Flagga Rumänien Rumänien

Karta Rumänien

Inledning

Rumänien är ett av världens äldsta vinländer och i dag det största vinproducerande landet i sydöstra Europa. Till skillnad från Ungern och Bulgarien, som exporterar merparten av sina viner, har rumänerna alltid konsumerat sina egna med stor entusiasm. Landets viner präglas i viss mån fortfarande av den lokala smaken för sötma – i både vita och röda viner – och motståndet mot garvsyra (strävhet) i röda viner.

Hybriddruvor byts ut

Vinodlingsarealen sjönk från 1996 till 2004 med cirka 50 000 hektar till drygt 180 000 hektar. Rumänien har också, i samband med EU-inträdet 2007, förbundit sig att rycka upp stora odlingar av hybriddruvor – till förmån för ädla sorter av Vitis vinifera. Lokala druvsorter samsas med internationella som till exempel cabernet sauvignon, merlot och riesling.

Kontinentalt klimat

Rumänien ligger på samma breddgrad som Frankrike men klimatet är mer kontinentalt med varma somrar och kalla vintrar. Samtidigt gynnas vinområdena runt Svarta Havet – där temperaturerna är lägre. Flera vinområden får också skydd av bergskedjan Karpaterna.

Viner

Merparten av landets vinodlingar ligger i regionerna Moldavien (öster om Östkarpaterna) och Muntenia–Oltenia (söder om Sydkarpaterna). Övriga regioner är Dobrogea (vid Svarta havet i sydöst), Banat, och Crişana–Maramures i väster, samt Transsylvanien (som ligger inneslutet av Öst- och Sydkarpaterna).

Därtill kommer den minsta regionen: Donauterrasserna, på Donaus norra strand i sydöst. Totalt finns ett trettiotal vindistrikt spridda inom regionerna över hela landet. De mest exporterade vinerna kommer från följande distrikt.

Târnave

Târnave i regionen Transsylvanien har ett av landets svalaste klimat – tack vare kombinationen av högre altitud och den reglerande effekten från floderna Tarnave Mare och Tarnave Mica. Området producerar vita viner av druvor som feteasca regala, welschriesling, traminer, muscat ottonel och neuburger.

Dealul Mare

Området är beläget söder om bergskedjan Karpaterna i regionen Muntenia–Oltenia – även kallad Valakiet. Medeltemperaturen är Rumäniens högsta. Odlingarna ligger på terrasserade sydsluttningar, vilket skapar goda förutsättningar för druvorna att mogna – främst blå som cabernet sauvignon, merlot och pinot noir, samt den inhemska feteascǎ neagrǎ.

Murfatlar

Vindistriktet ligger i regionen Dobrogea, innanför staden Constanta vid Svarta havet. Klimatet är varmt, men närheten till havet gör att druvornas mognadsperiod förlängs. Den långa varma hösten skapar goda förutsättningar för produktion av söta vita viner av bland annat chardonnay, som är en specialitet för området, men även muscat ottonel, welschriesling och pinot gris. Dock är botrytis sällsynt. Röda viner görs av cabernet sauvignon och merlot, som i ett försök att förlänga mognaden odlas på nordliga sluttningar.

Cotnari

Cotnari ligger i den region som kallas Moldaviska platån, nära gränsen till nu självständiga Moldova på andra sidan floden Prut. Klimatet är varmt och odlingarna ligger väl skyddade från kalla nordvindar. Cotnaris söta vin har varit berömt sedan 1400-talet – omtalat som ”la perle de Moldavie” och lika eftersökt som ungersk tokajer.

Det görs antingen druvrent eller som en blandning av druvorna; grasǎ, tămâioasă românească, frâncuşă och feteascǎ albǎ. Den förstnämnda mognar dramatiskt och kan uppnå över 500 gram restsocker per liter.

Vinet liknar tokajer i stilen, men utan oxiderad ton och med endast ett års fatlagring. Vinet är gyllene till färgen, men bevarar en grön färgnyans efter många år i flaska.

Druvor

Viktiga inhemska gröna druvor är feteasca (finns i två undervarianter feteasca alba och feteasca regala), samt grasǎ och tămâioasă românească (muscat blanc à petits grains). Inhemska blå druvor av betydelse är feteasca neagrǎ samt babeasca neagra. Av de importerade sorterna dominerar merlot. Andra viktiga druvor är cabernet sauvignon, sauvignon blanc, riesling italico (welschriesling), gewürztraminer och pinot gris.

Hybrider rycks upp

En mindre del chardonnay och pinot noir odlas också. En stor andel amerikanska druvsorter och hybrider finns dessutom planterade. Men Rumänien har i avtal med EU gått med på att hybriderna ska ryckas upp till 2014. Stockar av Vitis vinifera upptog 90 000 hektar (av totalt 180 000) år 2004.

Klimat

Överlag är klimatet av kontinental karaktär. Landets sydöstra delar har ett mer tempererat klimat beroende på närheten till Svarta havet. Odlingsområdena norr och väster om bergskedjan Karpaterna har något svalare sommartemperaturer och man utnyttjar olika mesoklimat. Nederbörd under skörden är ovanligt i de flesta vinregioner och de största hoten utgörs av vårfrost och torka.

Lagar

Rumäniens vinlagstiftning kan ses som en kombination av krav på druvornas ursprung och deras mustvikt vid skördetillfället. Lagen delar in vinerna i fyra kategorier. DOC, som är den högsta kategorin, måste komma från någon av de åtta stora regionerna och vanligtvis ange vilket distrikt vinet kommer från. Viner ur kategorin DOC kan dessutom delas in i underkategorier efter druvornas mustvikt, en skala som påminner om de tyska prädikaten.

Historia

Rumänerna håller, liksom grannarna Bulgarien och Grekland, sin vinhistoria för den äldsta i Europa (ungefär 6 000 år). Och då måste naturligtvis den thrakiske guden Dionysos också ha kommit till världen i de här trakterna.

Vinodling, nykterhet och dryckenskap

Faktum är i vilket fall som helst att grekerna kom till den rumänska svartahavskusten för 3 000 år sedan. Men vinodlingen de påbörjade slutade med att nykterhetsivrande kungen Burebista, som enat rumänerna i riket Dacia c:a år 60 f.Kr., påbjöd att alla vinstockar skulle ryckas upp. Sedan kom romarna och återställde planteringarna och därmed kanske också dryckenskapen. Den romerska provinsen blev känd som Dacia Felix – Det lyckliga Dacien.

Nyplanteringsprogram

Stora om- och nyplanteringar gjordes efter phylloxeran i slutet av 1800-talet och på 1960-talet under kommunisttiden. Nu står Rumänien inför ett nytt omfattande nyplanteringsprogram. Enligt avtal med EU ska stora arealer med hybriddruvor ryckas upp och ersättas med Vitis viniferasorter och detta ska ske före 2014.

Dåliga nyheter för de rumäner som gillat sina hybridviner. Men goda nyheter för de som förespråkar viner av ädla sorter – för Rumänien har alla förutsättningar att producera viner av hög kvalitet.