Sydamerika

Karta Sydamerika

Inledning

Vinet kom till Sydamerika från Spanien via Mexiko och därifrån spreds det vidare med spanjorerna först till Peru och sedan till Chile och Argentina, som båda gjorde vin av sina första skördar på 1550-talet.

Druvor som korsat Atlanten

Argentina har gjort vin av den spanskättade gröna torrontés och den franska blå malbec till sina specialiteter. Chile upptäckte för femton år sedan carmenère, som hållit sig gömd i merlotfälten i över hundra år, och gjorde den till sin nationaldruva.

Brasilien har den tredje största odlingsarealen i Sydamerika, men i kvalitet får dess vin stå tillbaka för lilla grannen Uruguay, där den sydfranska druvan tannat funnit en fristad.

Ica-dalen är centrum för Perus vinodlingar, medan Bolivia tävlar med Salta i norra Argentina om att bli först med en vingård på 3000 meter över havet.

Viner & druvor

Missionsdruva med flera namn

Den spanska druvan som erövrade både Kalifornien och Sydamerika kallades mission, eftersom den ursprungligen odlades till nattvardsvin. I Chile kom den att heta país och criolla i Argentina. Det är en grön Vitis vinifera-sort med rosa skal och ger ett vitt vin med roséartad djup färg och ofta oxiderad smak.

Ändå har den i över 450 år varit så populär i Chile och Argentina att den fortfarande klamrar sig kvar på en stor del av odlingsarealen - trots att en mängd senare anlända men mycket bättre druvor gjort sitt bästa för att tränga ut den.

Men det är inte país och criolla som exporteras utan malbec och torrontés från Argentina, carmenère, cabernet sauvignon från Chile och tannat från Uruguay. För att bara nämna flaggskeppen i en hel armada av sydamerikanska viner som seglar ut över världen.

Argentina

Argentina betraktades länge som en slumrande jätte i vinets värld – och nu har den vaknat. Efter sju sorger och åtta bedrövelser har landets politik och ekonomi äntligen stabiliserats tillräckligt.

För att locka utländska investerare till vinindustrin och när moderniseringen av vinanläggningarna nu väl är genomförd finns dessutom en hel ny generation av välutbildade unga vinmakare som kan ta hand om Argentinas rika vinskatt – inte bara malbec och torrontés utan bonarda, barbera och syrah, tempranillo och alla de klassiska fransoserna – cabernet, merlot, sauvignon blanc och chardonnay, med mera och flera …

Chile

Chile satte en fransk touch på sin spanska vinkultur under senare delen av 1800-talet och vann redan då guldmedaljer för sina viner på världsutställningarna i Europa. Sedan trasslade det till sig - både ekonomiskt och politiskt.

Först i början av 1990-talet hade landet uppnått den stabilitet som behövdes för att vinna nya guldmedaljer och slå de främsta europeiska vinerna i blindprovningar.

Chile har med sina fruktiga solmogna viner charmat en hel värld och exporten går som på räls, inte minst till Sverige. Det som började med svartvinbärssaftig cabernet sauvignon har nu nått den intressanta stationen carmenère – och resan fortsätter där pinot noir, sauvignon blanc och inte minst chardonnay visar på fina resultat.

Brasilien

Brasilien har ett klimat som egentligen är för varmt och fuktigt för odling av kvalitetsvin, vilket förklarar dominansen av hybriddruvor i planteringarna.

Glatt överraskande är det då att få ett glas riktigt skapligt inhemskt mousserande i handen. Endast 20 procent är vinifera-druvor, som cabernet sauvignon, merlot, pinot noir och chardonnay, sauvignon blanc och gewürztraminer. 90 procent av den nationella produktionen kommer från delstaten Rio Grande do Sul i landets sydöstra delar.

Vinerna konsumeras huvudsakligen inom landet. Men intresset för dem ökar på den internationella marknaden och de röda visar upp en relativt stram stil med balanserad fruktighet.

Uruguay

Baskiska nybyggare lade grunden för Uruguays vinindustri i slutet av 1800-talet och landet är nu den fjärde största vinproducenten i Sydamerika.

Det var dock den tjockskaliga, rötresistenta sydfranska druvan tannat som visade sig klara det svala, regniga klimatet i Uruguay bäst. Andra Vitis vinifera-druvor har följt efter, främst sauvignon blanc, cabernet franc och merlot. Men tannat håller ställningarna med mer än en tredjedel av odlingsarealen.

I områden med varmt, fuktigt klimat ökar andelen hybriddruvor i odlingarn. Det är dock de klassiska druvsorterna som ligger bakom den kraftigt ökande vinexporten.

Bolivia

Bolivias vinodlingar ligger i den sydöstra delen av landet vid gränsen till Argentina. Vinet odlas till stor del på höjder kring 2000 meter och det tycks pågå en inofficiell tävlan med de vinodlande grannarna i argentinska Cafayate om att komma först med en vingård på 3000 meters höjd.

Landet producerar mindre vin än England och merparten destilleras till brandy, vilket nog är synd för höghöjdsdruvorna lär vara av ypperlig kvalitet.

Peru

Perus krympande vinodlingar återfinns i kusttrakterna kring Lima, i de floddalar som skär genom det ökenartade landskapet. Mest känd för sina kvalitetsviner är Ica-dalen söder om huvudstaden - annars destilleras den största delen av druvorna till landets nationalsprit, pisco.

Venezuela

Vinodling borde inte vara möjlig i Venezuela, men längst upp i sydväst, nära Maracaibo vid Karibiska havet, tar man ut tre skördar per år av hybriddruvor. Här finns dock några producenter som har lyckats få petit verdot, tempranillo och syrah att anpassa sig till det tropiska klimatet.

Paraguay

Paraguay är mer känt för sitt te mate, än för vin och vin borde nog inte odlas i detta tropiska klimat, där skyfallen behagar komma under skördeperioden.

Klimat

Vinets hjärtland i Sydamerika ligger i stort sett mellan 30 och 40 graders sydlig bredd och inom dessa latituder återfinns främst Valle Central i Chile och Mendoza i Argentina, samt Uruguay.

Skiftande väderförhållanden

I skydd av Anderna sprids dessutom vinodlingarna längre norrut på bergskedjans västsida i Chile och ännu längre upp, ända till södra Bolivia, på den argentinska östra sidan av bergen. Anderna har en helt avgörande betydelse för odling av vin.

I Argentina ger bergen skydd från Stilla havets regnoväder. Istället sker bevattning av Mendozas ökentorra landskap tack vare det smältvatten som från bergens floder kanaliseras ut i vingårdarna. I Chile svalkas vingårdarna både av bergsvindar och havsbrisar från den kalla Humboldtströmmen.

Regnet fångas upp i Andernas högre delar och återförs som smältvatten från de många floderna, som leds ut i kanaler och rännor i ett sinnrikt bevattningssystem skapat av indianer långt innan spanjorerna anlände på 1500-talet.

Vingårdarna på kontinentens östra sida, i Uruguay och södra Brasilien, är inte lika lyckligt lottade utan får tampas med ett varmt och fuktigt klimat från Atlanten.

Ett annat väderfenomen som kan vända upp och ner på det normala klimatet över hela Sydamerika är de så kallade el Niño och la Niña. Den förra orsakade regn och översvämningar i Argentina 1998 och den senare orsakade i januari 2011 översvämningar i australiska Queensland och kommer sannolikt att plåga Sydamerika med torka.

Jorden är i Sydamerika antingen alltför bördig, ökentorr eller kall för vinodling, men utmed Andernas sluttningar erbjuder floddalarna alla tänkbara jordartstyper och mesoklimat för alla sorters druvor odlade på höjder mellan 500 och 2 500 meter.

Längst ner övergår jorden i alluvialt slam, sand och lera på bördiga slätter, som visserligen lämpar sig för massproduktion av enklare vin. Kvalitetsvinet måste klättra högre upp på sluttningarna och kämpa med karga, steniga jordar.

Historia

Mexico hör geografiskt till Nordamerika, men det var hit vinet anlände med de spanska conquistadorerna.

Odlingsprojekt i stor skala

År 1521 började Hernán Cortez sin erövring av det aztekiska Mexico och redan 1524 påbjöd han att alla spanjorer med land i Nya Spanien skulle plantera tusen vinrankor per hundra slavar på sina egendomar. Det skulle ske årligen i minst fem års tid. Det var alltså inte fråga om tio rankor per slav utan ett långt mer storskaligt projekt.

Härifrån spreds sedan vinet till Peru, Chile och Argentina och långt senare till den första missionsstationen i Kalifornien 1769. Men då hade missionsdruvan redan fått sina andra namn, país och criolla i Chile och Argentina.

Efter den gemensamma spanska starten utvecklade sig Sydamerikas två ledande vinländer, Chile och Argentina, olika. Chiles vin kom att präglas av franska och spanskbaskiska influenser. Medan Argentina, och även Brasilien, fick ett starkt italienskt inslag av de druvor som immigranter förde med sig.