Flagga Schweiz Schweiz

Karta Schweiz

Inledning

Floderna Rhen och Rhône rinner upp i Schweiz och bidrar till att skapa en mängd vingårdar inom landet innan de lägger grunden för helt andra viner och vinstilar i Tyskland och Frankrike. Huvuddelen av de schweiziska vinerna är i dag röda och merparten av odlingarna ligger i de fransktalande kantonerna i landets västra del.

Liten export

Vinexporten är mycket liten. Dels på grund av att de branta sluttningarna är arbetsintensiva och det blir höga produktionskostnader och priser som följd, dels för att schweizarna till största del glatt konsumerar allt sitt eget vin. Inhemska druvsorter samsas med mer kända, pinot noir, merlot, gamay och chardonnay för att nämna några.

Viner

De schweiziska vinregionerna sammanfaller med kantonerna, som i sin tur är indelade i distrikt. Kantonerna är franskspråkiga i väster, tyskspråkiga i nordöst och italiensktalande i södra Ticino, på gränsen till Italien Uppdelning sätter en viss prägel på vinerna. Som dessutom kan ha olika namn beroende på var de hör hemma.

Genève

Vinodlingarna kring staden ligger på flackare mark än landets övriga vingårdar. Här produceras främst vitt vin av chasselas samt rött och rosé av gamay. På senare tid har planteringarna av internationella sorter som chardonnay och merlot ökat.

Vaud

Kantonen Vaud består av sex distrikt: tre mindre runt södra delen av Neuchâtelsjön, och de tre större La Côte, Lavaux och Chablais, som ligger på rad utmed Genèvesjöns norra strand. Närheten till sjön skapar ett mer maritimt klimat med relativt stor nederbörd. Produktionen domineras till 80 procent av vita viner – huvudsakligen chasselas. Den mindre andelen rött vin utgörs av pinot noir och gamay.

Valais

Landets viktigaste vinkanton är Valais. Odlingarna ligger på de branta sluttningarna som kantar floden Rhône och det varma och torra klimatet gör det ibland nödvändigt med konstbevattning. Planteringen av blå druvor har ökat starkt och pinot noir är den mest odlade druvan.

Även gamay har en betydande odlingsareal och tillsammans med pinot noir ingår den i det för Valais speciella vinet Dôle. Chasselas (som i Valais heter fendant) är den viktigaste gröna druvsorten och johannisberg (som här står för sylvaner) följer därefter. Den gröna Petite Arvine är en druva som bara förekommer i Valais.

Neuchâtel

Neuchâtel är mest känt för sina rosé- och rödviner av pinot noir. Rosévinet kallas l´oeil-de-perdrix de Neuchâtel - då vinet lär ha samma färg som rapphönans öga. Det görs även avsevärda mängder chasselas och en hel del mousserande vin – framställt enligt den traditionella metoden med andra jäsningen i flaskan.

Ticino

I Ticino, där klimatet påverkas av Medelhavet, odlas nästan uteslutande den blå merlot. Druvan används för framställning av såväl rött som vitt och rosévin. De röda vinerna är oftast något strävare än vad man normalt förknippar med merlot och kvaliteten är på stadig uppgång.

Östra Schwiez

I Schweiz 17 tyskspråkiga kantoner produceras främst rött vin av blauburgunder (pinot noir). Det vita vinet representeras av riesling-sylvaner (som här är likställt med müller-thurgau). Några av de viktigare kantonerna är Zürich, Thurgau och Schaffhausen.

Klimat

Klimatet är av kontinental karaktär med korta, kalla vintrar och långa, varma somrar. Stora delar av landet ligger på för hög höjd för att vinodling ska vara lönsam eller ens möjlig. Utmed floderna och sjöarna finns emellertid goda förutsättningar för druvodling.

Föhnvinden som blåser uppför dalarna med värme från Medelhavet bidrar också till druvornas mognad. Jordmånen uppför Rhônedalen i Valais varierar från skiffer i Sion till kalksten och grus för att längre österut övergå i alluvialjordar. 

Lagar

Vinlagstiftningen är inte lika rigorös som i många andra europeiska länder. Viner med ett kontrollerat ursprung, det vill säga från en enskild kanton eller från områden inom en kanton, omfattas av ett federalt regelverk.

Reglerna anger bland annat minimi- och maxvärden för mustvikt och skördeuttag. Vanligtvis har de enskilda kantonerna strängare regler. Ett AOC-system har nyligen antagits.

Historia

Vinkärnor daterade till mellan 2 000 och 3 000 år f. Kr. skvallrar om tidig förekomst av druvor i Schweiz. Och romarna hade odlingar i nästan hela landet innan klosterväsendet tog över vinhanteringen. Vinsjukdomarna oïdium och Phylloxera drabbade landets vinodlingar hårt under 1800-talet.

Färre odlingar

I kombination med internationell konkurrens gjorde detta att den odlade arealen sjönk med 60 procent mellan 1877 och 1957. Därefter har en del mer eller mindre lyckade projekt att höja produktionen genomförts. De höga kostnaderna gör dock att Schweiz vinodlare nu har blivit mer kvalitets- än kvantitetsorienterade.