Nordöstra Italien

Inledning

Amarone är nog områdets mest kända vin, men här hittar du en mängd olika stilar, från vita torra till mousserande vin och lätta röda. Nordöstra Italien består av fyra regioner. Veneto och Emilia–Romagna producerar tillsammans cirka 15 miljoner hektoliter vin – mer en tredjedel av Italiens hela vinskörd (2016).

Friuli–Venezia Giulia och Trentino–Alto Adige står för cirka en miljon hektoliter vardera från sina högre belägna vingårdar, där lokala druvor samsas med internationella sorter. Klimatet är mestadels kontinentalt och skapar tillsammans med jordmån och topografi utmärkta förutsättningar för en mycket varierad vinodling.

Viner

Trentino-Alto Adige är uppdelati Trentino i söder och det nordligare Alto Adige. I Alto Adige ger druvan schiava lättare röda viner, medan fylligare röda viner fås av den lokala lagrein samt merlot och cabernet sauvignon.

Alto Adige är mest känt för sina torra och fruktiga vita viner, gjorda av internationella druvsorter i modern stil. Trentino DOC täcker ett tjugotal olika vinstilar och bland övriga appellationer märks Trento Classico för mousserande vin, gjort enligt traditionell metod, och Teroldego Rotaliano, rött vin av druvan teroldego.

Veneto

Veneto har den överlägset största produktionen av Italiens 20 vinregioner – där Bardolino, Valpolicella och Soave hör till de mest kända områdena. Står det Classico på etiketten kommer vinerna från högre och bättre lägen i distriktens centrala delar. Här finns också ett flertal DOCG-viner: Bardolino Superiore och Soave Superiore, de söta Recioto della Valpolicella och Recioto di Soave samt det tyngsta namnet bland Venetos alla DOCG – Amarone della Valpolicella.

Stilmässigt är vinerna från Bardolino och Valpolicella oftast lätta till medelfylliga med mjuk körsbärsfruktig smak. Classicovarianterna med tillägget Superiore kan uppvisa mer tyngd och karaktär. Amarone della Valpolicella görs på torkade druvor och räknas till en av klassikerna i vinvärlden.

Trots den höga sockerhalten i druvorna jäser vinet torrt men har kvar cirka 10 gram restsocker, alkoholhalten är runt 16 procent (ibland mer än så) och smaken är kraftfull och lite bittersöt. En vanlig valpolicella kan också få extra smakrikedom och alkoholstyrka genom att jäsas ytterligare en gång – tillsammans med pressresterna från amarone produktionen  – en metod som kallas ripasso.

Cabernet franc och merlot odlas på Piaveslätten öster om Venedig och längre upp i kullarna, norr om staden, görs mousserande vin av den gröna druvan glera (tidigare kallad prosecco), de främsta vinerna görs i Conegliano-Valdobbiadene (DOCG) och Colli Asolani (DOCG).

I Italiens nordöstra hörn ligger Friuli-Venezia Giulia, som är mest känt för sina druvrena viner av både lokala och importerade druvsorter. Regionens bättre viner kommer från Colli Orientali och Collio på kullarna mot Slovenien. Colli Orientali kan dessutom skryta med två söta DOCG-viner – Ramandolo gjort på druvan verduzzo och Picolit av druvan med samma namn.

Lambrusco

Emilia-Romagna är en region mellan floden Po i norr, Apenninerna i sydväst och Adriatiska havet i öster. På slättlandet mellan Po och Bologna massproduceras den högavkastande blå druvan lambrusco, vars vin görs vitt, rosé och rött, från torrt till sött. Sydöst om Bologna, ner mot Pesaro vid kusten, är sangiovese och trebbiano på uppgång och här finns också regionens enda DOCG, Albana di Romagna, ett vitt vin, både torrt och sött, av druvan albana.

Druvor

Druvorna corvina, rondinella och molinara svarar för vinerna i Bardolino och Valpolicella. Soave, liksom grannarna Gambellara och Bianco di Custoza, baseras på druvan garganega. I Breganze blandas halvt torkade vespaiolo-, garganega- och tocai-druvor till det söta passito-vinet Torcolato.

I Piave och Lison-Pramaggiore dominerar internationella blå druvor, men vinerna av de inhemska blå raboso och refosco dal peduncolo rosso samt gröna verduzzo och friulano är mer intressanta.

I Trentino-Alto Adige har internationella druvsorter länge invaderat vingårdarna medan de inhemska gröna traminer och nosiola och blå schiava (vernatsch), lagrein, marzemino och teroldego försöker hålla ställningarna. I Friuli-Venezia Giulia dominerar den gröna friulano (fram till 2007 kallad tocai friulano), verduzzo och picolit är kända för sina söta viner. På den blå sidan dominerar merlot över de lokala sorterna pignolo, schiopettino och refosco, den sistnämnda en kvalitetsdruva som är på tillbakagång. Även här vinner de internationella sorterna allt mer mark.

Klimat

Nordöstra Italien är kringgärdat av Alperna i norr, Apenninerna i sydväst, Gardasjön i väster och Adriatiska havet i söder. Generellt råder ett kontinentalklimat, med varma somrar och kalla vintrar, temperaturer och nederbörd varierar vilket påverkar kvaliteten och årgångarna. Jordmånen är växlande med alluviala avlagringar av lera, sand och grus på Adiges, Pos och Piaves bördiga flodslätter och kalkstensrika jordar.

Historia

Nordöstra Italien har allt sedan romartiden varit en korsväg för såväl erövrare som handel och kultur. Alto Adige och Friuli-Venezia hörde till det Österrisk-Ungerska kejsardömet fram till 1919 och blev inkörsporten för både germanska och franska druvsorter, medan grekiska som malvasia och ribolla letat sig upp för Adriatiska havets kuster långt tidigare och slaviska tagit vägen över Slovenien.

Amarones antika rötter

Amarone, med rötter i antiken, återkom på 1950-talet och har blivit en stor framgångssaga. På 1970-talet visade Friuli resten av Italien vägen med sina rena, friska och fruktiga vita druvrena viner. Från nordöstra Italien kommer vi förmodligen att se allt mer av vingårdsbetecknade Classico Superiore-viner från Bardolino, Valpolicella och Soave, mer Amarone samt fler viner från i dag mindre kända områden som Colli Berici och Colli Euganei.