Västra Balkan

Karta Västra balkan

Inledning

Västra balkanländerna ligger på ungefär samma breddgrader som Italien och överlag erbjuder klimatet goda förutsättningar för druvodling och vinframställning. Efter inbördeskriget på 1990-talet har de olika länderna nu på nytt börjat bygga upp vinindustrier och infrastruktur.

Av det enorma antalet inhemska druvor används många till kvalitetsproduktion samtidigt som andelen internationella sorter ökar. Störst intresse tilldrar sig kanske dock den kroatiska druvan crljenak, mer känd som tribidrag, primitivo eller zinfandel. Crljenak har börjat planteras i så stor omfattning att det måste ses som en utmaning för främst Kalifornien.

Viner & druvor

Slovenien

Sloveniens viner är stilmässigt påverkade av grannländerna Italien, Österrike, Ungern och Kroatien. Det produceras mer vitt vin än rött och slovenernas vinkonsumtion är bland de högsta i Europa. Vinlagstiftningen fokuserar på kvalitet och premiumkvalitet, s.k. vrhunsko – viner, endast omkring 30 procent av produktionen är bordsvinskvalité.

Landet har tre vinregioner. I väster, längs kusten mot Adriatiska havet, ligger Primorska. Klimatet är av medelhavstyp - till skillnad från övriga vinområden inåt landet som har mer kontinentala klimat med varma somrar och kalla vintrar. Druvsorter som refosco, rebula (ribolla) och verduzzo visar att området kan ses som en förlängning av det angränsande italienska Friuli-Venezia Giulia.

Andra druvor som odlas är blå pinot noir, cabernet sauvignon och merlot. Torra vita viner görs av pinot gris, sauvignon blanc, chardonnay och inhemska druvor.

De två andra regionerna är Posavje och Podravje. Posavje är den minsta av landets vinområden och här produceras något mer röda viner än vita. Mest känt är det torra syrliga rosévinet cviček. De röda vinerna framställs främst av lokala blå druvor medan de vita vinerna görs av druvor som renski rizling(riesling), sauvignon blanc, pinot blanc och chardonnay. Här finns också förutsättningar för eiswein (skördas vid minusgrader).

I Podravje, i landets nordöstra hörn, görs nästan uteslutande vita viner av lazki rizling, gewürztraminer och en rad andra druvor - såväl inhemska som internationella. Här finner man det mest namnkunniga distriktet i den här delen av världen – Ljutomer-Ormož, med bland annat den berömda vinbyn Jeruzalem. Söta viner av typen trockenbeerenauslese och eiswein förekommer också.

Serbien

Serbiens vinodlingar är främst koncentrerade till områdena kring Donau och dess biflod Morava. Klimatet är av kontinental karaktär och merparten av produktionen är rött vin. De viktigaste lokala druvsorterna är den blå prokupac och den gröna smederevka. Internationella blå druvsorter som odlas är bland annat pinot noir, gamay, cabernet sauvignon och merlot.
I det flacka Vojvodina i norr produceras främst vitt vin. Här odlas bland annat muscat ottonel, sauvignon blanc, ezerjó, kövedinka och laški rizling. Det kuperade området Fruška Gora, norr om Belgrad, räknas till Vojvodinas främsta.

Prokupac är södra Serbiens druva och här förekommer den dels som endruvsvin, men även i blandningar med pinot noir eller gamay från Moravadalen. Längre söderut, runt städerna Vranje, Niš och Leskovac, har de internationella cabernet sauvignon och merlot företräde. Klimatet är varmare och druvorna kan nå full mognad.

Montenegro

Montenegro har en liten vinproduktion och den blå vranac är den dominerande druvsorten. De främsta odlingarna ligger på terrasserade sluttningar som vetter sydväst mot Shkodërsjön.
Bosnien och Hercegovina
Vinproduktionen i detta bergiga land är en bråkdel av vad den var under 1800-talet. Det finns dock ambitiösa planer på nyplanteringar. Den mest odlade druvan är den blå blatina, men de främsta röda vinerna görs av vranac. Žilavka är den gröna druva som tillmäts högst kvalitet.

Kroatien

Andelen privata producenter som satsar på kvalitetsvin ökar markant i Kroatien. Vinlagen klassificerar vinerna i tre kategorier: stolno (bordsvin), kvalitetno (kvalitetsvin) samt vrhunsko (högsta kvalitet).
Kroatiens vinodlingar är delade mellan kustområdet, Primorska Hrvatska, och det bergiga inlandet Kontinentalna Hrvatska. Odlingarna i inlandet ligger till stor del på sluttningar mellan floderna Sava och Drava. Produktionen domineras av vita viner av laški rizling (graševina/welschriesling), riesling, chardonnay, sauvignon blanc och furmint.

Distriktet Slavonija är mest känt som leverantör av ek till Italiens stora fat, botti (ofta felaktigt kallade slovenska, men ska alltså vara slavonska). Men försöker nu att återetablera sig som vinproducerande region och störst framgång har man hittills haft med traminer och riesling.
Kustområdet har ett utpräglat medelhavsklimat och här produceras främst röda viner av både importerade och lokala druvor. Vanliga blå sorter är cabernet sauvignon, merlot, teran och plavac mali. Många av kustområdets vita viner görs av lokala gröna druvsorter som žlahtina, pošip, grk, bogdanuša, maraština och vugava, som är en specialitet från ön Vis. Men även internationella som malvasia används.

Den blå druvan crljenak kaštelanski väckte stor uppmärksamhet i början av 2000-talet då DNA visade att druvan var identisk till primitivo och zinfandel. Stora planteringar har gjorts av denna ”urzinfandel” och de väntas bli allt större. Länge trodde man även att crljenak var anfader till den populära och viktiga druvan plavac mali men 2004 visade DNA analyser att plavac är en korsning mellan crljenak och drobricic.

Makedonien

Landet har tre vinregioner: Povardarie, Pcinja-Osogovo och Pelagonija-Polog. Klimatet är varmt men tempereras av att många av vinodlingarna ligger på hög höjd.
Produktionen utgörs huvudsakligen av röda viner från lokala druvor som vranac och kratosija. Internationella blå druvor som odlas är bland annat cabernet sauvignon och merlot. Den lilla andel vitt vin som produceras görs främst av smederevka, laški rizling, žilavka, sauvignon blanc och chardonnay.

Kosovo

Vinproduktionen i Kosovo domineras av Amselfelder, ett sötaktigt rött vin som produceras för export, huvudsakligen till Tyskland.

Historia

Illyrien var det antika namnet på hela kustlandet mellan Epirus i Grekland och Istrien (nu det kroatiska vindistriktet Istra, gränsande till vindistriktet Koper i Slovenien). Här ska, i den grekiska mytologin, argonauterna ha seglat norrut på jakt efter det gyllene skinnet. På halvön Istrien finns spår efter landets första vinodlingar – som kan vara upp till 2 500 år gamla. Andra druvor kom vandrande landvägen söderifrån, samtidigt som romarna planterade sina sorter i den provins de upprättade i det nuvarande Slovenien.

Det inflytandet lever kvar med bland annat det röda vinet Teran, gjort på refošk(refosco), omskrivet redan av Plinius d.ä. med hemvist i Primorskaregionen vid italienska gränsen, och i deldistriktet Kopers adriatiska kustland.

Jugoslavien blev genom sitt geografiska läge på så sätt ett av de mest druvsortsrika länderna i världen. Omkring 1 000 sorter lär finnas, varav cirka 100 är av någon betydelse - därtill får de moderna klassiska druvorna allt större genomslag.

Vinindustrin i det gamla Jugoslavien styrdes av det statliga Slovin, som grundades 1947 då landets vinindustri låg i spillror efter andra världskriget. Vid tiden för landets nya sönderfall 1991 hade företaget bytt namn till Slovenijavino och hade en årlig omsättning på omkring 90 miljoner liter vin.

Hälften såldes inom landet. Den andra hälften exporterades, främst till Tyskland och England. De självständiga staterna från före detta Jugoslavien står snart rustade att bjuda världen kvalitativa och intressanta viner.