Flagga Chile Chile

Karta Chile

Inledning

Chile är ett fascinerande land som i sin 420-milasträckning från den heta, torra Atacamaöknen ner till det regniga och kalla Eldslandet spänner över alla klimattyper och odlingsförhållanden.

Paradis för vinodlare

På bredden har landet en medelvidd på blott 18 mil, men här har de vattenrika floderna från Anderna i öster och dimmorna och vindarna från Stilla havet i väster skapat vad många kallat en vinodlares paradis – dessutom befriat från både mjöldagg och vinlus. Här finns utrymme för en mångfald av druvor och vinstilar.

Det mesta av produktionen går på export och har rönt stora framgångar med sina fruktiga viner i modern stil – ofta marknadsförda utifrån druvsort, cabernet sauvigon först och främst. Den gamla bordeauxdruvan carmenère har blivit Chiles egna druva och har också rönt internationell uppmärksamet.

Viner av olika druvblandningar har blivit vanligare, och svalodlade druvsorter som riesling, sauvignon blanc, chardonnay och pinot noir blir allt mer uppmärksammade. Bordsvins-druvan paìs och carignan, men även cinsault plockas upp av den yngre generationen, som använder gamla vintekniker för att göra moderna viner.

Viner

Vinlandet Chile är uppdelat i fyra regioner, som i sin tur är uppdelade i distrikt med namn efter de stora floddalarna och dessa kan i sin tur vara indelade i zoner och mindre områden.

Region Coquimbo

Den nordligaste regionen, som omfattar dalarna Elqui, Limarí och Choapa.

Elqui

Traditionellt har detta varit ett område för produktion av bordsdruvor samt druvor för destillering till pisco. I det ökenliknande klimatet faller endast 70 mm regn om året varför konstbevattning är nödvändig.

Men klassiska druvor är på väg in och nya vingårdar klättrar upp till 2 000 meter över havet. Cabernet sauvignon leder stort, följd av merlot, carmenère och syrah, medan chardonnay tagit täten före sauvignon blanc bland de gröna sorterna.

Limarí

Brisar från havet följer floddalen och svalkar det annars varma och torra området. Här har producerats friska vita viner och fylliga, smakrika röda viner sedan början av 1990-talet. Den blå druvkvartetten utgörs som vanligt av cabernet sauvignon, merlot, carmenère och syrah. Medan chardonnay är rätt ensam men stark på den gröna sidan.

Choapa

Dalen har länge odlat gröna druvor för pisco, men nya planteringar av syrah och cabernet sauvignon ger fruktiga viner med frisk syra i stenig jord upp till 800 meters höjd.

Region Aconcagua

Omfattar dalarna Aconcagua, Casablanca och San Antonio.

Aconcagua

Cabernet sauvignon, syrah och camenère hör till Chiles bästa. Och i ett nytt svalare område närmare kusten, Aconcagua Costa, görs nu även utmärkt sauvignon blanc.

Casablanca

I mitten av 1980-talet planterades de första chardonnaydruvorna och gjorde dalen berömd som landets första svalklimatsdistrikt (cool climate). Varje dag skingras morgondimman av havsbrisen mitt på dagen och låter druvorna lapa lagom varm sol på eftermiddagen. Chardonnay, sauvignon blanc och pinot noir älskar det här klimatet - merlot hänger med i fickor med varmare mesoklimat.

San Antonio

En nytt och snabbt växande distrikt med svalt och fuktigt klimat där chardonnay, pinot noir och sauvignon blanc tagit täten. Valle de Leyda är en zon inom distriktet.

Region Valle Central

Den största och centrala regionen, som omfattar dalarna Maipo, Rapel (uppdelad på Cachapoal Valley och Colchagua Valley), Curicó och Maule.

Maipo

Maipo ligger strax söder om Santiago och är ett varmt område där många av Chiles berömda viñas (vinegendomar) har odlat cabernet sauvignon sedan 1800-talet. Merlot och chardonnay är också betydande, med carmenère och sauvignon blanc en bit bakom.

Här produceras vin i alla kvalitetsnivåer och Maipo har en framträdande roll på exportmarknaden. Frostrisk finns men huvudstadens expansion är ett större hot.

Rapel

Rapel är uppdelat i de två deldistrikten Cachapoal Valley och Colchagua Valley.

Colchaguas druvor är till 90 procent blå. Cabernet sauvignon leder stort före merlot och carmenère, men här görs också uppmärksammade viner av syrah och malbec. Det varma klimatet har fått producenterna att söka sig uppför svalare kullar som Apalta och Ninquén - namn som nu blivit berömda för sina viner.

Cachapoal är med sin karga jord och ett klimat med stora temperaturväxlingar mellan dag och natt ursprung för några av Chiles mest berömda premiumviner. Över 85 procent av druvorna är blå, mest cabernet sauvignon, följd av merlot och carmenère på respektfullt avstånd.

Curicó

Den markanta skillnaden mellan dag- och nattemperaturer ger här speciellt röda viner mer utvecklade aromer och smak. Trots att området i teorin är för varmt för vita viner tränger sig ändå sauvignon blanc in mellan cabernet sauvignon och merlot i odlingsligan och gör Curicó till Chiles största sauvignon blanc-distrikt. Chardonnay och carmenère ingår också i fem-i-topp.

Maule

Maule är inte bara det sydligaste distriktet i Central Valley utan också det största och ett av de äldsta. Druvan país har fortfarande ett starkt fäste här, bara överträffad av cabernet sauvignon.

Nya deldistrikt (zoner) är under utveckling, bland annat med tempranillo på skifferjord nära kusten. Carignan är också på gång och i ett område, kallat Empedrado, ser producenten Miguel Torres förutsättningar för ett nytt Priorat. Maule håller på att tvätta bort sin país-stämpel och bli riktigt spännande.

Region del Sur/Södra regionen

Omfattar dalarna Itata, Bío-Bío och Malleco. Svalt och fuktigt klimat gör att konstbevattning inte behövs i denna landets sydligaste vinregion, där bergskedjan utmed kusten försvinner i havet och öppnar upp slättlandet.

Itata

Detta kan vara Chiles äldsta vinområde och här finns fritt växande buskrankor med gamla druvsorter som cinsault och carignan. Odlingarna domineras av moscatel de alexandria och país - men satsningar på cabernet sauvignon och chardonnay har gett lyckade resultat.

Bío-Bío

Bío-Bío ses som ett av landets mest spännande vinområden. Bland druvsorter anpassade till ett svalare klimat märks här sauvignon blanc, chardonnay och pinot noir. Det är ändå gamla país och moscatel de alexandria som upptar den allra största odlingsarealen. Störst intresse tilldrar sig dock de ännu mycket små odlingarna av aromatiska druvor som sauvignon blanc, riesling och gewürztraminer.

Malleco

Det lyckade försöket att plantera chardonnay här 1995 banade väg för nya planteringar och druvor, i mångt och mycket desamma som i Bío-Bío ovan.

Druvor

Cabernet sauvignon är den överlägset mest planterade blå druvsorten, följd av país, som i Argentina heter criolla. Bland de klassiska druvorna är merlot den näst mest odlade sorten, följd av de två gröna chardonnay och sauvignon blanc, innan carmenère tränger sig in före syrah och pinot noir.

Osäkerhet om druvsorterna

Viner av país konsumeras mest lokalt. Carmenère däremot, som man ända till 1990-talet trodde vara merlot, har återupptäckts och inte bara blivit Chiles nationaldruva utan också en stor exportsuccé.

Även bland de gröna druvorna råder viss förvirring. Under namnet sauvignon blanc har länge dolt sig två druvor av något lägre kvalitet - sauvignon gris och sauvignon vert, eller sauvignonasse.

Moscatel förekommer också i flera varianter, men de används nästan enbart till enklare bordsviner eller till vindestillatet pisco. Chardonnay har sedan sent 1980-tal klättrat från ingenstans till den mest planterade gröna druvan.

Klimat

Merparten av Chiles odlingar ligger på breddgrader som på norra halvklotet skulle motsvara södra Spanien och Nordafrika, men klimatet är betydligt svalare än vad latituderna antyder.

Vindskyddat läge

Vinodlingarna skyddas av Anderna i öster och en lägre, västlig bergskedja som sträcker sig längs kusten. Detta kan ge upphov till relativt höga dagstemperaturer, men kalla havsströmmar och kylig luft från Anderna hjälper till att temperera klimatet.

Det största problemet för vinodlarna är torka. I vissa regioner är nederbörden lägre än 100 mm per år och konstbevattning är på många håll en förutsättning för vinodling. Sen vårfrost kan skada vingårdarna, men den fruktade vinlusen har inte fått fäste här.

Många vingårdar i Chile är planterade på bördigare och plattare mark än i de flesta andra länder och växer i områden där det finns tillgång till vatten - antingen naturligt eller genom konstbevattning.

Lagar

Regler för odling och produktion

Chiles vinlagstiftning baseras på gränsdragningen för de politiska regionerna och det finns få officiella regler och lagar för odling, druvsorter eller produktion. Grundregeln är dock att minst 75 procent av ett vin måste komma från en region, en årgång och angiven druvsort.

Vid export till EU är denna siffra 85 procent. Lagstiftningen bygger på den franska och vinodlingsområdena delas upp i region, underregion (eller distrikt), zon och område. Det finns tre kvalitetsklasser:

Viner med ursprungsbeteckning - Denominación de Origen, DO

Viner utan ursprungsbeteckning

Bordsviner - Vino de Mesa

De enskilda regionerna har dessutom möjlighet att skapa egna regler för odling och produktion.

Historia

Spanjorerna grundade Santiago 1541 men till en början planterades inget vin eftersom handelsstrategin var att spanskt vin skulle bytas mot sydamerikanskt guld. Guldet, liksom vinet, lyste dock med sin frånvaro och till slut började de conquistadorer som bestämt sig för att stanna i Chile att odla vin själva.

Vinproduktion med anor från 1500-talet

1551 skördade Don Francisco de Aguirre de första druvorna till vin på sin gård vid Copiapó. Sedan följde en lång period då druvan país, besläktad med mission i Kalifornien och criolla i Argentina, bredde ut sig över stora arealer och trots sin undermåliga kvalitet fortfarande biter sig kvar med betydande odlingar.

300 år senare, 1851, kom chilenaren Don Silvestre Ochagavia tillbaka från en resa i Frankrike med franska vinsticklingar som han planterade på sin egendom nära Santiago. Det blev inledningen till den moderna eran i Chiles vinhistoria och många andra vingårdsägare hann följa hans exempel innan vinlusen slog till i Frankrike 1863.

Senare hälften av 1800-talet var en blomstringstid för vinet i Chile, som fick en god marknad i det phylloxeradrabbade Europa och vann flera medaljer på världsutställningarna. Men Frankrike och Gamla världen repade sig, Chile föll i glömska och 1900-talet inleddes med skatter och lagar som motarbetade vinindustrin.

Allende förstatligar vinegendomarna

Motgångarna fortsatte och kulminerade i förstatligandet av de stora vinegendomarna under Allendes tid. Ägarna flydde och jorden delades ut till småbönder som inte hade något intresse av kvalitetsvin. Vändpunkten kom med militärdiktaturen 1973 och den förhatlige general Pinochet blev ironiskt nog den som återställde vinordningen i Chile.

Chile i export-toppen

I dag är Chile det ledande exportlandet i Sydamerika. Sedan demokratin återställts har internationella företag investerat stort i landets vinindustri. Den inhemska konsumtionen är visserligen relativt låg, men det är exportmarknaderna man satsar på och här har ett antal stora vinfirmor gått i täten.

Saftigt fruktiga viner öppnade dörren ut i världen för chilenska viner på 1990-talet, sedan dess har vinmakarna ständigt förädlat sin utmärkta råvara och tagit steget först upp till premiumviner och sedan till superpremiumviner - som nu slår världens stora bordeauxer i blindprovningar.

Det nya Chile

Endruvsviner har dominerat utbudet och carmenère kom som den gudasända nationaldruva Chile behövde som flaggskepp. Men trenden har delvis svängt från viner av en druva till blandviner - vilket har tvingat vinmakarna att bli mer kreativa. Naturvins- och hållbarhetstrenden har även kommit till Chile. En yngre generation köper gamla vingårdar och rustar upp, tillverkar viner på traditionellt sätt med lagring i amforor, stora träfat (foudres/botti) och i betongägg. Man använder ofta naturlig jäst och hållbara metoder, där ursprunget ska vara tydligt i det färdiga vinet.