Flagga Bulgarien Bulgarien

Karta Bulgarien

Inledning

Bulgarien gjorde sig i början av 1980-talet ett namn på världsmarknaden för prisvärda budgetviner av cabernet sauvignon, merlot och chardonnay. De nationella stoltheterna är de två blå druvorna mavrud och melnik, båda med hemvist i den trakiska södra delen av landet.

Fem regioner blev två

2007 förenklades den bulgariska vinkartan genom att slå ihop de tidigare fem vinregionerna till två: Donauslätten i norr och det Trakiska låglandet i söder. Mellan dem sträcker sig Balkanbergen som en vin- och vattendelare tvärs över landet. Samtidigt utökades antalet registrerade vindistrikt till 47.

Även om den gamla regeln att norra och södra delarna av landet producerar mest rött vin medan det vita kom från östra svartahavsregionen i huvudsak fortfarande gäller, har hela kartan blivit mer rödvitprickig än tidigare.

Viner

Bulgarien hade tidigare fem olika vinregioner Donauslätten i nordvästra delen, Svarta havet och Östtrakiska slätten, Västtrakiska slätten samt Strumadalen i landets södra del. Officiellt slogs dessa fem regioner 2007 ihop till två: Donauslätten i norr och det Trakiska låglandet i söder.

Svalka ger elegans

Donauslätten (Dunavksa Raunina)i nordväst är landets största region och det något svalare klimatet norr om Balkanbergen ger vinerna en viss elegans. Här görs såväl röda, vita som mousserande viner.

Svartahavsregionen

Svartahavsregionen (Tsjernomoarski Raion) har ett klimat som påverkas av närheten till havet och produktionen domineras av vita viner. De främsta vinerna har sitt ursprung i det kuperade Shumen och de närliggande distrikten Novi Pazar, Preslav och Khan Krum. Viner ämnade för export är ofta gjorda av chardonnay.

Odlingar vid floderna

I den trakiska låglandsregionen ligger merparten av odlingarna längs floderna Tundia och Maritsa samt deras bifloder. Regionen är främst omtalad för sina röda viner av cabernet sauvignon från odlingar runt staden Plovdiv, merlot från Stambolovo och Sakar samt Assenovgrads mavrud. I Sliven produceras även en del vitt vin.

Rosornas dal

Till Trakien räknas även regionen Sub-Balkan (Podbalkanski Raion), som fick rätt till egen ursprungsbeteckning 1985. Här odlas cabernet sauvignon, merlot, riesling och rkatsiteli. Regionen är även känt för sitt blommiga vin av misket och Rosornas dal – där rosenolja utvinns ur röda rosor.

Melnik i Strumadalen

Strumadalen (Jolinaka Na Struma) genomlöps av Strumafloden och regionens klimat påverkas både av floden och av närheten till Medelhavet. Vintrarna är mildare och regionens södra del har landets högsta årsmedeltemperatur. Områdets mest kända vin framställs av den storbladiga kvalitetsdruvan melnik från odlingar runt staden med samma namn. Cabernet sauvignon och rkatsiteli är andra vanliga druvor här.

Druvor

Internationella blå druvsorter, som cabernet sauvignon, merlot och till viss del pinot noir, är planterade i en stor del av landets vingårdar. Av de lokala blå druvsorterna upptar den tämligen neutrala pamid den största odlingsarealen. Mer karaktärsfull är gamza (i Ungern känd som kadarka) som har stora odlingsarealer i Bulgariens norra delar.

Mavrud och Melnik mest ansedda

De mest ansedda inhemska druvorna är mavrud, främst odlad söderut, och melnik, som uteslutande odlas i landets sydvästra del. Rubin är en inhemsk korsning av nebbiolo och syrah (från 1945) blir allt populärare.

Bulgariens gröna druvsorter visar hur landet påverkats av sina grannländer. Dimiat, som odlas i Serbien, är tillsammans med Rysslands rkatsiteli Bulgariens mest planterade sort. Den vanligt förekommande misket är en korsning mellan riesling och dimiat. Av de internationella sorterna märks förutom chardonnay, riesling och sauvignon blanc även gewürztraminer, aligoté och ugni blanc.

2009 uppgick landets vinodlingar till 104,335 hektar, och har sedan dess minskat med nästan 25 %.

Klimat

Bulgarien har ett typiskt kontinentalt klimat, med stränga vintrar och heta somrar. Svarta havet i öster och ett flertal floder har dock en dämpande effekt på temperatursvängningarna. Vinodlingarna är spridda över hela landet, med undantag för områdena runt huvudstaden Sofia i landets västra del. De höga sommartemperaturerna i kombination med fukt gör att svampangrepp och röta är vanligt förekommande problem.

Lagar

År 1978 introducerades en vinlagstiftning som delade in Bulgariens viner i tre kategorier:

Standardkvalitet motsvarar bords- och lantviner. Lantvinerna, som går under beteckningen Country Wines, kan liknas vid den franska kategorin Vin de Pays.

Specialvinskategorin gäller för mousserande viner, starkviner och fruktviner.

Kvalitetsvinsklassen, som är den viktigaste, delas i sin tur in i två olika kategorier.

Den högsta, Controliran, motsvarar Frankrikes AC och gäller för viner från specificerade druvsorter och lägen.

Declared Geographical Origin eller DGO är den andra kategorin. I samband med EU-anslutningen 2007 listades 47 vinområden. Samma geografiska yta kan gälla både för ett Controliran och ett DGO.

Vilken kvalitetskategori som får anges kan också variera beroende på druvsort. Till exempel är Suhindol Cabernet Sauvignon ett DGO, men Suhindol Gamza är ett Controliran. Termen Reserve används för endruvsviner som lagrats i minst ett år innan de släpps för försäljning.

Historia

Bulgarerna hävdar med stöd av arkeologiska fynd att deras vinhistoria börjar cirka 5 000 år f. Kr. och man utmanar ogenerat grekerna om att vara ursprungslandet för Dionysos och hans kult. Trakerna var hur som helst de första som planterade vin här. Vinet från Trakien berättar bland annat Homeros, att Odysseus ska ha fått ett trakiskt vin som var så kraftigt att det måste spädas ut tjugo gånger.

14 februari - vinodlarens dag

När bulgarerna kristnats övertogs Dionysos roll av Sankt Trifon. Och kommer man till Bulgarien den 14 februari hamnar man inte i något Alla hjärtans dags-firande utan i Trifon Zarezan - Vinodlarens dag – då rankorna beskärs och bestänks med vin för att skörden ska bli god.

Kommunistisk Masstillverkning

Under den sovjetstyrda kommunisttiden var vinproduktionen fokuserad på masstillverkning – utan direkt hänsyn till någon kvalitet. I början av 90-talet privatiserades kooperativen och vingårdarna återlämnades till sina ursprungliga ägare. Samtidigt kollapsade den sovjetiska marknaden och Bulgarien var tvunget att sikta in sig marknaderna i väst genom att producera viner av internationella druvsorter, i första hand av cabernet sauvignon, men även merlot och chardonnay.

Det ser ljust ut för Bulgariens viner

I samband med murens fall har ekonomiska svårigheter och misskötta vingårdar bland annat lett till ett underskott av druvor för vinframställning. Samtidigt har utländska investeringar gjorts i nyplanteringar och högteknologiska anläggningar samt expertis i form av flygande vinmakare (på engelska flying winemakers). Detta har under senare år bidragit till att åter höja kvaliteten på landets viner och Bulgarien går nu förhoppningsvis en ny lovande vinepok till mötes.