Victoria och Tasmanien

Inledning

Alla delstatsgränser är dragna med linjal, förutom där naturen utgör naturlig gräns, som t.ex. där floden Murray skiljer Victoria från den produktionsmässigt mycket större norra grannen New South Wales. Dessa två ingår tillsammans med jätteproducenten South Australia i den trojka som står för nästan allt australiskt vin. Lilla Victoria bjuder dock på ett mycket varierat smörgåsbord, alltifrån en mängd nya moderna, småskaligt gjorda viner till de traditionella gamla söta starkvinerna i Rutherglen och Glenrowan.

Det än mindre Tasmanien bjuder ibland mest på regn och blåst, men när vädret tillåter utmärker sig pinot noir, chardonnay och riesling härifrån - och mousserande vin är den verkliga stjärnan.

Viner

Victoria och Tasmanien ingår i den övergripande ursprungsbeteckningen South-Eastern Australia, som även omfattar South Australia, New South Wales och Queensland. På nästa indelningsnivå kommer delstat (som är åtta till antalet), och dessa delas i sin tur in i zoner, regioner och subregioner.

North East Victoria

I Victorias nordöstra hörn ligger distrikten Beechworth, Alpine Valleys, King Valley, Glenrowan och Rutherglen. De två sista är berömda för sina starkviner, liqueur muscat och liqueur tokay. Det förstnämnda görs av muscat blanc à petits grains, lokalt kallad brown muscat, och det andra av muscadelle, här känd som tokay. I King Valley, Alpine Valleys och Beechworth produceras rött, vitt och mousserande vin.

Central Victoria och Port Phillip

Central Victoria har fem regioner. Goulburn Valley, som inrymmer subregionen Nagambie Lakes, har ett kontinentalt klimat och merparten av odlingarna upptas av blå druvor som shiraz och cabernet sauvignon. Bland de gröna druvorna märks chardonnay, marsanne och riesling.

Sydväst om Goulburn Valley ligger distrikten Heathcote och Bendigo, som båda tillverkar röda viner av shiraz och cabernet sauvignon. I Strathbogie Ranges och Upper Goulburn produceras såväl rött vin som stilla och mousserande vita viner.

Runt Victorias huvudstad Melbourne ligger fem distrikt i zonen Port Phillip. Klimatet i området är svalare än i exempelvis Bordeaux och odlingarna domineras av pinot noir och chardonnay, som används till både stilla och mousserande viner. Det mest kända distriktet i området är Yarra Valley. Där det förutom pinot noir och chardonnay även odlas cabernet sauvignon, shiraz, merlot och cabernet franc.

Western Victoria

I Western Victoria ligger tre distrikt: Pyrenees, Grampians och Henty. I Pyrenees och Grampians produceras främst röda viner av shiraz. Men vingårdar i svalare lägen gör även högkvalitativa vita viner och mousserande. Klimatet i Henty är mycket svalt, och här produceras främst mousserande vin av chardonnay, pinot noir och pinot meunier.

North Western Victoria

Zonen är hemvist för Murray Darling och Swan Hill, som båda har delar av sitt odlingsområde på andra sidan Murray i New South Wales. Distrikten förser de stora vinfirmorna med basviner från de vidsträckta konstbevattnade odlingarna utmed floden.

Tasmanien

Ön Tasmanien är Australiens sydligaste delstat. De största vinområdena ligger utmed Pipers River ovanför staden Launceston i norr, runt Hobart i söder samt ett mindre distrikt innanför Bicheno på östkusten. Det svala klimatet gör att producenterna främst satsar på druvor som riesling, pinot gris, chardonnay och pinot noir. De två sistnämnda druvorna används till såväl stilla som mousserande vin.

Den totala produktionen är liten, men anseendet desto högre - framför allt för de mousserande vinerna som hör till Australiens allra bästa. Kvaliteten förväntas dessutom stiga än mer när vinstockarna blir äldre.

Druvor

Chardonnay toppar den gröna listan, följd av riesling, sauvignon blanc och semillon. Det finns också enstaka vingårdar av marsanne och starkvinsproducenterna odlar muscat à petit grains och muscadelle. Bland de blå druvorna utmärker sig shiraz, cabernet sauvignon, merlot och pinot noir.

Svalare i Tasmanien

Tasmanien satsar på druvor som klarar ett svalare klimat: chardonnay i första hand bland de gröna sorterna, följd av riesling, och sauvignon blanc. Pinot noir leder bland de blå, följd av cabernet sauvignon, merlot och shiraz.

Klimat

Victorias kustområden har ett klimat som växlar mellan maritimt milt och blåsigt kallt. Det blir varmare inåt land och allra varmast uppe i de berömda starkvinsdistrikten i nordöst. Högre belägna områden med svalare klimat producerar en del av delstatens bästa viner.

Jordmån

Jord med röd sandblandad lera och röd vittrad granitjord kännetecknar några av de främsta vinområdena i norr. Geelong gör sina bästa viner på smulig svart vulkanisk jord och i de stora vingårdarna utmed Murray är jorden av alluvial karaktär.

Tasmanien

Tasmanien har ett maritimt klimat med hög luftfuktighet. Vingårdarna i norr är utsatta för hårda vindar från Bass Strait, medan mer skyddade lägen finns på öst- och sydkusten. Jordmånen domineras i norr av feta leror och i söder av alluvialjordar. Järnrik jord finns utmed Pipers River norr om Launceston.

Lagar

Lagar och förordningar har inte varit särskilt populära. Men 1990 infördes i alla fall det s.k. Label Integrity Program, som ska garantera att alla uppgifter på etiketten avseende område, druvsort och årgång stämmer. 1993 bildades en Geographical Indication Committee som har delat in de vinproducerande delstaterna i zoner, regioner och subregioner, och arbetet pågår alltjämt.

Tillåtet blanda friskt

Det speciella med Australien är förfarandet kallat inter-regional blending, som tillåter blandning av druvor eller viner från olika distrikt och delstater, vilket inte låter sig regleras så lätt.

Historia

Från 1788 då kapten Arthur Phillip ankrade med elva små skepp med över tusen straffångar i vad som i dag är Sydney, dröjde det till 1823 innan vingårdar anlades i Tasmanien (dock före både Victoria och South Australia). Kanske berodde det på att Tasmanien också började som en fångkoloni för deporterade engelsmän.

Det tasmanska vinäventyret blev dock avsevärt mer kortlivat än fångkolonin och efter en lång törnrosasömn återuppväcktes vingårdarna först på 1950-talet. Den moderna vineran räknar sin början från 1973, då Andrew Pirie grundade sin vingård Pipers Brook nordöst om Launceston.

Tasmaniens viner

Tasmaniens jordbruksdepartement har ofta framfört sin åsikt att ön lämpar sig bättre för äppelodling än vin. De vinodlare som framhärdat har visat att det går att göra aromatiskt friska viner av riesling, gewürztraminer och pinot gris. Man gör även utmärkt pinot noir de år vädret tillåter, och framför allt mousserande vin av högsta kvalitet.

Schweizare i Victoria

Till Victoria kom nybyggarna frivilligt och efter att tillräckligt många bosatt sig i området runt nuvarande Melbourne kunde guvernör Bourke, i New South Wales, sanktionera det nya Port Philip District(Victoria) 1837. År 1838 anlände William Ryrie till Yering, i Yarra Valley och fick där den första vinskörden 1845. Sedan 1839 hade Charles La Trobe varit överintendent för distriktet(det blev separat koloni 1851 och delstat 1901) och med ett förflutet i Schweiz hade han lärt sig uppskatta vin. La Trobe lockade många vinodlande schweizare att slå sig ner i trakterna kring Melbourne.

Guld och vinlus

Under året 1851 upptäcktes guld i Victoria och vingårdar växte upp överallt runt fyndigheterna för att stilla lycksökarnas törst. Nästa invasion var av vinlusen, som från 1877 till 1910 ödelade nästan hela Victorias vinindustri (finns dock vingårdar som klarade sig och som nu bär frukt från över hundra år gamla, oympade vinstockar). Nystarten skedde i Geelong på 1960-talet och sedan dess har Victorias vinutbud blivit mer varierat än någon annan delstats.