Roussillon

Inledning

Roussillon sammanfaller med departementet Pyrénées-Orientales och inrymmer appellationerna Côtes du Roussillon, Côtes du Roussillon-Villages och Collioure samt de starkvinsdoftande Banyuls, Maury, Rivesaltes och Muscat de Rivesaltes. Klimatet är varmt och soligt, och området har starka historiska band till angränsande Katalonien på andra sidan Pyrenéerna.

Languedoc-Roussillon brukar ses som ett sammanhängande område, men det går att skilja dem åt med en gräns dragen mellan Corbières och Côtes du Roussillon-Villages. De röda vinerna härifrån är ofta kraftiga och smakrika, påverkade av den stekheta solen och vindarna från Medelhavet. Ny ek och temperaturkontrollerade tankar är en relativt ny företeelse och man har tillsammans med Languedoc lidit av överproduktion.

Samtidigt är Roussillon ett spännande vinområde där utveckling mot modern vintillverkning och kvalitet går snabbt. Vanlig förekommande druvblandningar är carignan, syrah, grenache och mourvèdre. Starkvinerna från Banyuls och Maury görs dominerade av blå grenache, Rivesaltes däremot av grön muscat.

Viner

Côtes du Roussillon måste framställas av minst tre druvsorter och lagen stipulerar att syrah och/eller mourvèdre utgör minst 20 procent. Carignan, grenache, maccabéo och lladoner pelut odlas också. Côtes du Roussillon-Villages gäller enbart för röda viner med skillnaden att minimikravet är två druvsorter. Fyra byar har rätt att lägga sitt namn till denna appellation: Caramany, Latour-de-France, Tautavel och Lesquerde. I Collioure består produktionen till en tredjedel av rosé, en liten del vitt och resten av kraftiga röda viner på grenache, mourvèdre, syrah och carignan.

Vins doux naturels – VDN

I Roussillon finns också flera appellationer för söta starkviner, så kallade vins doux naturels. Framställningsmetoden liknar den för portvin. Druvmustens alkoholjäsning avbryts när vinet når cirka 6 volymprocent alkohol genom att 95 procentig vinsprit tillsätts. Vinets alkoholhalt höjs då till strax över 15 procent, vilket medför att jästcellerna dör. Eftersom stora mängder av mustens sockerinnehåll ännu inte omvandlats till alkohol blir resultatet ett sött starkvin.

Vita vins doux naturels görs i huvudsak av druvsorten muscat blanc à petits grains. De ska drickas kylda och vinner inte på lagring. De röda domineras vanligtvis av grenache och brukar lagras en tid på antingen fat, glasdamejeanner eller cementtankar före buteljering.

Starkvinsappellationerna i Roussillon heter Rivesaltes, Muscat de Rivesaltes samt Maury och Banyuls. De två senare gäller röda vins doux naturels av grenache som dominerande druva. För beteckningen Banyuls Grand Cru krävs att vinet fatlagras i minst trettio månader och grenache måste ingå med minst 75 procent.

Druvor

Grön muscat och blå grenache utgör basdruvorna för vins doux naturels. Annat vin är övervägande rött och görs främst av carignan, som dock får allt större sällskap i vingårdarna av cinsault, grenache, mourvèdre och syrah. Vitt vin utgör en liten, men väl så karaktärsfull del av produktionen som domineras av grenache blanc och maccabéo. Men här finns också Rhônedalens marsanne och roussanne samt tourbat och vermentino, kända från Sardinien.

Klimat

Klimatet är Frankrikes soligaste, med 325 soldagar om året, och är en förklaring till starkvinstraditionen som kräver full- eller övermogna druvor.

Från Pyrenéerna strömmar tre floder – Tech, Têt och den större Agly – genom Roussillon till Medelhavet. De har skurit sina fåror genom ett kargt och stenigt landskap och lämnat mycket alluvialt material av grus, sand och lera efter sig i floddalarna. På slätterna här bedrivs storskalig produktion av framförallt vindruvor och oliver.

Historia

Roussillon ligger utmed Medelhavets kust där erövrarna snubblade över varandra och provinsen gick ur romerska händer till visigotitiska till arabiska innan den inlemmades i frankerriket och lydde från 1200-talet under först Mallorca och sedan Aragonien för att slutligen tillfalla Frankrike 1659 i samband med den pyreneiska freden.

Blandning av katalanskt och franskt

Vintraditionerna är en blandning av katalanskt och franskt - både druvor och vinifieringsmetoder. Intressant är att macération carbonique, eller kolsyrejäsning (en metod förknippad med beaujolais), länge använts här för att tämja den tuffa druvan carignans tanninrika och kärva strävhet.

Ny appellation

Languedoc-Roussillon slits just nu mellan hotet från EU om reducering av vinodlingsarealen och hoppet att den nya appellationen Languedoc AC, anno 2007, som i princip omfattar allt från spanska gränsen till Avignon, ska ge ny vind i seglen. Men frågan kvarstår om Europa har användning för produktionen från världens största vingård inom sina gränser och om en sådan förenkling av appellationssystemet kan lösa problemet med överproduktion.