten ökat dramatiskt och landet intar nu en sjätte plats bland världens vinländer.

Den högteknologiska vinindustrin domineras dock av ett fåtal jättelika producenter, vars stora utbud ofta består av viner som säljs under märkesnamn snarare än efter geografiskt ursprung. Och halvvägs genom det storstilade programmet kommer nu problemen med överproduktion och vattenbrist.

Överproduktion

I slutet av 2009 publicerade Australiens officiella vinorganisation en rapport som visade att landet hade en överproduktion motsvarande 75 procent av den totala produktionen, eller c:a 100 miljoner lådor med vin. Detta fick till följd att en stark varning gick ut till landets vinmakare att de måste vara innovativa, och ta tuffa beslut för att normalisera marknadssituationen igen.

Med kännedom om de australiska vinmakarnas anpassningsförmåga och uppfinningsrikedom kommer de nog att ta sig ur knipan.