Flagga Cypern Cypern

Karta Cypern

Inledning

Cypern är berömt för sina starkviner, framställda enligt mångtusenåriga metoder, men fick sitt namn – Commandaria – först under korstågstiden. Stora firmor dominerar vinscenen och tillsammans med en växande skara mindre egendomar producerar man nu även bordsvin i modern stil på Cypern.

Inhemska druvsorter dominerar produktionen men internationella blir allt vanligare. Klimatet är lika gynnsamt för turism som vinodling. Runt millennieskiftet inleddes en flerårig lång torka, vilket drivit odlingarna av internationella sorter allt längre uppför Troodosbergens sydsluttningar.

Vinlusen har inte härjat här

Cypern är ett av få länder i Europa (och även världen) där vinlusen inte fått något grepp. Det gör att odlingarna sker på oympade stockar, och det söta starkvinet Commandaria är det mest kända vinet härifrån. Men landet satsar allt mer på vanligt vin, dels av inhemska druvor, dels av internationella sorter som chardonnay, cabernet sauvignon och syrah för att nämna några.

Viner & druvor

Landets mest kända vin är starkvinet Commandaria, som framställs i området med samma namn. Vinet blev 1993 Cyperns första med ursprungsskydd. Även produktionsmetoderna är fastställda i vinlagen.

Ursprungsskyddat starkvin

Commandaria tillverkas av en blandning av de den blå druvan mavro och den gröna xynisteri, som efter skörden soltorkas. Efter avslutad alkoholjäsning får vinet spritas upp till en alkoholhalt på högst 20 volymprocent. Commandaria måste fatlagras i minst två år.

Mavro dominerar

Nästan tre fjärdedelar av öns odlingsareal är planterade med den lokala blå druvsorten mavro. Druvan ger bäst resultat i vingårdar på hög höjd och om skördeuttagen hålls låga. På andra plats kommer den lokala gröna druvan xynisteri, som tillsammans med palomino och malvasia används till både starkvin och vanligt vin.

Ursprungliga stockar kvar

De blå inhemska druvsorterna maratheftico och lefkada visar allt mer intressanta resultat, när det gäller kvalitativa rödviner. Eftersom vinlusen aldrig nått Cypern har man haft stränga karantänsregler för importerade druvsorter och Cypern är därmed ett av få länder där vinet, till stor del, odlas på sina ursprungliga, oympade stockar.

I dag har franska druvor som cabernet sauvignon, cabernet franc, syrah och chardonnay etablerat sig. Såväl inhemska sominternationella druvsorter har de senaste åren visat på kvalitativa framsteg – mycket tack vare en modernisering av utrustningen.

Klimat

Ön har ett typiskt medelhavsklimat, med milda vintrar och varma somrar. Nederbördsmängderna är ringa och konstbevattning, bland annat med smältvattnet från snön i Troodosbergen, är numera tillåten.

Torka inte enbart negativt

Under hela 1990-talet led ön av ihållande svår torka, vilket drastiskt reducerade skördarna. På den positiva sidan medför det torra klimatet att vissa svampsjukdomar helt lyser med sin frånvaro.

Merparten av vinodlingarna ligger på öns sydvästra del längs bergskedjan Troodos sydsluttningar på höjder mellan 250 och 1 500 meter över havet. De främsta odlingslägena ligger på över 1 000 meters höjd.

Lagar

Fram till 2004 var i stort sett allt vin klassat som bordsvin. Men EU-anslutningen ”tvingade” fram en vinlag som delar in ön i ett antal ursprungsskyddade vinregioner: Vouni Panayia – Ampelitis, Commandaria, Krasohoria Lemesou (med underdistrikten, Afames och Laona), Laona Akama och Pitsilia.

Lagstiftningen styr geografiskt ursprung och tillåtna druvsorter. Men också hur druvsorternas andel ska fördelas för att vinet ska få ursprungsbeteckning. Till exempel måste ett rött vin från Laona Akama innehålla minst 85 procent av någon av sorterna maratheftico och ofthalmo.

Historia

Tack vare det gynnsamma klimatet har man odlat vin på Cypern i minst 5 000 år. Om det söta starkvinet skrev skalden Hesiodos på 700-talet f. Kr.: ”visa dem (druvklasarna) för solen i tio dagar, täck sedan över dem i ytterligare fem och tappa på den sjätte dagen av den glädjerike Dionysos gåvor i kärlen”. Hesiodos lär också ha sagt: ”När jag vaknar, törstar jag efter ett blodbad eller ett glas cyprusvin”.

Vin de la Commanderie

År 1291 slog sig Johanniterorden ner på Cypern och upprättade sitt högkvarter, kallat Grande Commanderie. De skulle med tiden dra vidare till Rhodos och Malta, men de behöll sitt kommanderi på Cypern och fortsatte att framställa och exportera det vin som nu gick under namnet Vin de la Commanderie.

Och vin(n)aren är...

En händelse som bidrog att sprida vinets rykte var den stora vinprovning som franske kungen Filip II August anordnade år 1223. Av över hundra insamlade viner från när och fjärran korades det söta vinet från Cypern till särklassig vinnare. Vinet hade då framställts med samma metoder i tusentals år – men det var först nu det fick ett etablerat namn.

Nytt tänk på 1960-talet

Det var först sedan Cypern blivit självständigt från britterna 1960 som man började importera internationella druvsorter och tänka i nya kvalitetsbanor. Ändå var man länge beroende av bulkexport till Sovjetunionen och Östeuropa. När kommunismen kollapsade i början av 1990-talet blev man tvungen att ytterligare modernisera vinindustrin.

Vid sidan av de stora firmorna finns i dag ett växande antal privata producenter som gör utmärkta röda viner av den lokala druvan maratheftico och friska vita av xynisteri. Druvrena viner på internationella druvsorter har också visat god klass. Och den gamla Commandaria fortsätter att vara lika omtyckt som någonsin.