Flagga USA USA

Karta USA

Inledning

Kalifornien den största vinregionen

Vin i Nordamerika handlar inte bara om Kalifornien, även om 90 procent av allt amerikanskt vin kommer därifrån. Oregon och Washington State har gjort Pacific Northwest, inkluderar även Idaho, till landets näst mest betydande vinregion.

På östkusten kämpar tillverkarna både med att göra drickbart vin av labrusca- och hybriddruvor – och att göra sig av med dem – för att i stället plantera ädla sorter av arten Vitis vinifera.

Finger Lakes och Long Island i New York State har kommit längst, men de har ett helt koppel av östkuststater efter sig. Främst Virginia, följt av Pennsylvania och Maryland och ännu längre söderut North Carolina och Georgia. Michigan och Ohio drar fördel av de stora sjöarna. Missouri i kontinentens mitt har gamla vintraditioner och Texas längst i söder håller på att skapa sig nya.

Kanada vill också ha ett ord med i laget och visar upp Okanagan Valley i British Columbia som sitt stjärndistrikt och bjuder på ett av världens mest exklusiva viner i form av icewine.

Viner & druvor

USA

Utöver Kalifornien, Pacific Northwest och New York, har samtliga delstater, till och med Alaska, någon form av vinodling eller vinproduktion.

Michigan

Michigan har bland de största odlingsarealerna i USA och labruscadruvan concord är av stor vikt. Men odlingarna av vinifieradruvor ökar och bäst resultat nås med aromatiska druvsorter som pinot blanc, pinot gris, gewürztraminer och riesling.

Pennsylvania

Även Pennsylvania har planteringar av betydande storlek. Här samsas hybrider som seyval och vidal med bland andra cabernet sauvignon och chardonnay.

Virginia

I Virginia är viniferadruvorna i klar majoritet över hybrider och amerikanska sorter – och bordeauxdruvorna ger bra resultat. Söderut, längs kusten, skapar värme och fukt problem och vinodlingarna tvingas upp på högre höjder.

Missouri och Arkansas

Missouri har också relativt stora vinodlingar. De består främst av hybrider och amerikanska druvsorter, som de blå norton eller cynthiana som den också kallas. Tidigare ansågs dessa vara två olika druvor men DNA-studier har fastslagit att de är identiska. Arkansas druvpalett är liknande men här odlas även chardonnay, cabernet sauvignon och merlot, för att nämna några.

Mot mexikanska gränsen har Arizona, New Mexico och Texas vingårdar på höga höjder på grund av hettan.

Kanada

Köldhärdiga druvsorter

Trots att de flesta av Kanadas vinodlingar ligger på ungefär samma latitud som södra Frankrike och Toscana är kyla, stränga vintrar och frost stora problem. Mycket av arealen är därför uppodlad med köldtåliga hybrider, exempelvis de gröna vidal och seyval blanc och de blå bacho noir och maréchal foch. Europeiska sorter som riesling, chardonnay, cabernet sauvignon och pinot noir har också gett goda resultat.

Viktiga vindistrikt

Vingårdarna ligger till största delen i provinserna Ontario och British Columbia.

British Columbia har fyra större vindistrikt. Från Stilla havet i väster är de: Vancouver Island, Fraser Valley öster om staden Vancouver, Similkameen Valley och Okanagan Valley, som är ett av Kanada mest betydande vindistrikt (jämte Niagara Peninsula och Prince Edward County, båda vid Lake Ontario).

Den avlånga sjön Okanagan vindlar sig genom hela området och har en temperaturutjämnande effekt och förlänger växtsäsongen. Nederbörden varierar mellan 400 mm och 150 mm från norra änden av sjön till den södra, varför konstbevattning är nödvändig.

Här trivs särskilt gröna druvor som chardonnay, pinot gris och pinot blanc, riesling och gewürztraminer. Blå druvor vinner dock terräng – pinot noir får nu allt större sällskap av merlot, cabernet och till och med syrah.

Icewine

Okanagan Lake var också först med den vintyp som Kanada är mest berömt för – icewine. Vinet är ett koncentrerat fruktigt och sött vitt gjort på frusna druvor – vanligtvis rieling eller vidal. Till skillnad från den tyska motsvarigheten, eiswein, tillåter väderförhållandena att denna typ av vin kan produceras så gott som varje år.

Den största mängden framställs i dag i Ontario. Flera av vinerna har vunnit de högsta priserna i internationella vintävlingar.

Lagar

USA

Med början 1980 infördes i USA ett system för kontrollerad ursprungsbeteckning, AVA, vilket står för American Viticultural Area. Detta är en strikt ursprungsbeteckning som även reglerar minimimängd druvor från det angivna området, men garanterar ingen kvalitetsstandard.

USA delar in ursprungsbeteckningen i fyra nivåer:
State – anges en stat som ursprung måste 100 % av druvorna komma därifrån.
County – anges ett county som ursprung måste 75 % av druvorna komma därifrån.
AVA – anges ett AVA som ursprung måste 85 % av druvorna komma därifrån.
Single Vineyard – anges en enskild vingård som ursprung måste 95 % av druvorna komma därifrån.

Dessa är de generella riktlinjerna, men varje delstat råder själv över om man vill skärpa lagstiftningen ytterligare.

Ursprungligen användes den administrativa indelningen i delstat och county för att ange ett vins geografiska ursprung. Men i dag finns ett stort antal avgränsade mindre områden, American Viticultural Areas (AVA). De flesta – 138 av totalt 235 – i Kalifornien. Märk väl, termerna AVA respektive American Viticultural Area är aldrig utskrivna på etiketten.

Kanada

Kanada har ett system kallat VQA – Vintners Quality Alliance med strikta krav vad gäller geografisk gränsdragning, druvsorter och mognadsnivåer i Ontario och British Columbia. Bordsviner från de tre främsta områdena (Designated Viticultural Areas) i Ontario måste vara till 100 procent gjorda av Vitis vinifera-druvor.

Historia

Vikingarna landar

Över 1 000 år har gått sedan vikingen Leif Eriksson drev ur kurs på en seglats till Grönland och hamnade på en kust som han kallade Vinland. På fornisländska betyder ordet ungefär ”sank ängsmark” – men där fanns antagligen vilda druvor också.

De inhemska amerikanska druvorna av arten Vitis labrusca ger viner med en smak som kallas ”foxy”. Vad begreppet innebär har diskuterats bland vinkännarna. Men antyder att vinet doftar artificiellt av godis (jordgubbar, smultron), blommor eller bara annorlunda med inslag av päls.

Fransmän producerar det första vinet

Det första kända amerikanska vinet gjordes av franska hugenotter i Florida 1562, Druvan de använde var den inhemska Scuppernong. Scuppernong är en druvsort inom arten Vitis rotundifolia och används fortfarande för vinframstälning i USA:s sydöstra stater.

När Europa gör vin av druvsorter som vi kallar klassiska eller ädla – cabernet, chadonnay med flera – från en enda art, Vitis vinifera. Så har Amerika 21 olika arter i två undersläkten.

Köldtålig och immun druva

Det vin som betytt mest på amerikanska östkusten hör till arten Vitis labrusca. Det beror på att den både är köldhärdig och tämligen resistent mot vinlusen (vetenskapliga namnet är Daktulosphaira vitifoliae). Lusen förekommer naturligt i östkustens jord och har gjort rotstockarna mer eller mindre motståndskraftiga mot skadeinsekten.

Ingen rår på vinlusen

Vinet av inhemska druvor föll dock inte de invandrande européerna i smaken. Följaktligen importerade man sticklingar från Europa och planterade dem i den bördiga amerikanska jorden. I över 200 år försökte man med den ena europeiska sorten efter den andra. Allt under det att rotlusen – som är så liten att den knappt går att se med blotta ögat – i all hemlighet gäckade alla ansträngningar.

Den gjorde inte ens undantag för president Thomas Jefferson som i 30 år försökte odla viniferavin på sin egendom Monticello i Virginia.

Vinlusen fann sin väg till det viniferaodlande Kalifornien också, ditfraktad som fripassagerare på (nerlusade) sticklingar från Europa. Men räddningen var på väg, ironiskt nog från samma håll som pesten hade kommit.

Ympade rotstockar löser problemet

På 1870-talet, då Daktulosphaira vitifoliae hade börjat sitt härjningståg genom Europa, skeppade George Husmann resistenta labrusca-rotstockar från sin vingård i Missouri till Frankrike. Därmed inleddes räddningsaktionen för det europeiska, och kaliforniska, vinet. Europeiska druvsorter ympade på amerikanska rotstockar – det var löningen på problemet som Thomas Jefferson hade gett hur mycket som helst för att komma på.

Kalifornien hamnar på stora vinkartan

Virginia var 1619 det första området att försöka sig på viniferaviner och Pennsylvania var först med en kommersiell vinanläggning 1793. Men New York State tog vinets ledarroll på östkusten. Texas har länge haft devisen ”Wine – the next big thing from Texas”, men så stort har det inte blivit.

Redan vid världsutställningen i Paris 1889 fick Europa upp ögonen för kaliforniskt vin, som håvade hem 35 guld-, silver- och bronsmedaljer. Det definitiva genombrottet för kaliforniskt vin kom 1976 vid den berömda Parisprovningen. Två viner, en cabernet/merlot och en chardonnay, slog alla andra viner i en blindprovning.

Fransmännen ville visserligen inte tro att det var sant. Men nu satt Kalifornien på stora vinkartan och Frankrike fick vänja sig vid allt tuffare utmaningar från hela Nya världen.

Kanadas moderna vinhistoria började först på 1800-talet. Efter att från 1916 ha manövrerat sig genom en hotande förbudstid – likt Prohibition i USA - fanns det 1926 ett femtiotal vinanläggningar med tillstånd att framställa vin av druvor.

På Newfoundland, där vikingen Leif Eriksson landsteg och kallade det för Vinland, har det aldrig funnits några vinodlingar. Men väl längre västerut, på ön Nova Scotia. Vidare inåt land finns vindistrikt i Québec, vid Lake Ontario och Lake Erie samt i västra Kanada, i British Columbia.