Rheingau

Inledning

Bästa läge för riesling

Rheingau är det minsta av Tysklands stora vindistrikt, lite drygt 3 000 hektar, det finns ett deldistrikt, eller bereich, Johannisberg uppkallat efter nejdens mest berömda vin – Schloss Johannisberg. Rheingau ligger väl samlat på en kort sträcka av ungefär tre mil mellan Wiesbaden och Rüdesheim där Rhen stryker i västlig riktning utmed Tanusbergens södra vägg.

På de branta sluttningarna ner mot Rhenfloden får vingårdarna idealisk solexponering och här finns några av landets bästa lägen för riesling. Större delen av vinerna är torra, men här finns också goda förutsättningar för både ädelröta och eiswein.

I området kring Assmanshausen, där floden åter kröker norrut, ligger några av landets bästa vingårdar för spätburgunder (pinot noir). Rheingau har också haft stor betydelse när det gäller framväxten av de olika vinklasserna kabinett, spätlese, auslese och eiswein (läs mer under fliken Historia).

Viner

Distriktet Rheingau har märkligt nog gjort sig självt till ett deldistrikt – Bereich Johannisberg och låter därmed vilket enkelt Rheingauvin som helst dra växlar på det berömda Schloss Johannisbergs namn. Det mesta vinet från Rheingau håller dock hög standard, och toppar med alltifrån elegant, långlivad torr riesling till söta trockenbeerenauslese och eiswein, alltsammans i världsklass.

Förutom riesling produceras även utmärkt spätburgunder från området kring Assmanshausen.

Druvor

Efter att Riesling lagt beslag på närmare 80 procent av odlingsarealen och spätburgunder drygt 10 procent, återstår inte mycket för müller-thurgau och en handfull andra druvsorter att slåss om.

Klimat

Odling av klassiska druvor förskjuts norrut

Rakt igenom Rheingaus vingårdar drar den 50:e breddgraden, som tidigare ansetts utgöra den nordliga gränsen för odling av klassiska druvsorter. Gränsen tycks dock nu förskjutas norrut och under tiden uppvägs Rheingaus i grunden ogynnsamma vinodlingsklimat av de naturliga fördelar topografin kan erbjuda.

Vingårdarna är planterade med sydöstlig, sydlig och sydvästlig exponering för att fånga solskenet hela dagen. Och i branta lägen på sommaren får vingårdarna en nästan vinkelrät solbestrålning, vilket dessutom förstärks av den värme som reflekteras upp från Rhenflodens vattenspegel. Skogen överst på vingårdarna skyddar mot kyliga nordliga vindar.

Rheingaus vinodlingar ligger samlade på sydsluttningarna norr om floden samt runt Hochheim och odlingslägena med sina exceptionella mesoklimat ger druvorna möjlighet att uppnå fullmognad.

Trots att distriktet är litet varierar jordmånen stort beroende på sluttningarnas höjd över floden. Längst ner finns lera, sand, grus och lössjord, märgel på mellansluttningarna och högst upp vittrad skiffer och kvartsit. I rödvinslandet runt Assmannshausen finns inslag av blå skiffer.

Historia

I början av 800-talet ska Karl den Store från sitt slott i Ingelheim i Rheinhessen ha observerat att vårsnön smälte fortast på en viss sluttning på andra sidan av floden. Han beordrade då att vin skulle planteras där och att så verkligen skedde bekräftas av ett dokument från 817 där Karls son, kejsaren Ludvig den fromme, anger vinproduktionen därifrån till sex Fudern (fat om 1 000 l).

Munkar introducerar Spätlese-vin

Bättre fart på odlingarna blev det sedan benediktinermunkar grundat ett kloster på platsen, invigt 1130 och tillägnat Johannes Döparen. Detta Kloster Johannisberg skulle sedan komma att spela en märklig roll i den tyska vinhistorien.

1716 lät en ny ägare, abboten av Fulda, plantera 300 000 rieslingstockar och det var också han som skulle ge klartecken för när skörden skulle påbörjas varje år. När munkarna tyckte att det började bli dags, sände man en beriden kurir med några druvklasar till Fulda. Där smakade abboten av mognadsgraden och skickade tillbaka kuriren med förhållningsorder. År 1775 försinkades det hela och det dröjde en bra bit in i november innan kuriren dök upp och munkarna sent omsider kunde bärga skörden.

Man hade inga förväntningar på vinet, men dessa sent skördade druvor, som angripits av mögelsvampen Botrytis cinerea, resulterade i det första kända Spätlese-vinet. Förmodligen var det den högsta graden av Spätlese – en Trockenbeerenauslese (TBA), som senare skulle få en fransk motsvarighet i Sauternes. Upptäckten skulle ge upphov till benämningarna auslese, beerenauslese och trockenbeerenauslese.