Bordeaux

Inledning

Bordeaux är ett av världens största vinområden och förmodligen det mest berömda. Nämner du röd bordeaux från något av de fem premier cru-slotten, eller en söt sauternes så lystrar många vinkännare lite extra. Men öppna inte flaskan för tidigt. De bästa röda kan vara i god kondition i femtioårsåldern, och sauternes blir gladeligen långt över hundra.

Bordeuaxviner i vårt sortiment

Mycket vin produceras

Vad gäller storleken på Bordeauxregionen kan de 120 000 hektar jämföras med Sydafrikas eller Tysklands 102 000 hektar vardera – och årsproduktionen ligger runt 900 miljoner flaskor. Bordeaux må med sina tusentals châteaus ha ett rykte som aristokratiskt och högdraget, men ingen kan ifrågasätta att det är ett av världens absolut främsta vinområden.

Viner

I Bordeaux produceras såväl rött och vitt som rosé i flera olika stilar (även en liten del mousserande). Området är dock mest känt för sina strama och långlivade röda samt för sina söta vita viner. En renässans har de fatlagrade vita vinerna fått. Alla vinstilarna har karaktäristiska drag av ursprunget, som ofta är tydligare än de använda druvornas karaktär. Ett cabernet sauvignonvin från Bordeaux har i allmänhet mer gemensamt med ett merlotbaserat vin från samma distrikt än med cabernetviner från andra delar av världen.

Världsberömda viner

Halvön Médoc utmed flodmynningen Girondes västra strand uppdelas i det nordliga Médoc AC, enbart för rött vin och utan den sydliga delens berömmelse. Söderut täcker appellationen Haut-Médoc allt vinland utanför de sex byappellationerna – men det är dessa, norrifrån sett: St-Estèphe, Pauillac, St-Julien, Listrac, Moulis och Margaux – som gett Bordeaux dess världsnamn för eleganta strama cabernet sauvignonviner med fantastisk lagringskapacitet.

Graves och Sauternes

Söder om Haut-Médoc ligger Graves. Här hittar du, förutom cabernet sauvignondominerade viner, även vita torra gjorda på sauvignon blanc, muscadelle och sémillon. Här ligger också världens mest kända kommun för söta viner – Sauternes.

St-Emilion och Pomerol

På andra sidan floden Dordogne, östra sidan kallat, har distrikten St-Emilion och Pomerol samma världsrykte för sina mer fruktiga viner av merlot och/eller cabernet franc.

Entre-Deux-Mers

Mellan floderna Dordogne och Garonne, som gemensamt mynnar i Gironde, breder det stora distriktet Entre-Deux-Mers ut sig. Ett AC enbart för sina vita viner av muscadelle, sauvignon blanc, sémillon och ugni blanc. En stor del av enklare röd bordeaux kommer också härifrån, under Bordeaux AC eller det något högre klassade Bordeaux supérieur AC.

Côtes de Bordeaux

På floden Girondes östra sida, ligger Côtes de Bourg och det större Premières Côtes de Blaye, inordnat i det större AC Côtes de Bordeaux.

Druvor

Vädrets nyckfullhet under druvornas mognadsperiod har lett till att alla bordeauxviner, med några få undantag, är blandningar av olika druvsorter. Genom att blanda de olika sorterna i varierande proportioner kan vinmakaren minimera effekterna av dåligt väder. Fjorton druvsorter är tillåtna i Bordeaux, men i praktiken används i stort sett bara åtta – fem blå och tre gröna.

Blå druvsorter

Merlot är den mest planterade druvsorten. Den mognar relativt tidigt jämfört med cabernet sauvignon och trivs bäst på svalare, fuktig lerjord. Vinerna blir tämligen alkoholrika, fylliga och fruktiga. Druvans generösa stil gör den lämpad att blandas med cabernet sauvignon.

Cabernet sauvignon ger mörkt röda, sträva viner med karaktäristisk svartvinbärsdoft. Druvan trivs bäst på de varma, grusrika jordarna i Bordeaux västra del.

Cabernet franc mognar relativt snabbt och får ofta gräsiga aromer. Den är inte lika fyllig, sträv eller komplex som sin storebror cabernet sauvignon.
Malbec, också känd som cot eller pressac, odlas främst i Bourg och Blaye och är en druva på tillbakagång. Den till Chile emigrerade carmenère har återkommit till vissa vingårdar.

Petit verdot är en sent mognad druva som i hög grad har ersatts av merlot och cabernet sauvignon. Den odlas främst i Bordeaux västra del.

Gröna druvsorter

Sémillon, den vanligaste gröna druvan, används till både torra och söta vita viner. Den ger relativt fylliga viner med låg fruktsyra och blandas vanligtvis med den friska sauvignon blanc. Sémillondruvans mottaglighet för ädelröta gör den mycket attraktiv för söta vita viner.

Sauvignon blanc ger aromatiska viner med hög fruktsyra och typiska aromer av krusbär och svartvinbärsblad. Dess popularitet gör att den mer och mer används för druvrena torra vita viner. Muscadelle har en aromatisk, druvig karaktär som påminner om muscat. Den används i mindre mängder i både torra och söta viner.

Klimat

Bordeaux ligger i sydvästra Frankrike med stora delar av vinodlingarna runt 45:e breddgraden. Klimatet är tempererat maritimt tack vare närheten till Atlanten och den varma Golfströmmen. Stora skogar längs kusten skyddar regionen mot västliga vindar och regn från Atlanten. Två stora floder, Garonne och Dordogne, delar in regionen i tre separata delar.

De bidrar också till att minska risken för vårfrost och skapar bra mesoklimat (lokalt klimat på liten yta) för utvecklingen av ädelröta (botrytis cinerea). Väderleken har stort inflytande på druvornas kvalitet och mognad. Och skillnaden mellan olika årgångar kan vara betydande – både när det gäller kvalitet och kvantitet.

Varierande jordmån

Jordmånen skiljer sig åt. I de västra delarna domineras den av varma grusåsar, där cabernet sauvignon når sina högsta höjder. De östra delarna har kallare lerjordar där merlot trivs bättre. Ett talesätt säger att: om vinrankan står med rötterna i grus och kan se Gironde ger den stort vin. Ett annat är att: om man vid en blindprovning inte kan avgöra om det kommer från vänstra eller högra stranden – gör man klokt i att gissa på det mellanliggande Graves.

Lagar

Området är Frankrikes största producent av kvalitetsvin. Det finns sammanlagt 60 appellationer i Bordeaux, och dessa kan delas in i tre nivåer.

Allmän regional AC omfattar viner som kan produceras överallt inom Bordeaux, här främst AC Bordeaux, som med något högre alkoholhalt, lägre uttag och längre lagring befordras till AC Bordeaux Supérieur. 40 procent av allt rött och 60 procent av allt vitt vin som säljs är klassat som AC Bordeaux.

Specifik regional AC är nästa steg – till exempel Entre-Deux-Mers och Haut-Médoc. Kommun- eller byappellation är den högsta nivån och inkluderar de sex berömda byarna i Haut-Médoc, Pessac-Léognan i Graves samt Sauternes och Barsac.

Château-begreppet

Bordeaux är känt för sina château (slott), men det är inte alltid som byggnaderna motsvarar den sagobild som namnet framkallar. Ett slott i Bordeaux är en egendom som genom försäljning eller förvärv av mark kan variera i storlek. Slottsnamnet är snarare att betrakta som ett varumärke än ett namn på en specifik vingård.

Prestigevin och andravin

De främsta slotten producerar utöver ett prestigevin (slottets namn) även ett ”andravin”, där druvorna kommer från yngre vinstockar. Andravinet har då ett annat namn. Den största delen av Bordeauxvinerna kommer dock inte från enskilda slott. Utan de är blandningar av druvor från olika områden och framställs av stora vinfirmor, mestadels under den heltäckande AC Bordeaux.

Klassificerade egendomar

Bordeaux präglas av sina olika klassificeringar, som rangordnar de bästa egendomarna i några av regionens främsta områden. Rangordningarna har stärkt Bordeaux anseende som ledande producent av prestigeviner och de klassificerade egendomarna kallas ”Cru Classé” (cru här i betydelsen växtplats/vingård).

Den mest kända klassificeringen ägde rum 1855 inför världsutställningen i Paris. Syftet var att lyfta fram landets bästa viner och Bordeaux vinmäklare upprättade en lista över de främsta egendomarna. Utifrån ett genomsnittligt pris på de olika vinerna under ett antal år rangordnades 61 rödvins- och 26 sötvinsproducerande slott i fem respektive tre klasser. De röda från 1:a till 5:e cru, och de vita i de tre kategorierna; Premier Cru Supérieur, följt av 1:a och 2:a Cru.

Premier Cru

I den första och förnämsta rödvinsklassen, premier cru, placerades ursprungligen fyra slott: Lafite, Latour, Margaux och Haut-Brion, men 1973 flyttades Mouton-Rothschild upp från andra klass till första.

Premier Cru Supérieur

De sötvinsproducerande slotten, som alla ligger i dagens Sauternes och Barsac, delades in i tre klasser, med områdets främsta slott, Château d’Yquem, i en egen superklass – Premier Cru Supérieur.

Cru Bourgeois

Klassificeringen ”Cru Bourgeois” skapades 1932 och rangordnar andra rödvinsproducerande slott i Médoc. Kvalitetsmässigt brukar Médocs Cru Bourgeois-viner rankas snäppet under egendomar med 5:e cru-status. Från och med skörden 2008 återfinns bara den heltäckande klassificeringen ”Cru Bourgeois”, tidigare var den uppdelad i tre nivåer.

Kontroversiella klassificeringar

Graves och St-Èmilion skapade sina egna klassificeringar på 1950-talet. St-Èmilion är tänkt att revideras vart tionde år. Efter uppdateringen i St-Emilion 2006 står fortfarande Château Ausone och Château Cheval-Blanc överst i rangordningen men vad gäller de andra slotten har denna revidering bestridits och sista ordet är inte sagt ännu. 2012 reviderades klassificeringen och Château Angélus och Château Pavie fick också högsta status.

Historia

Som vanligt var romarna först på plats, gav namnet Burdigala till vad som i dag är Bordeaux och gjorde det mindre Saint-Emilion till sitt vincentrum och en charmig vinstad med ett gytter av smala branta gränder, underminerade av grottor och källare. Den romerske skalden Ausonius föddes här och hans namn är bevarat i Château Ausone, ett av de högst rankade slotten i St-Emilion.

Genom hertiginnan Eleonora av Akvitaniens giftermål med greve Henrik Plantagenet, som strax efteråt blev kung Henrik II av England, blev hela Akvitanien engelskt mellan 1152 till 1453. Under denna tid utvecklades Bordeaux till en viktig hamn och handelsplats, samtidigt som engelsmännen fick en aldrig övergående smak för röd bordeaux.

Från träsk till vingårdar

Médoc, där de berömda slotten ligger, var dock vid denna tid ett träskland som med holländsk kanalexpertis dikades ut på 1600-talet. Större vingårdar började då också anläggas. Château Margaux blev känt som vin i början av 1700-talet och i den vevan blev det fashionabelt för rikemansherrarna i Bordeaux att bygga ett mer eller mindre slottsliknande lantställe uppåt Médochalvön.

1855 ett klassiskt år

Bordeauxklassificeringen 1855 inför världsutställningen i Paris blev senare ett årtal som alla vinälskare kan (även om de har svårare att rabbla upp de 61 slotten rangordnade i fem så kallade Crus). Och den klassificeringen håller i stort sett streck än i dag, även om protesterande röster hörs emellanåt.

Om Bordeuax i vår vinkartbok