Flagga Ungern Ungern

Karta Ungern

Inledning

Få vinländer har genomgått så många katastrofer som Ungern – invasion och ockupation av mongoler och turkar, vinlus, världskrig och kommuniststyre – och rest sig med sådan bravur. Efter kommunismens fall har landets vinnäring moderniserats med internationellt kapital och kvaliteten har höjts – inte bara i Tokaj utan i de flesta vinområdena.

Tokaj flaggskeppet

I dag är Ungern åter ett betydelsefullt vinland med stor inhemsk konsumtion och betydande export. Och flaggskeppet är fortfarande, liksom det varit under de senaste 300 åren, den unika tokajern, som hör till vinvärldens verkligt stora söta viner. Men det börjar komma allt mer intressanta torra vita viner – bland annat av druvan Furmint.

Viner

Transdanubien

Regionen Transdanubien inbegriper allt land väster om Donau. Här ligger 14 av landets 22 godkända vindistrikt. Klimatet i regionens vinområden påverkas på ett välgörande sätt av Balatonsjön, Neusiedlersjön och Donau. Balatonsjön omges av fyra vindistrikt där en mängd druvsorter odlas – framför allt gröna. De flesta distrikten ligger på sjöns norra sida och med kuperande terräng skapar det goda förutsättningar för vinodling.

Viktiga druvor är pinot gris (szürkebarát), olaszrizling(welschriesling) och traminer. Av de fyra områden vid Balatonsjön räknas Badacsony som det främsta – här är vita viner av druvan kéknyelü en specialitet.

Längre norr om Balatonsjön ligger vindistrikten Somló, Sopron, Pannonhalma Sokoróalja, Ászár-Neszmély, Mór och Etyek-Buda. Somló gör vita viner av hárslevelü, olaszrizling och traminer. Sopron, på gränsen till Österrike, producerar huvudsakligen röda viner av cabernet sauvignon, merlot, pinot noir och kékfrankos.

Ászár-Neszmély och Mór är två allt viktigare vitvinsdistrikt. Mór har länge varit känt för sina torra, friska viner av druvan ezerjó men odlar även leányka och gewürztraminer. I Ászár-Neszmély produceras vita viner av sauvignon blanc, pinot gris, irsai olivér och olaszrizling. Etyek är kanske främst känt för sina viner av chardonnay.

I den södra delen av Transdanubien, mot gränsen till Kroatien, ligger vinområdena Villány-Siklós, Pécs och Szekszárd. Vitt vin förekommer men produktionen domineras av röda viner av cabernet sauvignon, kékfrankos, merlot och pinot noir. Villány-Siklós är ett distrikt på uppgång och har gjort sig ett internationellt namn.

Nagy Alföld

Regionen Nagy Alföld ("den stora slätten") breder ut sig mellan Donau och landets andra stora flod, Tisza. Här finns omkring hälften av landets vinodlingar. Produktionen utgörs framför allt av enklare viner avsedda för inhemsk konsumtion. Odlingarna domineras av olaszrizling och internationella druvsorter.

Norra massivet

Norra Massivet är den tredje regionen, belägen i det bergiga höglandet nordöst om Budapest. Regionen rymmer vindistrikten Mátra, Eger, Bükkalja och Tokaj. Det röda vinet Egri Bikavér, "tjurblodet från Eger", är ett av Ungerns mest kända och framställs av bland annat kékfrankos, cabernet sauvignon/franc, portugieser och kadarka.

I Eger framställs även vitt vin av bland annat chardonnay, leányka och olaszrizling. Mátra domineras av vita viner gjorda av lokala och importerade druvsorter.

Tokaj

Inom norra massivet ligger också Ungerns mest kända vindistrikt – Tokaj. Området ligger i landets nordostligaste del och skyddas av bergskedjan Karpaterna i norr. Här har det berömda söta vita vinet tokajer framställts i över 300 år.

En kombination av topografi, klimat och dimman och fukten floderna Tisza och Bodrog skapar mycket gynnsamma förutsättningar för att druvorna ska angripas av ädelröta och de kallas då aszú.

Tokaj är hemvist för ett antal olika vinstilar. I kvalitetsvinsklassen produceras torra till halvtorra viner från furmint eller hárslevelü. Dessa druvor är opåverkade av ädelröta. Inom denna klass hamnar även de mousserande viner som görs enligt den traditionella metoden av druvan furmint.

Bland de söta vinstilarna återfinns ett antal olika sorter. En sak har de gemensamt, nämligen att de tappas på, de för regionen typiska halvlitersflaskorna. Szamorodni, som betyder; "som det växer", innebär att alla druvor på klasen används. Eftersom proportionerna mellan ädelröteangripna och icke angripna druvor kan variera från år till år – kan också vinet bli allt från torrt till relativt sött. Vinet har traditionellt haft en aning oxiderad karaktär då faten inte fyllts ända upp vid jäsningen.

Vintypen Aszú har tillägget puttonyos på etiketten, vilket anger hur stor mängd ädelröteangripna druvor som tillsatts en bestämd mängd torrt basvin. En puttonyos motsvarade förr en korg av 27 kilo ädelröteangripna druvor – ju fler puttonyos - desto sötare vin. I dag anger siffrorna det färdiga vinets restsockerhalt i gram per liter och vinerna delas in i en skala från tre puttonyos till sex.

Aszúeszencia, som är det sötaste och mest koncentrerade vinet har en lägsta sockerhalt på minst 180 gram per liter, denna typ görs endast exceptionellt goda år, och av druvor från de bästa vingårdarna. Aszúvinerna jäser i dag på ungerska ekfat, och lagstiftningen stipulerar minst två år på fat och ett år på flaska.

Den sällsynta Essencia tillverkas på den lilla mängd must som på naturlig väg sipprat ut från aszúdruvorna, som lagras en tid innan de krossas och tillsätts basvinet. Denna extremt sockerrika must samlas upp och får jäsa länge, på grund av den höga sockerhalten sker alkoholjäsningen mycket långsamt. Vinlagstiftningen stipulerar att vinet skall fatlagras i minst fem år. Det färdiga vinet brukar ha en alkoholhalt omkring 5 volymprocent och en restsockerhalt någonstans mellan 450 och 800 gram per liter.

Ytterligare två vinstilar görs i Tokaj. De är dock mycket ovanliga idag. Fordítás och Máslás. Vinerna är halvtorra till söta.

Nymodigheter i källarna

Med början på det tidiga 1990-talet har franska slott och försäkringsbolag såsom AXA, spanska Vega Sicilia och engelske vinboksförfattaren Hugh Johnson, för att nämna några, köpt in sig i Tokaj och introducerat en ny, mer frisk och fruktig stil. Stilen framhäver dessutom botrytistonen som alternativ till den gamla oxiderade. Dessa friska fläktar i de månghundraåriga, mögelklädda gamla källarna har gett upphov till en livlig diskussion mellan traditionalister och nykomlingarna - men de icke-oxiderade stilarna tycks vinna mark.

Druvor

Förutom västeuropeiska druvsorter odlas även druvor som invandrat österifrån samt en stor mängd inhemska. De är framför allt gröna. Några av de viktigaste är ezerjó, furmint, leányka, hárslevelü och olaszrizling, (welschriesling).

Av inhemska blå druvor märks kadarka och kékfrankos (Österrikes blaufränkisch). Viktiga internationella sorter är cabernet sauvignon, merlot och pinot noir samt gröna sauvignon blanc, pinot gris, gewürztraminer och chardonnay.

Druvor som används till tokajer är furmint, hárslevelü och muscat blanc à petits grains, lokalt kallad sárga muskotály. Sedan 1994 är även zéta tillåten. Druvsorten zéta var tidigare känd under namnet oremus. Det senaste tillägget är dock den historiskt viktiga kövérszőlő, som sedan 2004 åter får ingå i blandningen.

Klimat

Ungern har ett typiskt europeiskt inlandsklimat, med kalla vintrar och varma till heta somrar. Floden Donau, som flyter genom Ungern från norr till söder, delar landet på mitten. De varma somrarna tillåter även blå druvor som cabernet sauvignon att nå full mognad.

Tempererande faktorer är vinområdenas varierande höjd över havet samt Balatonsjöns inflytande på närliggande distrikt. Höstarna är ofta långa och soliga och därför gynnsamma för ädelröta – som är en förutsättning för produktionen av tokajer.

Lagar

Bordsvin, lantvin och kvalitetsvin

Klassificeringen är baserad på det franska AOC-systemet, och har sedan introduktionen vid tidigt 1990-tal varit föremål för såväl utökningar som omskrivningar ett flertal gånger, och den kan åter komma att ändras.

Asztali bor betyder bordsvin och utgör basen i systemet. Lantviner, Taj bor, kommer från angivna områden som inte är kvalitetsvinområden, men de är gjorda på för området godkända druvsorter.

Minöségi bor betyder kvalitetsvin och avser ett vin från ett av de godkända vindistrikten. Vinerna säljs ofta under distriktets namn med ett "i" på slutet, följt av druvsorten – till exempel Soproni kékfrankos. Slutligen finns kategorin Külonlegès Minöségi bor. Kategorin inbegriper viner gjorda av mycket mogna eller botrytisangripna druvor.

Historia

Den ungerska vinhistorien är kantad av katastrofer. Mongolinvasionen 1241 ödelade landet och 1526 kom turkarna och ockuperade större delen av Ungern i 160 år. Trots detta föddes den speciella söta tokajerstilen runt 1650. Nästa katastrof var vinlusen som började härja i Ungern på 1870-talet. Sedan följde de två världskrigen. Men då Västeuropa kunde starta på nytt 1945 fick Östeuropa vänta ytterligare 45 år innan man kunde släppa in utländskt kapital och expertis – och tillverka vin på lika villkor.

Århundraden av politiska omvälvningar har på intet sätt minskat attraktionskraften hos Ungerns främsta kvalitetsvin – tokajer. Under kommunisttiden exporterade landet stora mängder enkelt vin, främst till dåvarande Östtyskland och Sovjetunionen. Kollapsen av kommunistblocket i slutet av 1980-talet innebar att Ungerns främsta exportmarknader i ett slag försvann.

Kvalitetshöjning

Privatiseringen av vinindustrin samt inhemska och utländska investeringar har medfört att kvaliteten på landets viner höjts avsevärt – vilket lett till att den ungerska vinexporten i hög grad återhämtat sig. Då en stor del av landets vin-näring var i privata händer även under kommuniststyret har anpassningen till västmarknaderna gått snabbare än i andra öststater.

De unika vinerna från Tokaj har bidragit till västvärldens intresse. Landets övriga vinområden har därigenom även de fått välbehövligt kapital till ny utrustning och moderna metoder – för vingård och källare.