Svenskt öl

Från att ha varit ett land där ljus lageröl med liten till lagom svensk beska har dominerat totalt så har Sverige utvecklats enormt som ölland de senaste åren.

Förvisso domineras ölförsäljningen fortfarande av ljus öl och stora bryggerier. Men det finns flera hundra olika bryggerier i Sverige i dag och experimentlustan är stor när det gäller stilar och smaker.

Över 300 bryggerier i Sverige

I mitten av 1800-talet avskaffades skråväsendet i Sverige och de då 28 bryggerierna blev snabbt fler. Mot slutet av århundradet fanns det över 500 bryggerier i Sverige, varav strax över 300 tillverkade öl. Efter att olika förordningar tagits i bruk mellan 1917 och 1923 reglerades försäljningen och starkölet försvann från marknaden. Det fick dock exporteras och kunde köpas mot recept på apoteket. Förbudet mot starköl upphörde 1955 men alkoholhalten fick inte överstiga 5,6 voymprocent. Denna gräns behölls ända fram till Sveriges inträde i EU 1996.

Efter första världskriget minskade antalet svenska bryggerier i stadig takt på grund av sammanslagningar och effektivisering. Denna trend syntes över större delen av världen och var inte unik för Sverige. Bottensiffran 13 nåddes i början på 1990-talet men kort därefter kom vändningen. Mot slutet av århundradet vaknade ölintresset i Sverige till liv och flera, idag kända bryggerier, inledde sin verksamhet. Den stora ölboomen inträffade i slutet av 00-talet i Sverige och i skrivande stund finns det åter över 300 kommersiella öltillverkare runt om i landet. Efter Storbritannien är Sverige idag Europas bryggeritätaste land per capita och många svenska ölsorter räknas idag till världens främsta.

Mikro blir hantverk

En term som ofta används är mikrobryggeri. Den brukar stå för ett mindre bryggeri som tillverkar öl på traditionellt vis. Termen kommer från Storbritannien och USA, där små bryggerier med lite annorlunda profil etablerade sig som uppstickare i början av 1990-talet. I dag pratar man hellre om "craft breweries", det vill säga hantverksmässiga ölbryggerier, då storleken på tillverkningen har mindre betydelse.

Smaksatt öl allt vanligare

Besk öl som IPA (india pale ale), amerikansk pale ale och double IPA är populärt i Sverige, speciellt i hantverkskretsar. Men en trend som kommit till Sverige är det belgiska sättet att smaksätta öl med till exempel olika frukter och bär. Så kallad "suröl" med smak av till exempel körsbär eller svarta vinbär. Det är varianter som ofta tillverkas med vild jäst, mjölksyrbakterier eller belgisk jäst som ger en speciell karaktär. Öl med tillsats av kakao- och kaffebönor förekommer också bland svenska bryggerier.

Single humle

Förr användes oftast eller alltid en mix av olika humlesorter eller en särskilt framställd essens. Nu börjar det dyka upp öl med enskilda humlesorter, och de får hela tiden allt större betydelse. Det kan jämföras med vindruvornas status, och i likhet med druvorna märks även humlesorterna ut på etiketterna. Nya sorter hämtas ofta från Nya Zeeland eller nordvästra USA. De är ofta väldigt aromatiska. Amarillo och cascade är vanliga sorter på öletiketterna.

Det har också börjat komma fram svensk humle. Än så länge i liten skala, men trenden är tydlig, humle är viktigt.

Ekfatslagrat

En annan trend är att lagra sitt öl längre, till och med på ekfat. Först användes begagnade fat, men numera förekommer allt från splitternya fat till begagnade rom- och whiskyfat. Ölets smak påverkas givetvis mycket av det tidigare innehållet.

Säsongsöl

Medan många bryggerier fokuserar på nya smaker strävar andra efter att hålla traditionerna vid liv. Ett exempel är att julölet fått sällskap av midsommar-, oktober- och andra säsongsöl.

Saison-öl

Den belgiska trenden är ganska stark i Sverige. Den senaste typen från Belgien är saison. Ursprungligen gjordes ölen under vintermånaderna då det var svalare och man lagrade den fram till sommaren. Nu gör man ölen året om och ofta smaksätter man den med kryddor och/eller frukter.

Alkoholsvag öl i ropet

Allt fler bryggerier börjar göra öl i "session-stil", alltså att smaken och aromrikedomen finns kvar samtidigt som alkoholhalten minskas. Det finns dessutom välkända bryggare som idag gör alkoholfri öl med mycket beska och smak. Dessa smakar helt annorlunda jämfört med den ljusa och neutrala stil som tidigare dominerade bland alkoholfri öl.

Olika bryggare

Grovt går det att dela in svenska hantverksölsproducenter i tre grupper:

  • Gårdsbryggare: Finns i mellanstora städer och mindre orter. Gör ofta traditionella ölsorter i klassisk stil – lager, ale och porter. Är ofta framgångsrika lokalt.
  • Storstadsbryggarna: Fokuserar främst på ale, india pale ale och amerikansk pale ale. Arbetar med olika stilar och humlesorter. Många försöker komma ut på den internationella marknaden. En ny stark trend i gruppen är öl med lägre alkoholhalt runt 4,5 procent.
  • Fantombryggarna: Har inga egna bryggerier, utan hyr in sig hos andra bryggare i Sverige och utomlands. Mycket experimentella och laborerar fram smakerna. Testar olika öltyper med olika humlesorter eller väldigt lite humle. I vårt sortimen kan dessa öl hamna i lokalt och småskaligt, men även i Systembolagets exklusiva lanseringar, kallade små partier.

Våra ölstilar

Lär dig mer om olika ölstilar här