Sicilien

Inledning

Sicilien är inte bara Medelhavets största ö utan också en gigant i vinets värld. Vinodlingsarealen är större än Tysklands, och årsproduktionen brukar tävla med Apulien och Emilia Romagna om en andraplats efter Veneto bland Italiens regioner. Siciliens vinhistoria går tillbaka till den grekiska kolonisationen under det första årtusendet före Kristus.

Dynamisk industri

I dag samsas druvorna från tiden före Kristus med de flesta av de klassiska sorterna. Och Siciliens viner väcker allt större internationell uppmärksamhet. På senare år har vinodlingarna runt vulkanen Etna fått en renässans med den blå druvan nerello mascalese som ger strama och kryddiga viner. Och vita friska viner av bland annat carricante, catarratto och grecanico dorato.

Viner

På Sicilien produceras årligen ungefär lika mycket vin som i Australien. Större delen av odlingsarealen är planterad med gröna druvor. Catarratto, inzolia och grillo hör till de vanligaste inhemska druvorna. Chardonnay blir allt vanligare i sicilianska viner – på egen hand eller blandad med någon av öns egna druvor.

Cerasuolo di Vittoria

Nero d'avola är en inhemsk blå druva som visat sig kunna ge smakrika och fylliga viner. Öns enda DOCG, Cerasuolo di Vittoria, består av en blandning på nero d'avola och frappato, som är en lite lättare druva. Nero d'avola lämpar sig även väl att blanda med syrah och cabernet sauvignon. Många vinmakare väljer att placera sina viner utanför DOC-ramarna just för att kunna blanda in internationella druvsorter. Många viner säljs därför som IGT (Indicazione Geografica Tipica).

IGT för blandningar

Sicilien har bara ett DOCG-vin, Cerasuolo di Vittoria. Men desto fler DOC, och ett antal så kallade IGT – Indicazione Geografica Tipica, som motsvarar de franska vins de pays eller lantvin. IGT-nivån medger stor frihet att blanda vin från i stort sett vilka druvor och områden som helst.

Sött vin

Av malvasia görs naturligt sött vin på de Lipariska öarna i nordöst och på vulkanön Pantelleria i sydväst görs lika utsökta söta viner av den, under kort tid, torkade druvan zibibbo (muscat d´alexandrie). Bland de många DOC-vinerna kan vidare nämnas Bianco d´Alcamo (mellan Palermo och Trapani) - gjort på minst 60 procent catarratto med viss inblandning av grecanico och trebbiano.

De vita och röda vinerna runt vulkanen Etna, där vinrankorna växer på lavajord, uppmärksammas mer och mer internationellt.

Starkvin

Italiens främsta starkvin, Marsala, produceras på västra Sicilien i området kring hamnstaden Marsala. Många druvsorter är tillåtna inom produktionen, främst på grillo, inzolia och catarratto. Marsala förstärks med druvsprit efter fullbordad jäsning och sötas sedan med koncentrerad druvmust. Vinet finns i ett flertal typer och kvaliteter. Vergine – en osötad typ som lagrats minst fem år – betraktas som den främsta.

Druvor

Största delen av odlingsarealen är planterad med gröna druvor. Catarratto leder före grillo och den alltmer uppskattade inzolia bland de inhemska sorterna. Trebbiano är allmänt spridd. Grecanico har däremot svårt att hävda sig mot carricante och zibibbo och intränglingar av de internationella vita druvorna och till och med fiano från Kampanien.

Calabrese

Kung bland de blå druvorna är nero d´avola (lokalt kallad calabrese), som ger ett kraftfullt vin på egen hand men lika gärna blandar sig med syrah och cabernet sauvignon. Tillsammans med den något lättare druvan frappato får den dessutom öns enda DOCG-beteckning i vinet Cerasuolo di Vittoria.

Klimat

Med ett mycket skiftande klimat och terräng- och jordmånsförhållanden kan Sicilien ses som en kontinent snare än en ö. Generellt sett är de norra och östra delarna svalare. Vinodlingarna där har mer nederbörd än de södra och sydöstra delarna, som ligger i vägen för heta vindar från Afrika. Vilket innebär att dessa delar kan drabbas av torka och gör konstbevattning nödvändig.

Öns västliga udde är ett av Europas största vinodlingsområden. Det täcks av Marsala DOC och det torra klimatet är idealiskt för de druvor som används till starkvinet.

Vulkanisk jord

Öns centrala delar erbjuder med sina svala höjder och jordmånstyper bestående av kalksten, lera och vulkanisk tuff också utmärkta vinodlingsförhållanden. Vinet trivs likaså i den vulkaniska jorden runt Etna och resten av ön domineras av vinvänlig kalksten och lera med kritigt inslag.

Historia

Sicilien har varit en jätte i vinets värld ända sedan antiken – berömt eller beryktat för sina kraftfulla viner av alltför solmogna druvor. På 1700-talet fick ön ny berömmelse tack var Marsala och andra starkviner. I modern tid har vinet från kooperativen varit mer billigt än bra. Men nya vindar blåser nu över ön och nytändningen leds av ett antal mycket kvalitetsmedvetna privata producenter.

Nyskapande blandningar

Internationella druvsorter har introducerats och används både till druvrena viner och i nyskapande blandningar med öns inhemska druvor. Det gäller framför allt syrah, som också blir allt vanligare på egen hand. Och det verkar till och med som om Marsala håller på att få ny vind i seglen.