Information till besökare

Söndagen den 21 oktober uppdaterar vi systembolaget.se. Det innebär att vissa tjänster stundtals inte kommer vara tillgängliga. Det gäller till exempel möjligheten att beställa dryck eller registrera förfrågan om privatimport.

Suröl

Suröl. Smaka på ordet. Omogna äpplen? Vinäger? Att närma sig ölvärldens syrliga sorter är att utforska utkanterna av dryckens smakrymd.

Spontanjäsning i Belgien

Med suröl avses olika ölstilar såsom geuze, kriek och rödöl. De framställs på olika sätt men har genuina jäsningsmetoder gemensamt. Spontanjäsning, tillämpat nästan uteslutande i belgiska regionen Pajottenland, är ett upplägg lika uråldrigt som udda. En vört av kornmalt, omältat vete och oxiderad humle exponeras för vildjäst i grunda kar på ostädade vindar. Flerårig fatjäsning gör sedan ölet syrligt. Resultatet kallas lambic.

Lambic, geuze, kriek

Lambic kan vara svårt att identifiera som öl. Utan både humle- och maltsmak kan den påminna om ett friskt vin, och även lagringsförfarandet för tankarna till druvvärlden. Ren lambic är ovanlig på marknaden – det vanligaste spontanjästa ölet är snarare blandningar av olika årgångar av lambic, så kallad geuze. Eller lambic som jäst med frukt, benämns efter den frukt som används, till exempel den vanligt förekommande kriek (körsbär) eller framboise (hallon).

Oud Bruin och rödöl

Flamländsk Oud Bruin (gammal brunöl) är en överjäst öl. Till lagringen används ekfat och i träet bor mikroorganismer vilka tillsammans med laktobacillerna ger syrlighet. Men det förkommer också lagring på ståltank. Här tillsätter man jästpartiklar, laktobaciller med mera (ekspån/ekstavar förekommer) för att få fram den syrliga smaken. Produktionsmässigt är dessa öl lika spontanjäst lambic. Det förekommer ekfat, laktobakterier och vildjäst, även om jäsningen är mer kontrollerad här, samt att man blandar ny och gammal brygd.

Uppdelning mellan brun och röd

Man kan ibland läsa om en uppdelning mellan oud bruin och så kallad flamländsk rödöl (Oud Root), då färgerna skiljer sig åt om ölen kommer från västra Flandern (mer rödaktigt) och östra delen (mer brun i färgen). En annan indelning utgår från hur länge vörten kokar, ju brunare destor längre koktid. Smakmässigt kan rödölen uppfattas som mer syrlig och lättare i kroppen och den bruna fylligare och mustigare.

Brett – jästsvamp med kultsmak

Jord, läder, stall. En mängd aromer som brukar benämnas funkiga. Kärt barn har många namn och brettanomyces, modernt förkortat brett, är jäststammen surölsälskare inte vill leva utan. Dels rikligt förekommande i Pajottenlands luft, dels globalt kultiverad, sprider den ett gåtfullt skimmer över stilenliga surölsexemplar. Att jobba med brett anses riskfyllt. Väl anlitad kan den fortleva i trä och textilier och angripa annan öl i samma lokaler. Småskaliga bryggare begagnar brett allt oftare, men dessa brygder blir sällan helt lika de klassiska rödölen eller Belgiens spontanjästa öl. Ett bevis för hur surölet präglas av platsens mikroflora.

En värld av suröl

Suröl tillverkas nu i flera länder än i Belgien genom olika handkraftsbryggerier, som anammar den belgiska stilen. Men det är ytterst sällan dessa öl sponantjäser.

Men även om de nutida tolkningarna många gånger drar iväg med hög alkoholhalt eller stora humlegivor, kan de presentera ett smakspektra nog så givande i sig självt. Som så ofta i ölsammanhang går USA i bräschen med kryddblandningar och whiskeyfat, allehanda frukter och vildjäsningar. I början av 2000-talet var kalifornienbaserade Lost Abbey och Russian River pionjärer, men antalet bryggerier som prövar konstarten har snabbt blivit fler.

Belgiska spontanjäsare som Boon, Cantillon och Oud Beersel, vars öl bär upp den traditionella lambicstilen med bär- och citrusnyanser, har fått sällskap av brettjäsningar i ett brett register av ölstilar. Experimentlustan är stor med skiftande malt och humle, frukter och fat, lakto -och pediococcus (mjölksyrebakterier), vilket ger skapelser som brettade IPAs och syrliga stouts. De namnkunniga tillverkarna av rödöl, som Rodenbach, Verhaeghe och Duvel Moortgat, fortsätter på inslagen väg med återhållsam humlekryddning och årgångsblandningar. Bland nyare kreatörer har sådana som danska Mikkeller, svenska Brekkeriet och norska Haandbryggeriet hittat passion i surölet.