Coastal Region

Inledning

Coastal Region sammanfaller nästan med den gamla Kapprovinsen och täcker in alla distrikt runt Kapstaden och False Bay - med Stellenbosch och Paarl som produktionscentrum av kvalitetsvin i landet. Här finns sammanlagt nio distrikt, som i sin tur är uppdelade i 16 wards, beroende på skiftande klimat, jordmån och vintraditioner.

Stellenbosch, Darling och Franschhoek

Namnet Coastal Region används även som en ursprungsbeteckning för viner som är en blandning av viner från olika distrikt. Stellenbosch är den starkast lysande stjärnan, som producerar toppviner av de internationella druvsorterna cabernet sauvignon, syrah/shiraz och chardonnay samt den egna pinotage. Men andra distrikt börjar göra sig gällande – det gäller till exempel Darling med krispig sauvignon blanc och Franschhoek med en mängd olika druvsorter som lyckas väl. Här ligger också flera av Sydafrikas bästa restauranger.

Viner

Constantia

Constantia är ett ward med gynnsamt läge och anses vara vaggan för Sydafrikas vinnäring. Med hav på två sidor strömmar kall luft in, framför allt sydöstliga sommarbrisar från False Bay, och sänker de annars höga temperaturerna. Det svala klimatet har gjort vita viner av sauvignon blanc, semillon och muscat särskilt framgångsrika. Men även rödviner av cabernet sauvignon, merlot och på senare tid även shiraz låter tala om sig. Chardonnay och cabernet franc hör också till de mest planterade sorterna. I mitten av 1980-talet återupplivade man dessutom 1700-talstraditionen med det söta muscatvinet Cap Constantia - nu under namnet Vin de Constance.

Tygerberg

Tygerberg är ett litet distrikt med gott rykte, speciellt för sauvignon blanc och merlot. Mellan dessa två tränger sig cabernet sauvignon in som den näst mest odlade druvan. Här finns också en hel del shiraz och chardonnay.

Stellenbosch

Distriktet har namn efter Simon van der Steel, Kapprovinsens andre guvernör. Stellenbosch som är det sydafrikanska vinets hjärtland har också det största antalet registrerade egendomar av alla landets vindistrikt. Distriktet har nått sin vinberömmelse tack vare många varierade jordmånstyper och vingårdar som svalkas av sina lägen på bergsluttningarna och den kyliga havsluften från False Bay. Temperaturen är endast någon grad högre än i de mer kustnära områdena.

Distriktet är indelat i sju wards, beroende på klimat, jordmån och vintraditioner. I stort sett är dock Stellenbosch mest känt för sina röda, bordeauxinspirerade viner och utmärkta sauvignon blanc och chardonnay. Här märks också semillon och chenin blanc i modern stil.

Paarl och Franschhoek

Paarl betyder pärla och syftar på det pärlliknande berg som dominerar landskapet. Paarl är det näst mest betydande distriktet efter den södra grannen Stellenbosch. Liksom där har Paarl många olika mesoklimat, jordar och sluttningslägen. Distriktet är underdelat i två wards, från tidigare fyra. De båda andra var Wellington och Franschhoek (franska hörnet), men som nu är egna distrikt. Franschhoek koloniserades av franska hugenotter i slutet av 1600-talet och är i dag lika känt för sina lyxiga restauranger och hotell som för cabernet sauvignon och semillon.

Paarl har ett varmt inlandsklimat och här trivs shiraz, som nu får allt större sällskap av sina rhônesläktingar mourvèdre och viognier. Starkvin och sherry, liksom mousserande viner produceras också - inte minst av KWV, som har sin gigantiska huvudanläggning i staden Paarl.

Tulbagh och Swartland

Tulbagh har huvudsakligen varit ett vitvinsområde, med lättare viner och mousserande av druvorna chenin blanc, chardonnay och colombard som signum. Men nu har röda viner av cabernet sauvignon och shiraz snabbt skaffat sig ett namn.

Västerut, närmare kusten, ligger det enormt stora granndistriktet Swartland, som traditionellt har gjort kraftiga viner av shiraz och pinotage. Swartland har i sin tur två wards - varav Malmesbury ses som ett framtidsområde.

Cape Point

Vingårdarna ligger huvudsakligen på halvöns västra sluttningar, svalkade av de kalla havsbrisarna från Benguelaströmmen.

Vita viner av sauvignon blanc och semillon har dominerat här, men cabernet sauvignon och shiraz har gjort den första blå inbrytningen.

Darling

Rakt norr om Kapstaden skjuter det här lilla distriktet upp som en enklav i det stora Swartland. Darling är mest känt för sauvignon blanc från sitt högre liggande ward Groenekloof. Blå druvor är dock på väg in och cabernet sauvignon och shiraz har nu tagit de två tätplatserna i odlingsligan.

Druvor

Chardonnay och sauvignon blanc skiner bland de gröna druvsorterna, med semillon och riesling i släptåg och chenin blanc och colombard som håller sig framme överallt. Muscat är vanligt för starkvin, både muscat d´alexandrie och muscat de frontignan - den senare berömd för Cap Constantia-kopian Vin de Constance.

De klassiska franska bordeauxdruvorna cabernet sauvignon, cabernet franc och merlot är stjärnor på den blå sidan, understödda av pinot noir och dess avkomma pinotage. Inslaget av Rhônedruvor är också starkt - främst shiraz, följd av cinsault, mourvèdre och grenache.

Klimat

Coastal Region har fördelen av att ha ett medelhavsklimat, med tämligen varma, torra somrar och rikligt med regn under vintern. ”Cape Doctor” kallas den svalkande vind som blåser in från False Bay i sydöst och på andra sidan Godahoppsudden kommer den kalla Benguelaströmmen nerifrån Antarktis och driver ner temperaturen lägre än vad breddgraden antyder, vilket gagnar vinrankorna som får en längre och svalare odlingssäsong.

Stora skördar

Lägre belägna vingårdar på platt mark har vanligen bördiga alluviala jordar som kan ge stora skördar. Paarl har kalkhaltig jord, medan Stellenbosch uppvisar ett helt spektrum av olika jordmånstyper. Vittrad granit och sandsten förekommer i Constantia och Cape Point, skiffer i Tygerberg, och granit och skiffer i Paarl, Tulbagh och Swartland.

Historia

Söndag den 2 februari 1659 skrev Jan van Riebeeck, kommendanten för den första holländska kolonin i Kapprovinsen, i sin dagbok: ”I dag, prisad vare Herren, kunde vin för första gången pressas av Kapdruvor”.

Blygsam början blev till en stor succé

Det lär bara ha varit tre stockar i holländska Ostindiska kompaniets plantskola som gav detta välsignade vin, men även om det var en blygsam början var det en början till något stort. I dag odlas vin på drygt 100 000 hektar i Sydafrika och hela världen traktar efter dess vin.

Sydafrikanska vinindustrins fader

1685 grundades den legendariska egendomen Constantia i Kapstadens södra utkanter av Kapprovinsens andre guvernör Simon van der Steel, som också kallas den sydafrikanska vinindustrins fader. 1778 köptes egendomen av Hendrik Cloete, skaparen av det berömda söta Constantiavinet som hela Europa stod i kö för - och som nu har återskapats på Klein Constantia.

Mandelas frigivning

Berömmelsen för Sydafrikas vin höll i sig under 1800-talet, men sedan tog det stopp. På grund av isolering, regelverk och apartheid under hela 1900-talet. Men efter Mandelas frigivning den 11:e februari 1990 och demokratins införande har vinindustrin blommat ut.

Stort vinland

Över 350 år efter de första dropparna Kapvin pressades har Sydafrika gjort sig ett nytt stort namn för sitt vin. Här erbjuds viner som ligger någonstans mittemellan de strama klassiska europeiska förebilderna och Nya världens mjuka, solmogna fruktighet.