Flagga Tyskland Tyskland

Karta Tyskland

Viner

Vita viner

Produktionen består till två tredjedelar av vita viner, vanligen utan påtaglig fatkaraktär och i alla torr- och söthetsgrader samt kvalitetsklasser. Hemligheten med de bästa vita vinerna ligger i balansen mellan sötma och syra, där de söta vinerna hör till världens absoluta toppskikt.

Röda viner

De röda vinerna går över lag i en lättare stil, men topproducenterna använder gärna fatlagring på små franska ekfat för sina allra bästa viner. Roséviner görs i några av distrikten och det framställs också stora kvantiteter mousserande vin. Står det Deutscher Sekt på etiketten kommer druvorna garanterat från Tyskland, vilket inte alltid är fallet med vanlig Sekt.

Tyskland har 13 olika vindistrikt, här i alfabetisk ordning.

Ahr

Ahr är ett av Tysklands minsta vindistrikt men med den största andelen rött vin i sin produktion. Specialiteten är spätburgunder (pinot noir) som ger lätta röda viner, men med den typiska kryddigheten och jordgubbs- hallonfrukten som druvan kännetecknas av.

Att druvan över huvud taget mognar så här pass långt norrut beror på Ahrdalens speciella förutsättningar. Odlingarna ligger på extremt branta sluttningar där druvorna får maximalt med sol. Samtidigt är sommarmånaderna förvånansvärt varma i den smala, skyddade dalen.

Baden

Tysklands sydligaste och varmaste region producerar viner med en alkoholhalt som ofta är aningen högre än i Tysklands övriga distrikt.

Vingårdarna domineras av framför allt spätburgunder (pinot noir) och grauburgunder (pinot gris), jämte müller-thurgau. Klimatet är tillräckligt varmt för att blå druvor ska uppnå full mognad. Röda viner blir allt mer populära i Tyskland vilket har medfört att odlingsarealen för de blå druvorna ökar i Baden.

Franken

I bayerska Franken klamrar sig vingårdarna fast på de branta sluttningarna utmed floden Main och vinerna hör till Tysklands torraste. Den gröna müller-thurgau upptar största arealen.

Men den stora specialiteten är det vita vinet av silvaner, som går i en något jordig och mineralbetonad, men citrusfrisk och torr stil. Riesling gör också bra ifrån sig och alla viner buteljeras traditionellt i bocksbeutel – en karaktäristisk rund och platt flaska.

Hessische Bergstrasse

Detta är, med sina 450 hektar, det minsta vindistriktet i Tyskland. Här produceras främst vita viner av riesling och det mesta konsumeras lokalt. Vinerna är oftast torra eller halvtorra men paradnumret är sötaste eiswein av riesling.

Mittelrhein

Ett annat litet och krympande vindistrikt där det är svårt att få folk att arbeta i vingårdarna på grund av de svindlande höga och branta sluttningarna utmed Rhen. Riesling klänger sig dock fast och ger långlivade viner som utmärks av djup frukt och mineralbetonad skärpa.

Mosel

Från karga skifferjordar på de branta sluttningarna utmed Mosel och dess bifloder Saar och Ruwer kommer en del av Tysklands mest kända och långlivade rieslingviner. Tidigare gick de under den gemensamma beteckningen Mosel-Saar-Ruwer, men från 2007 heter det enbart Mosel. Vinmakarna i Saar får fortfarande använda "Saar Riesling" på etiketterna, med tillägget Mosel i mindre typsnitt, medan producenterna i Ruwer bara får ange "Ruwertal" som ursprung.

Vinerna är relativt lätta och mycket friska, och de har ofta en tydlig mineralton från den skifferrika jordmånen. Vinerna från Saar och Ruwer sägs ibland vara något elegantare än dem från Mosel. På de flackare slättområdena odlas stora mängder müller-thurgau, och dessa viner används ofta som basvin i enklare blandningar.

Nahe

Riesling är den populäraste druvsorten i Nahe, följd av müller-thurgau, som dock tappar mark. I stället har blå druvsorter fått ett rejält uppsving och mer än fyrdubblat sin odlingsareal sedan 1990. Dornfelder leder uppgången, följd av spätburgunder och portugieser. Från den mellersta delen av Nahedalen, mellan Schlossböckelheim och Bad Kreuznach, kommer mineralrika, långlivade rieslingviner som hör till Tysklands bästa.

Pfalz

Det varmare klimatet i Pfalz främjar odlingen av blå druvor och nästan 30 procent av arealen upptas av sorternadornfelder, portugieser och spätburgunder. Övriga odlingar upptas huvudsakligen av riesling och müller-thurgau. Distriktets viner blir ganska fylliga och rika på alkohol – några av de bästa anses komma från trakterna kring Bad Dürkheim, Ruppertsberg och Deidesheim.

Rheingau

Rheingau ligger i skydd av Taunusbergen för nordliga vindar och på branta södersluttningar med närmast perfekt solexponering finns här idealiska lägen för riesling. Vinerna balanserar druvighet med en markerad fruktsyra som ger dem stor lagringspotential. Större delen av vitvinerna är torra, men här finns också goda förutsättningar för både ädelröta och eiswein. I området kring Assmanshausen, där floden åter kröker norrut, finns några av landets bästa lägen för spätburgunder (pinot noir).

Rheinhessen

I Tysklands största vindistrikt, 26582 hektar, är müller-thurgau den vanligaste druvan, följd av riesling och dornfelder. I tur och ordning 17 %, 15 % och 13 % av odlingsarealen. Lite drygt 30 % av arealen är numera täckt av blå druvor.

Förutom de branta flodstränderna runt Bingen och Nierstein, varifrån högklassiga viner kommer, är landskapet flackt och böljande. En stor del av skörden härifrån tas om hand av kooperativ eller stora kommersiella vinerier. En stor del av produktionen utgörs fortfarande av Liebfraumilch.

Saale-Unstrut

Saale-Unstrut är det nordligaste vindistriktet i Tyskland, beläget utanför Naumburg an der Saale. Müller-thurgau är trots minskande andel den dominerande druvsorten, följd av bland andra weissburgunder (pinot blanc), riesling och silvaner. Vinerna är i allmänhet torra med hög syra och konsumeras till största delen lokalt.

Sachsen

Sachsen har sedan den tyska återföreningen blivit landets östligaste vindistrikt, beläget strax utanför Dresden. Här odlas framför allt müller-thurgau, men riesling och weissburgunder samt flera blå druvsorter ökar i andel.

Württemberg

Württemberg är ett stort distrikt kring floden Neckar och dess bifloder. Här produceras lätta röda viner av druvsorterna trollinger och schwarzriesling (pinot meunier, som här också heter müllerrebe), den senare även använd till ett lokalt rosévin kallat Schillerwein. En hel del riesling odlas också och några producenter håller hög kvalitet. Den större delen av vinet konsumeras lokalt.

Druvor

Härdiga druvor för svalt klimat

Det nordliga läget med kalla vintrar har lett till att det är köldtåliga druvor som dominerar i Tyskland. Dessutom har en rad druvsorter, korsningar och hybrider, utvecklats inom landet. Det berömda vininstitutet i Geisenheim i Rheingau är ledande inom detta område.

Det svala klimatet har lett till att merparten av Tysklands vingårdsareal är planterad med gröna druvsorter. 

Vanligaste druvsorterna

Den vanligaste är den sent mognande riesling, som med sin höga fruktsyra kan ge viner med god lagringspotential. Den är även mycket köldtålig. Müller-thurgau (korsning mellan riesling och madeleine royale) är den näst mest odlade druvsorten och vinerna är relativt lätta och blommiga och bör konsumeras unga. Druvan används ofta som bas i många blandningar och är därför av stor ekonomiskbetydelse för många odlare.

Silvaner, som kan ge relativt fylliga och alkoholrika viner, samt kerner, en korsning mellan den blå druvan trollinger och riesling, är också vanliga.

Andelen blå druvor har stadigt ökat de senaste åren och utgjorde 36 % av odlingsarealen år 2013. Pinot noir, som i Tyskland kallas spätburgunder, är med nästan 12 %, den mest odlade blå druvsorten. Arealen har mer än tredubblats på 25 år och är Tysklands tredje mest odlade druva. 

Bland andra blå druvor har regent och dornfelder den snabbaste tillväxten, men även blauer portugieser håller sig väl framme.

Klimat

Många av landets bästa vingårdar ligger långt norrut och på mycket mager jord. Förutsättningarna för produktion av högklassigt vin ser därför kanske inte ut att vara de bästa. Ändå lyckas de tyska vinmakarna skapa välstrukturerade och eleganta viner som inte har sin like någon annanstans.

Finaste vinerna längs Rhen och dess bifloder

Tyskland har i stort sett ett kontinentalt fastlandsklimat, men tack vare det stora flodsystemet är det ändå mycket varierat. De bästa vinerna odlas med få undantag på de branta sluttningarna längs floderna Rhen, Mosel, Neckar, Main, Nahe, Ahr och deras bifloder.

Eftersom ägandet är mycket spritt och de branta odlingarna oftast mycket svårarbetade är mekanisering av vingårdsarbetet på sina ställen omöjlig att genomföra och produktionskostnaderna blir därmed höga.

Lagar

Bordsvin

De tyska vinlagarna definierar två huvudkategorier: bordsvin och kvalitetsvin. Bordsvinerna delas vidare in i två grupper: Deutscher Tafelwein (bordsvin), som har sitt ursprung i ett eller flera av fem större områden (Weinbaugebiete), och Deutscher Landwein (lantvin), som, sedan 1 augusti 2009, kommer från något av 26 mindre delområden (Landweingebiete).

Kvalitetsvin

Kvalitetsvinerna delas också in i två grupper: Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete (QbA) och det som tidigare hette Qualitätswein mit Prädikat (QmP), men som från och med 2007 bara heter Prädikatswein.

QbA

Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete (QbA)är den enklaste kvalitetsvinklassen. Vinerna framställs av föreskrivna druvsorter från något av de 13 stora distrikten. Den här gruppen är på frammarsch då många högkvalitativa vingårdar väljer att buteljera sina viner som QbA.

Prädikatswein

Prädikatswein är den högsta kvalitetsklassen och till dessa viner måste alla druvorna komma från ett anbaugebiet (distrikt) och ett bereich (deldistrikt inom anbaugebiet).

För att klassificera kvalitetsvinerna används två parallella system, ett utgår från geografin, ett utgår från vinstilen (se nedan).

Einzellage

Detta är den viktigaste geografiska beteckningen då den anger en specifik vingård, vilket motsvarar premier cru och grand cru i Bourgogne. Men till skillnad mot Bourgogne står det inte på etiketten om det är en Einzellage eller blandning av vingårdar (Grosslage, se nedan).

Grosslage

Betyder att druvorna är hämtade från en grupp av angränsande vingårdar, men vinet benämns ofta efter den mest kända vingården i gruppen. Det gör att man som konsument måste hålla reda på vilka vingårdar som är Einzellage respektive Grosslage – vilket inte är lätt då det finns hundratals.

Gemeinde

Betyder kommun. Står endast kommunnamnet på etiketten betyder det att vinet kommer från gårdar kring själva byn. Det är dock vanligare att det står tillsammans med ett Grosslage eller Einzellage, till exempel Bernkasteler Badstube. Där Bernkastel är byn och Badstube är den enskilda vingården. Ändelsen – er gör att betydelsen blir ungefär så här: ”Badstube tillhör Bernkastel”.

Bereich

Är ett deldistrikt inom ett av de 13 stora distrikten, ofta med namn efter den mest namnkunniga byn.

Anbaugebiet

Är distrikt med ursprungsbeteckning efter den tyska återföreningen, totalt 13 till antalet.

Vinstilar

Prädikatsvinerna kan göras i olika stilar och de har därmed olika beteckningar (prädikat) på etiketten. Vilket prädikat som anges beror på vilken mustvikt, det vill säga sockerinnehåll, som druvorna har vid skörden.

Mustvikten mäts i en enhet som kallas Oechsle-grader (°Oe). Minimikraven på Oechsle-grader inom varje prädikat varierar beroende på druvsort och ursprungsområde, varför de ibland överlappar varandra.

Följande sex prädikat styrs av mustvikten:

Kabinett

(67-82°Oe) är oftast lätta viner, torra till halvtorra.

Spätlese

(76-90°Oe) betyder ”sen skörd” och är framställt av druvor med högre mognadsgrad och ger därför något fylligare och smakrikare viner, som kan variera från torra till viner med viss sötma.

Auslese

(83-100°Oe) görs på utvalda druvor med ännu något högre mognadsgrad, vilket ger viner med tydligare sötma och större smakrikedom. Men det förekommer även torra ausleseviner. Druvorna är i vissa fall angripna av ädelröta.

Beerenauslese

(110-128°Oe) är söta viner från individuellt utvalda, mycket mogna druvor. Här är det vanligt att druvorna angripits av ädelröta.

Eiswein

(110-128°Oe), eller "isvin", framställs av de druvor som hänger kvar på rankan så sent att de fryser, ofta in i januari påföljande år. När druvorna pressas blir musten extremt koncentrerad, eftersom det frysta vattnet i druvorna avskiljs vid pressningen. Samma krav på mustvikt gäller som för beerenauslese, men druvorna är normalt inte angripna av ädelröta.

Trockenbeerenauslese

(150-154°Oe) framställs av utvalda, skrumpna, mycket mogna druvor, som har angripits av ädelröta. Vinerna blir extremt söta och smakrika.

Övriga begrepp

Det finns ytterligare några kategorier av tyskt kvalitetsvin, varav Liebfraumilch (QbA) kanske är den mest kända. Viner med denna beteckning måste till minst 70 procent vara gjorda av riesling, müller-thurgau, kerner och silvaner, och druvorna måste vara hämtade från ett av de fyra distrikten Rheinhessen, Pfalz, Nahe eller Rheingau.

I och med årgång 2000 infördes två nya benämningar bland de tyska kvalitetsvinerna: Classic och Selection.

Kortfattat innebär Classic att druvorna måste komma från ett angivet distrikt och att druvsorterna som används ska vara typiska för området. Stilen ska vara torr, eventuellt med en liten sötma.

Selection kräver dessutom att druvorna hämtas från enskilda vingårdar, som anges på etiketten, vidare att druvorna har högre mognadsgrad (minst auslesenivå) och att vinets karaktär är torrare än Classic.

Grosses Gewächs är en benämning som infördes 2002 med avsikten att rangordna de olika vingårdslägena inom distrikten. Namnet kan dockvariera mellan de olika distrikten. 

Namnet kan dock variera mellan distrikten. I exempelvis Rheingau har benämningen Erstes Gewächs använts, men den fasas ut till fördel för Grosses Gewächs.

Historia

Tyskland är ett land som Sverige haft livliga vinförbindelser med ända sedan medeltiden.

De senaste årtiondena har Nya världen ryckt fram och bjudit allt starkare konkurrens, men räkna inte ut Tyskland än. Här pågår en stillsam vinrevolution som kanske kommer att öppna ögonen på oss även för rött tyskt vin och övertyga oss om att deras vita torra viner är väl värda att prova.

De nya benämningarna Classic och Selection som infördes 2000 speglar ett växande intresse för torra vita viner och går hand i hand med den ökande andelen rött vin. Samtidigt ökar andelen kvalitetsdruvor, riesling och pinot noir, på bekostnad av enklare druvsorter.

Sug efter mer komplexa viner

Den tyska vinnäringen har haft problem med överproduktion och sjunkande priser. Detta är följden av massproduktion på slätterna samtidigt som bättre odlingsmark i de branta dalarna överges på grund av alltför höga arbetskostnader.

En förändring verkar dock vara på väg, vilket avspeglas i det faktum att efterfrågan minskar på enklare massproducerade märken och ökar för mer komplexa viner. Samtidigt som kvalitetsdruvor, som riesling och pinot noir, sakta men säkert vinner mark från müller-thurgau och andra högavkastande sorter.