Korsika

Inledning

Den vackra bergiga ön i Medelhavet har varit fransk sedan 1768, men dessförinnan var den italiensk i knappt 700 år och många av druvorna har sitt ursprung i Italien. Vintraditionerna och vinstilarna är således en blandning av italienskt och franskt, dessutom stående på en vingårdsgrund från antikens dagar.

Det starkt varierade landskapet erbjuder många olika mikro- och mesoklimat, de flesta vinodlingar ligger på lägre sluttningar och kustnära slätter. Med nyplanteringar av klassiska druvor och modernisering av utrustning och källarmetoder har kvaliteten varit på uppgång de senaste 15-20 åren och även de inhemska vinerna med sina säregna druvsorter har börjat bli mer uppmärksammade internationellt.

Viner

Vin de Pays de I’Île de Beauté

Ungefär 2/3 av vinproduktionen från Korsika säljs som lantvin under det romantiska namnet Vin de Pays de I’Île de Beauté.

Ajaccio

I detta mycket bergiga område på västkusten produceras främst rosé- och rödvin, huvudsakligen av druvan sciacarello.

Muscat du Cap Corse

Detta är en appellation för vin doux naturel (VDN) av muscat blanc à petits grains. Vinerna är inte naturligt söta, vilket namnet antyder, utan jäsningen har avbrutits genom tillsats av alkohol, och vinet behåller på så sätt en viss restsötma.

Patrimonio

Denna appellation på nordkusten var den första som erhöll AC-status år 1968. Här görs såväl rött som vitt och rosé. För röda viner måste Nielluccio utgöra minst 90 procent, och för vita viner måste Vermentino utgöra 100 procent.

Vin de Corse

Detta är den dominerande appellationen på ön, som innefattar slätterna i öster, och mycket kvalitetsvin från Korsika säljs under AC Vin de Corse. Till appellationsnamnet kan något av fem regionala namn – Calvi, Coteaux du Cap Corse, Figari, Porto Vecchio och Sartène – läggas. Vinerna kan vara röda, vita eller rosé.

Druvor

Sciacarello, aleatico och nielluccio är de tre mest karaktärsfulla inhemska blå druvsorterna, den senare förmodligen besläktad med Toscanas sangiovese. De sydfranska blå druvsorterna cinsault, carignan och grenache är vanliga även här, liksom den provencalska druvan barbarossa. Den gröna vermentino, känd under namnet rolle i Provence och lokalt här under ytterligare en synonym, malvoisie de corse, samt den högst lokala druvan codivarta.

Bland de nyplanterade franska sorterna märks även chardonnay och sauvignon blanc samt de blå cabernet sauvignon och merlot, syrah och mourvèdre.

Klimat

Medelhavsön Korsika har ett mycket torrt och soligt klimat. Landskapet är bergigt, med toppar på över 2 700 meter. Vinodlingarna ligger på lägre nivåer utmed kusterna. Det varierade landskapet erbjuder många olika mikro- och mesoklimat och ger vingårdarna mycket olika förutsättningar vad gäller vindar, solexponering, höjd och mildrande effekter från havet.

Fyra olika jordmåner dominerar på Korsika; granit på den västra sidan, skiffer i norr, krita och lera i Patrimonio och märgel, sand och alluvialjordar på den östra sidan.

Historia

Korsikas namn går tillbaka på feniciers och grekers ord för ”trädrik” och ”klippa” och säkert var Korsika mer trädbevuxet för 3 000 år sedan. Att mycket skog gått åt kan nog läsas in i ordet maquis, som fransmännen lånat härifrån och är namnet på den svårgenomträngliga buskvegetation som vildsvin älskar att gömma sig i. Grekerna kallade också Korsika ”den vackra ön” och det namnet lever kvar i lantvinsbeteckningen för hela ön: Vin de Pays de I’Île de Beauté.

Robust karaktär

Om fenicier och greker var först på plan kan man med stor sannolikhet anta att de också planterade vin här och det korsikanska vinet har fortfarande en robust karaktär som kan spåras till antikens dagar, uppblandat med det italienska inflytandet som varade i 700 år fram till slutet av 1700-talet – då för övrigt Napoléon framträdde som öns store son.

Nybyggare förändrade vinnäringen

Under 1960-talet genomgick den korsikanska vinnäringen stora förändringar. När Algeriet frigjorde sig från Frankrike fick Korsika överta Algeriets roll som leverantör av alkoholstarka förstärkningsviner. Men ännu större betydelse hade de stora skaror av franska vinbönder som flydde från Algeriet till Korsika för att starta på nytt där. De kallades pieds noirs (”svartfötter”), vilket dock inte syftade på någon hudfärg utan var en omskrivning för ”svarta stövlar”. Nybyggarna slog sig ner på öns östkust där fick de god användning av sina stövlar då de började odla upp de sanka slätterna och fram till 1976 hade de fyrdubblat vinarealen.

Man hade satsat på klassiska högavkastande druvsorter som carignan, cinsault, grenache och alicante bouschet. Men nya tider stundade.

Kvalitetstänk och modernisering

Denna rekonstruktion av de korsikanska vingårdarna påbörjades på 1980-talet och gick ut på att minska odlingsarealen och ersätta högavkastande druvsorter med mer kvalitativa. Den pågår fortfarande men nu parallellt med att en ny generation tagit över som vill förvalta det gamla arvet och gör nyplanteringar även av de traditionella druvorna. Man vill bevara särarten hos de korsikanska vinerna, men finslipar dem med mer moderna vinifieringsmetoder.