Sydvästra Frankrike

Inledning

I sydvästra Frankrike ryms ett stort antal appellationer, som inte har mer gemensamt än att de alla producerar säregna viner från lokala druvsorter, varav många är helt okända utanför det egna området. Man producerar röda, vita och roséviner. Druvorna som används är förutom de kända cabernet sauvignon, merlot, cabernet franc, sauvignon blanc och sémillon, de mer udda blå som fer servadou och abouriou, och de gröna mauzac, ondenc, gros manseng, för att nämna några.

Stor bredd

Vinmakningen skiftar från traditionell till mer modern med bl.a. nya fat och s.k. mikrosyresättning av vinerna (micro-oxygenation). Vissa områden som Madiran, Cahors och Jurançon har nått internationell berömmelse, medan andra har svårare att hävda sig. Kanske har de framtiden för sig när vinkonsumenterna allt mer söker nya smakupplevelser, precis som de udda druvorna i Sydvästra Frankrike kan ge.

Viner

Côtes du Marmandais och Buzet

I Côtes du Marmandais tillverkas såväl rött, vitt som rosévin. Bordeauxdruvorna dominerar odlingarna, men här återfinns även syrah, gamay, fer servadou och abouriou på den blå sidan, samt de gröna sémillon, ugni blanc, muscadelle och sauvignon blanc som är den mest odlade av de gröna. Odlingarna i Buzet upptas enbart av bordeauxdruvor, merlot i synnerhet, och produktionen utgörs till 85 procent av röda viner. Produktionen domineras av ett kooperativ, vars noggranna gallring av druvorna, fatlagring och modern vinifieringsutrustning starkt bidragit till att förbättra både vinernas kvalitet och områdets rykte.

Cahors

Cahors, som ligger runt floden Lot, en biflod till Garonne, är ett område på stark uppgång. Här produceras endast rött vin, "det svarta vinet från Lot" som det kallas på grund av sin kraft och koncentration. I vinet måste ingå minst 70 procent malbec, lokalt benämnd auxerrois. Andra tillåtna druvsorter är merlot och tannat. Vinerna är generellt fylliga och sträva med karaktäristiska toner av plommon (katrinplommon) och tobak.

Gaillac

Gaillac utmärker sig med en rad olika viner av högst lokala druvsorter. Röda och roséviner görs av duras och braucol (fer), tillsammans med syrah. De vita görs av mauzac, len de l´el, och ondenc och kommer i stilar från torrt till mycket sött. Bordeauxdruvor, både gröna och blå, kan också ingå i de originella recepten.
Mousserande vin tillverkas både enligt traditionell metod och enligt den gamla lokala - "méthode gaillaçoise" - som innebär att vinet bara undergår en jäsning. Metoden ger viner med tydlig sötma, lägre alkoholhalt och ofta viss jästfällning kvar i flaskan.
Fatlagrade söta vita viner av mauzac, muscadelle, len de l´el och ondenc säljs under beteckningarna AC Gaillac Doux eller AC Gaillac Premières Côtes, som båda har strängare krav vad gäller skördeuttag än AC Gaillac. Gaillac Premières Côtes omfattar även torra vita viner.

Fronton

I Fronton, eller Côtes du Frontonnais, som ligger utmed Garonne norr om Toulouse, produceras främst röda viner av den lokala druvsorten négrette. De är mjukt aromatiska med toner av viol och lakrits, vilket ibland balanseras med strävare inslag av cabernet sauvignon och andra druvor.

Madiran

Madiran ligger på samma kullar som sin södra AC-granne Pacherenc du Vic-Bilh, halvvägs mellan distriktet Armagnac och staden Pau. Madirans röda vin består till mellan 40-80 procent av druvan tannat och resten utgörs av druvorna fer, (pinenc), cabernet sauvignon och cabernet franc.

Tannat har aggressiva tanniner som man numera tämjer med lagring på nya ekfat och så kallad mikrosyresättning (micro-oxygenation eller microbullage), som innebär att man syresätter vinet, undan för undan, under jäsning eller lagring, för att mjuka upp det. Detta till trots kan vinet behöva flera års lagring för att komma till sin rätt.

Pacherenc du Vic-Bilh

Madiran överlappar Pacherenc du Vic-Bilh, en appellation där det produceras vita viner, torra eller söta, beroende på väderleken under året. De druvor som används är de mer eller mindre kända arrufiac, petit manseng, gros manseng, petit courbu och sauvignon blanc.

Jurançon

Jurançon är ett relativt stort distrikt alldeles söder om staden Pau och med utsikt mot Pyrenéerna söderut. Det är mest berömt för sitt söta vita vin, som huvudsakligen görs av petit manseng och har en aprikosfruktig, blommig smak med kryddig ton. Druvorna lämnas att torka på vinstocken och angrips ibland av ädelröta. Tre fjärdedelar av produktionen i området utgörs dock av torra vita viner av främst gros manseng och petit courbu. Dessa säljs under beteckningen Jurançon Sec.

Béarn

Béarn, ligger nordväst om Jurançon, producerar främst rött och rosé, och tannat dominerar med upp till 60 procent. Den blandas med bl.a. cabernet sauvignon och cabernet franc. En liten mängd torra vita viner görs av samma druvor som i Jurançon.

Irouléguy

Det högt belägna Irouléguy ligger på gränsen till Spanien, med Pyrenéerna i ryggen och utsikt över Biarritz och Biscayabukten. Här görs Frankrikes enda baskiska vin: rött och rosé av druvsorterna tannat, cabernet sauvignon och cabernet franc. En ökande andel vitt vin produceras också, i första hand av druvorna petit manseng, gros manseng och petit courbu.

Druvor

Sydvästra Frankrike är ett eldorado för den som vill prova vin av ovanliga druvsorter. Förutom de vanliga bordeauxdruvorna tillkommer här blå syrah, gamay, fer servadou och abouriou samt gröna mauzac, ondenc och chenin blanc i Buzet. Vidare återfinns malbec i Cahors; blå duras och braucol, samt gröna mauzac, len de l´el, och ondenc i Gaillac. Blå négrette i Fronton och tannat i Madiran samt gröna arrufiac, petit manseng, gros manseng och petit courbu i Pacherenc du Vic-Bilh.

Klimat

Klimatet är starkt influerat av Atlanten med fuktiga vårar och varma soliga höstar. I de östliga delarna gör inflytandet från Medelhavet klimatet överlag varmare.

Jordmånen varierar starkt i detta stora område. I sydväst finns sand- och grusjordar, medan Cahors ligger delvis på en kalkstensplatå, den s.k. causses, och Bergerac har blandning av vanlig kalksten och lera.

Historia

Vinvärldens nyväckta intresse för de nya smaker som udda druvsorter kan ge, öppnar intressanta framtidsperspektiv för Sydvästra Frankrikes mer okända distrikt. Skulle det dröja innan Sydvästra Frankrikes unika viner uppmärksammas, i traditionella eller nya tappningar, kan vi alltid uppsöka dem själva – och på köpet finna ett landskap lika varierat och spännande som vinutbudet.

Historiskt innefattar Sydvästra Frankrike även Bordeaux’ historia, och Bordeaux har varit den viktigaste utskeppningshamnen för många av distriktens viner. Sydvästra Frankrikes historia sammanfaller också med det dåtida Akvitaniens (området var under engelskt herravälde mellan 1154 och 1453). Många av regionens vinområden ligger fortfarande bortom allfarvägarna.