Svenskt öl

Från att ha varit landet där ljus lageröl med liten till lagom svensk beska dominerat totalt har Sverige utvecklats enormt som ölland. Bryggerier av olika storlekar brygger nu allt från lager och IPA till syrlig öl smaksatt med bär.

Ja, fortfarande domineras ölförsäljningen i Sverige av ljus lager och stora bryggerier. Men det finns flera hundra olika bryggerier i Sverige i dag och experimentlustan är stor när det gäller stilar och smaker.

Så bryggdes det i Sverige

Från början var ölbryggandet i Sverige något som sköttes på gårdarna. Ölet var mörkt, varmjäst och hade små likheter med dagens brygder och från början användes inte humle. Skulle det vara finare än så importerades öl från kontinenten. Maltdrycken svagdricka och den lokala specialiteten gotlands-dricka är på sätt och vis kvarlevor från det ursprungliga ölet i Sverige. 

Ölindustrin startade med portern

Precis som i Storbritannien var portern den första ölstilen som tillverkades i industriell skala, om än 100 år senare. I början på 1800-talet startade invandrade britter och tyskar porterproduktion i bl.a. Göteborg.

Tysk lageröl tar över

Sverige nåddes också av lagerölet i mitten av 1800-talet. Först ut bland det kalljästa var mörk lager i münchener- eller bayersk stil, som senare följdes av ljusare pilsner. Landets första bryggdes i Borås 1871 och samma år bryggde även Hamburgerbryggeriet i Stockholm en pilsner. Den blev så populär att den nya ölsorten snart var den dominerande i Sverige. Eftersom majoriteten av vattnet var mjukt var det enklare att brygga ljust öl. Trots att pilsner i tysk stil tog över ölmarknaden fanns den mörka lagern alltid fanns i bakgrunden, speciellt i landets norra delar. 

Bryggeriutvecklingen i Sverige

I mitten av 1800-talet avskaffades skråväsendet i Sverige och de då 28 bryggerierna blev snabbt fler. Mot slutet av århundradet fanns det över 500 bryggerier i Sverige, varav strax över 300 tillverkade öl. Efter att olika förordningar tagits i bruk mellan 1917 och 1923 reglerades försäljningen och starkölet försvann från marknaden. Det fick dock exporteras och kunde köpas mot recept på apoteket. Förbudet mot starköl upphörde 1955 men alkohol-halten fick inte överstiga 5,6 volymprocent. Denna övre gräns behölls ända fram till Sveriges inträde i EU 1996.

Antalet bryggerier dalade på 1900-talet

Efter första världskriget minskade antalet svenska bryggerier i stadig takt på grund av sammanslagningar och effektivisering. Denna trend syntes över större delen av världen och var inte unik för Sverige. Bottensiffran 13 nåddes i början på 1990-talet men kort därefter kom vändningen. Mot slutet av århundradet vaknade ölintresset i Sverige till liv och flera, idag kända bryggerier, inledde sin verksamhet.

Det svenska ölundret

Den stora ölboomen inträffade i slutet av 00-talet i Sverige och i skrivande stund finns det åter långt över 300 kommersiella öltillverkare runt om i landet. Efter Storbritannien är Sverige idag Europas bryggeritätaste land per capita och många svenska ölsorter räknas idag till världens främsta. 

Mikro- craft- eller hantverksbryggeri?

En term som ofta används är mikrobryggeri. Den brukar stå för ett mindre bryggeri som tillverkar öl på traditionellt vis. Termen kommer från Storbritannien och USA, där små bryggerier med lite annorlunda profil etablerade sig som uppstickare i början av 1990-talet. I dag pratar man hellre om "craft breweries", alltså hantverksmässiga ölbryggerier, då storleken på tillverkningen har mindre betydelse. Ett hantverksbryggeri får brygga upp till två miljoner liter öl om året, en siffra de flesta inte når upp till.

Smaksatt öl allt vanligare i Sverige

Besk öl som IPA (india pale ale), amerikansk pale ale och double IPA är populärt i Sverige, speciellt i hantverkskretsar. En annan trend som kommit till Sverige är det belgiska sättet att smaksätta öl, exempelvis olika frukter och bär. Syrlig öl av olika slag med smak av till exempel hallon eller svarta vinbär har blivit en stor framgång och används nordiska bär kallas stilen nordic sour. De tillverkas ofta med vild jäst, mjölksyrabakterier eller belgisk jäst som ger en speciell karaktär. Öl med tillsats av kakao- och kaffebönor förekommer också bland svenska bryggerier.

Single humle

Förr användes oftast en mix av olika humlesorter eller en särskilt framställd essens. Nu börjar det dyka upp öl med enskilda humlesorter, och de får hela tiden allt större betydelse. Det kan jämföras med vindruvornas status och i likhet med druvorna märks även humlesorterna ut på etiketterna. Nya sorter hämtas ofta från Nya Zeeland eller nordvästra USA. De är ofta väldigt aromatiska. Amarillo och cascade är vanliga sorter på öletiketterna.

Det har också börjat komma fram svensk humle. Än så länge i liten skala, men trenden är tydlig, humle är viktigt.

Ekfatslagrat öl

En annan trend är att lagra sitt öl längre, till och med på ekfat. Först användes begagnade fat, men numera förekommer allt från splitternya fat till begagnade rom- och whiskyfat. Ölets smak påverkas givetvis mycket av det tidigare innehållet.

Säsongsöl av olika slag

Medan många bryggerier fokuserar på nya smaker strävar andra efter att hålla traditionerna vid liv. Ett exempel är att julölet fått sällskap av påsk-, midsommar-, oktober- och andra säsongsöl.

Saison i Sverige

Den belgiska trenden är numera ganska stark i Sverige. Den senaste typen från Belgien är saison. Ursprungligen gjordes ölen under vintermånaderna då det var svalare och man lagrade den fram till sommaren. Nu gör man saison året om och ofta smaksätter man den med kryddor eller frukter.

Alkoholsvag öl allt bättre

Allt fler bryggerier börjar göra öl i "session-stil", alltså att smaken och aromrikedomen finns kvar samtidigt som alkoholhalten minskas. Det finns dessutom välkända bryggare som idag gör alkoholfri öl med mycket beska och smak. Dessa smakar helt annorlunda jämfört med den ljusa och neutrala stil som tidigare dominerade bland alkoholfri öl.

Olika typer av bryggare

Grovt går det att dela in svenska hantverksölsproducenter i tre grupper:

  • Gårdsbryggare: Finns i mellanstora städer och mindre orter. Gör ofta traditionella ölsorter i klassisk stil – lager, ale och porter. Är ofta framgångsrika lokalt.
  • Storstadsbryggarna: Fokuserar främst på ale, india pale ale och amerikansk pale ale. Arbetar med olika stilar och humlesorter. Många försöker komma ut på den internationella marknaden. En ny stark trend i gruppen är öl med lägre alkoholhalt runt 4,5 procent.
  • Fantombryggarna: Har inga egna bryggerier, utan hyr in sig hos andra bryggare i Sverige och utomlands. Mycket experimentella och laborerar fram smakerna. Testar olika öltyper med olika humlesorter eller väldigt lite humle. I vårt sortimen kan dessa öl hamna i lokalt och småskaligt, men även i Systembolagets exklusiva lanseringar, kallade små partier.

Våra ölstilar

Lär dig mer om olika ölstilar här