Norra Spanien

Inledning

Rioja i täten

I norra Spanien ligger regionerna Aragonien, Navarra, Rioja och Baskien i skydd framför Pyrenéerna. Rioja är utan tvekan Spaniens mest berömda vin och har med sin oemotståndliga mix av söta röda bär, vanilj och ek för många varit inkörsporten till vinets värld.

Mindre kända (men väl värda närmare bekantskap) är Aragonien med sina fyra DO, och Navarra som alltid stått i skuggan av grannen Rioja, men producerar liknande viner. Navarra använder även internationella druvsorter som sätter en modern prägel på vinindustrin. Baskien slutligen har ett ogynnsamt läge med mycket regn från Biscayabukten, men producerar trots det ett av världens mest syrliga och friska vita vin. Rioja förblir ledaren, men en förändringsprocess pågår i de olika regionerna där de traditionella stilarna utmanas och Rioja får allt större konkurrens.

Viner

Aragonien

Det stora Aragonien har god spridning på sina fyra DO-områden, Campo de Borja som en förlängning av Navarra, Calatayud och Cariñena längre söderut och Somontano långt upp i nordost. De tre första, som ligger i mycket varma områden, gör alla viner av blå garnacha och grön macabeo (viura), kompletterade med tempranillo, cabernet sauvignon, merlot och syrah.

Somontano

Somontano betyder ”under berget” och vingårdarna ligger mellan 350 och 650 meter över havet på Pyrenéernas södra utlöpare. Genom området flyter floden Vero, som tillsammans med närheten till bergen ger ett svalare klimat, men sommartemperaturerna kan ändå stiga till 40°C. 

Somontano låg länge vid sidan av vinets och turismens huvudstråk och de unika vinerna – de röda moristel och parraleta och den vita alcañón – var mest av lokal betydelse.

När området fick DO-status 1984 kom nya vinmakare och med dem nya druvsorter. Hela regionen fick ett lyft, fler bodegor växte fram och i dag kommer turisterna förbi för att prova modernt fruktiga, röda viner av tempranillo, garnacha, cabernet sauvignon, merlot, pinot noir och syrah.

Bland de vita märks fatjäst chardonnay, fruktig viura och aromatisk gewürztraminer. Moristel biter sig envist kvar och trots minimala odlingar av alcañón och parraleta – går det att hitta smakprov av dessa lokala rariteter.

Navarra

Navarra har floden Ebro som ungefärlig gräns mot Rioja i söder. Pamplona, den berömda tjurfäktarstaden, ligger mitt i regionen och söderut samsas vin- och grönsaksodlingar ända ner till Ebro.

Traditionellt har roséviner av garnacha stått för nästan hälften av produktionen, men i dag har den spanska druvbasen av garnacha, tempranillo och moscatel fått sällskap av den internationella trion cabernet sauvignon, merlot och chardonnay. 

Att kvalitetsutvecklingen gått så snabbt och att Navarra har några av landets modernaste vinanläggningar kan till stor del tillskrivas det framstående vininstitutet och experimentstationen Evena som verkar här.

Baskien

Längs nordkusten i Baskien finns tre små DO-områden (kastiliansk respektive baskisk stavning): Chacolí de Vizcaya (Bizkaiko Txakolina), Chacolí de Guetaria (Getariako Txakolina) och Chacolí de Alava (Arabako Txakolina). I det maritima klimatet produceras här mycket torra, friska vita viner, väl anpassade till det lokala köket som domineras av fisk och skaldjur.

Rioja

I floden Ebros övre dalgång ligger DOC Rioja, det första området som (1991) uppgraderades från DO till den högre kvalitetsklassen. Rioja ligger mellan två bergskedjor, Sierra de Cantabria som skyddar från kyliga, fuktiga atlantvindar i norr och Sierra de la Demanda som skyddar mot sommarhettan söderifrån. 

Området består av tre deldistrikt, vars viner för det mesta blandas med varandra till en slutprodukt. Rioja Alta och Rioja Alavesa ligger på något högre höjd och har därför ett svalare klimat, som ger friskare druvor, kapabla att ge viner med större elegans. Rioja Baja i öster ligger lägre och har ett avsevärt varmare och torrare klimat, influerat av Medelhavet.

Druvorna härifrån kan mogna upp till sex veckor tidigare än i de västliga distrikten och ger ofta viner som är alkoholrika och kraftiga.

Amerikanska och franska ekfat

Normen är fortfarande att vinerna ska ha lång fatlagring, men fler producenter gör mer fruktdrivna, moderna viner, vita som röda. Traditionellt har vinerna genom lång lagring på amerikanska ekfat fått sin speciella, kryddiga karaktär av vanilj, dill och kanel. 
Dyrare franska ekfat blir dock allt vanligare och sätter en stramare stil på vinet. Utbudet blir allt bredare, från oekade vinos jóvenes (unga viner) till de nya supervinerna, kallade Vanguardia (avantgarde), som oftast görs utanför DOC-regelverkets ramar.

Druvor

Aragonien

De traditionella druvsorterna är garnacha och tempranillo samt grön macabeo (viura) såväl i Campo de Borja och Calatayud som i Cariñena, som förvirrande nog har gett namn åt druvsorten som här oftast kallas mazuelo.
I Somontano odlas en mängd olika spanska och internationella druvsorter samt egna specialiteter som alcañón, moristel och parraleta.

Baskien

Baskien domineras av lokala druvsorter, den blå hondarribi beltza och till övervägande del den gröna hondarribi zuri, som ibland blandas med folle blanche.

Navarra

Traditionellt har garnacha varit den dominerande druvsorten, men i dag har den fått allt större konkurrens av tempranillo, cabernet sauvignon och merlot. Även viura och chardonnay är på frammarsch.

Rioja

De röda vinerna baseras oftast på antingen tempranillo eller garnacha, med större andel av den förstnämnda om vinet är avsett för längre lagring. Dessa druvor får hjälp av mazuelo (carignan), som ger färg, strävhet och friskhet,och graciano, som ger fyllighet och en aromatisk ton.

Vit rioja görs numera huvudsakligen av viura (macabeo), menmalvasia och garnacha blanca används också i de vita vinerna, om än i minskande omfattning. Det har nyligen blivit tillåtet att även använda sig av bland annat chardonnay, sauvignon blanc och verdejo.

Klimat

Klimatet och jordmånen varierar över norra Spanien. Förutom kustområdena i Baskien, som har ett extremt regnigt maritimt klimat, ligger vinområdena i norra Spanien ofta skyddade av bergskedjor i mer eller mindre kontinentala klimat.

Lagar

Lagringstiderna är desamma som i resten av Spanien, med undantag för crianza i Navarra och Rioja, som kräver att minst nio resp. 12 månader av de två åren är på fat.

Historia

Vinerna från Rioja nådde inte utanför de lokala marknaderna innan 1700-talet då kommunikationerna förbättrades och Bilbao blev ett handelscentrum. 

Av avgörande betydelse var dock vinlusen phylloxera. För när den drabbade Frankrike strömmade vinmakare från Bordeaux över gränsen och det var under denna tid som flera av de mest berömda bodegorna grundades. Detta innebar en revolution av produktionsmetoderna samt öppnade exportmarknaderna till Frankrike vars vingårdar ödelagts av vinlusen.

Återhämtning efter Franco

1900-talet präglades av inbördeskriget och Francoväldet med åtföljande stagnation av vinindustrin. Efter diktaturens fall 1975 påbörjades en återhämtning och de senaste årtiondena har utvecklingen mot moderna viner och produktionsmetoder gått i allt högre fart. 
Fortfarande är dock traditionen fast rotad på sina ställen och de hypermoderna vinerna görs sida vid sida med traditionella gamla stilar.