Jura och Savojen

Inledning

Jurabergen sträcker sig norrut från Genève och bildar naturlig gräns mellan Frankrike och Schweiz. Från dem kan man blicka rakt ner över vindistriktet Jura, som är uppdelat på två deldistrikt - Côtes du Jura och Arbois, det senare med namn efter den mest kända staden.

Söder om Genève klamrar sig två av Savoies deldistrikt – Savoie och Seyssel – fast utmed flodens Rhônes och sjön Lac du Bourgets stränder medan ett tredje, det mindre Crépy, har fastnat för utsikten över Genèvesjön. Trots de svala höjderna har ett antal speciella druvor rotat sig här och frambringat ett antal lika speciella vinstilar. Bland annat en som liknar torr sherry, med oxiderad nötig stil.

Viner

Jura

I princip finns det två olika vinstilar i regionen, en modern frisk stil utan oxiderad karaktär, ofta från burgundiska druvsorter, medan den andra stilen är mer traditionell, med användning av lokala druvsorter och medvetet oxiderade viner. Det är den sistnämnda stilen som har gjort området berömt. Här finns ett flertal olika appellationer.

L’Etoile

Denna lilla appellation är reserverad för produktion av vin jaune, vin de paille och Crémant de Jura. Men produktionen är mycket liten och når sällan utanför områdets gränser.

Château-Chalon

Distriktets vingårdar bevakas av sitt slott på en hög bergsklippa och här släpps bara savagnin in – druvan som gjort denna appellation berömd för sitt vin jaune, också det enda tillåtna här.

Arbois

Den mest betydelsefulla appellationen i Jura producerar rött, vitt, rosé och mousserande av flera olika druvsorter, både i moderna och traditionella stilar (inte minst för vin jaune och vin de paille.)

Côtes du Jura

Côtes du Jura är den näst mest betydelsefulla appellationen efter Arbois, och även här produceras vin i samtliga stilar.

Vin jaune

Juras mest säregna vintyp är vin jaune, som görs exklusivt av druvan savagnin. Sent skördade druvor jäses och lagras sedan på gamla ekfat. Vinet får inte buteljeras förrän efter sex år och tre månader. Under denna tid avdunstar en del av vinet, och en jästhinna utvecklas på vinets yta, liksom på fino sherry i Spanien. Detta tunna jästtäcke ger vinet ett visst skydd mot oxidering. Vinet blir komplext och nötigt med jästiga toner och buteljeras i speciella 62-centilitersflaskor, så kallade clavelins.

Vin de paille

Jura är även känt för det söta vin de paille, som endast görs särskilt gynnsamma år. Druvorna – chardonnay, poulsard och savagnin – läggs numera i lådor snarare än på halmmattor, där de får torka fram till i januari. Då pressas de och jäses till ett mycket koncentrerat, sött vin.

Savoie

I Savoie framställs huvudsakligen vita viner av druvorna jacquère, altesse och roussanne. Det mesta konsumeras lokalt, med god hjälp av bergsklättrande eller skidåkande turister. Rött vin här är huvudsakligen baserat på gamay.

Vin de Savoie

Under denna vittförgrenade appellation säljs områdets vita viner vilka dominerar vinproduktionen i Savoie.

Crépy

Crépys små vingårdar är vackert belägna utmed Genèvesjöns södra kust och här produceras främst lätta, torra, friska vita viner av chasselas.

Seyssel

Appellationen producerar torra vita och mousserande viner. Den vanligaste druvsorten är altesse, men den lokala molette får hjälpa till med de mousserande vinerna.

Roussette de Savoie

Vita viner framställda uteslutande av druvsorten altesse, har rätten till denna sin egen appellation. Fyra olika cru namn kan läggas till appellationen, varav det mest framstående är Marestel.

Bugey

Detta är en liten region där snart sagt alla druvsorter från Jura och Savoie får samsas om utrymmet, inkl. Mondeuse Blanche. Nästan allt vin som produceras här konsumeras lokalt.

Druvor

Jura

Två av de vanligaste druvsorterna i Jura, chardonnay och pinot noir, har för länge sedan lånats från det närbelägna Bourgogne. På andra plats bland de gröna kommer druvan savagnin, som ger nötiga, långlivade viner och är den enda tillåtna i vin jaune. Viktigast på den blå sidan är den halvblå poulsard, som mest används till lätta röd- och roséviner. Pinot noir delar här andraplatsen med trousseau, som ger viner med djup färg, och bägge dessa druvor vinner sakta terräng.

Savoie

I Savoie framställs huvudsakligen vita viner, främst av druvan jacquère som ockuperar hälften av områdets vinodlingsareal, altesse och i mindre omfattning chasselas. Altesse var tidigare mer känd som roussette, och namnet lever kvar i appellationen Roussette de Savoie. Chardonnay och roussanne spelar andrahandsroller. Den vanligaste blå druvsorten är gamay, följd av mondeuse noire och en del pinot noir.

Klimat

Jura

Området har ett extremt kontinentalt klimat med varma somrar och kalla vintrar. Detta medför frostrisk långt in på våren och tidigt på hösten. De bättre vingårdarna ligger uppe på sluttningarna där solexponeringen är bättre och där jordmånen består av kalksten. Längre ner blir jorden alltmer ler- och märgelrik och allra bördigast nere i dalgångarna.

Savoie

Området är mycket bergigt, och vingårdarna ligger spridda i kluster på de flackare och mer skyddade lägena i regionen, en del ligger på flodbankarna till floden Rhône. De stora sjöarna och floderna har här en mildrande effekt på det kontinentala klimatet.

Historia

Jura är namn på både en bergskedja och en geologisk period, på ett franskt departement och på ett vindistrikt. Under den geologiska Juraperioden bildades således de kalkstensrika Jurabergen som är en grundförutsättning för de speciella Juravinerna. Så speciella, och långlivade, att man på etiketten till ett château chalon-vin kan läsa: ”Det enda vin som kan sparas över fem generationer och njutas av den sjätte.”

Berömt vin

Enligt en historia ska Napoleon III då han blev bjuden på Johannisberger hos Fürst von Metternich, ha tackat för vinet och lovordat det som ”världens främsta”.
– Sire, svarade fursten då, världens främsta vin görs inte här på Schloss Johannisberg, utan i ett litet område i ert rike – i Château Chalon!

Det gula vinet från Château Chalon rönte också kunglig uppskattning av Henri IV, som lär ha styrkt sig med det innan han jagade ut spanjorerna ur Franche-Comté, den gamla provinsen som Jura nu utgör del av. Att spanjorerna, som härskade över Franche-Comté på 1500-talet, skulle ha infört den mystiska druvan savagnin och att detta skulle förklara den finoliknande jästhinnan som bildas på vinet och sherrytonen i smaken, återstår dock att bevisa.

En som möjligen kunde ha gjort det var Louis Pasteur, Juras store son som föddes här 1822 och sedan i Paris utförde sin banbrytande forskning om jästceller och bakterier. Hans upptäckt att man kunde ta död på mikroben Acetobacter med upphettning, efter honom kallat pastörisering, skulle visserligen bli viktigare för mjölkbonden än för vinbonden, men det var likväl startpunkten för modern oenologi (läran om vin och dess tillverkning).

Gammalt kungarike

Furstehuset Savojen och Norditalien var en gång förenade i ett kungarike, vilket kan förklara ett visst utbyte av druvsorter. Det tidigare antagandet att mondeuse var samma druva som refosco i nordöstra Italien har dock vederlagts av DNA-analys.