Lär dig mer om cognac

Cognac (eller konjak på svenska) är den mest kända typen av brandy, det vill säga destillerat vin som lagrats på ekfat. Och spritsorten kommer från distriktet Cognac i Frankrike.

Cognac tidig exportframgång

Regionen Cognac ligger i västra Frankrike, norr om Bordeaux. Det är Frankrikes fjärde största vinodlingsområde och omfattar idag 80 000 hektar.

Det var närheten till havet som lade grunden till cognacens framgång. Via hamnarna i Rochefort och La Rochelle kunde vin tidigt skeppas till Storbritannien och andra länder. Problemet var att de svaga och lätta vinerna inte klarade transporterna speciellt bra.

På 1500-talet började holländarna istället destillera vinet till sprit, vilket både sparade plats och drastiskt förbättrade hållbarheten. Under 1600-talet började man att destillera två gånger och lagra spriten på ekfat och cognac börjar likna det vi ser idag.

Cognacshandlare från brittiska öarna

Handelsfirmor från bland annat England, Skottland och Irland gav sig på 1700-talet in i den lönsamma konjaksbranchen och stardade egen produktion på plats. Många av dem finns kvar och det är därför vi fortfarande ser så många icke-franska namn på konjaksetiketterna.

De sex distrikten i Cognac

AOC Cognac ligger i västra Frankrike, norr om Bordeaux, och omfattar 80 000 hektar. Cognac är indelad i sex distrikt eller cru:

  • Grande Champagne
  • Petite Champagne
  • Borderies
  • Fins Bois
  • Bon Bois
  • Bois Ordinaires   

I de två förstnämnda – och viktigaste – är marken rik på krita och anses därför ge de bästa vinerna för destillering. Beteckningen Fine Champagne betyder att cognacen kommer från både Petite-, och till minst hälften från Grande Champagne. I Bordieres är konjaken av nästan lika hög kvalitet och Fins Bois ger fyllig och snabbmognande sprit. Bon Bois och Bois Ordinaires har idag mycket liten betydelse.

Grande Champagne

De bästa vinerna för destillering anses komma från Grande Champagne, det centrala distriktet söder om staden Cognac.

Ordet Champagne har ingenting med vinet champagne att göra, utan härstammar från latinets campania och är numera en benämning för områden med kritrika jordar. I Petite Champagne finns en annan typ av krita, saintonge, och området har en något mindre koncentration av krita än Grand Champagne.

Området är lätt kuperat och odlingarna – som nästan helt utgörs av druvan ugni blanc – är cirka 13 000 hektar, av Cognacs totala yta om 80 000 hektar. Grande Champagnes odlingar, och därmed dess cognac, håller oftast hög kvalitet. Men området är så pass varierat att skillnaderna ändå kan vara stora mellan de olika vingårdarna. 

Ugni blanc viktigaste druvan i cognac

Den gröna druvan ugni blanc är den viktigaste druvan och utgör 98 procent av odlingarna men även folle blanche och colombard har viss betydelse. Druvorna ger alkoholsvaga och syrliga viner som passar bra att destillera. Om basvinet har låg alkoholhalt måste det koncentreras mer för att alkoholhalten i det färdiga destillatet ska bli hög. Då koncentreras även smaken.

Cognac destilleras två gånger

Vinet destilleras två gånger i en enkelpanna kallad alambic charentais för att få en sprit på max 72 volymprocent. Sedan lagras destillatet minst två år på ekfat från skogarna Limouges eller Tronçais. Fatlagringen rundar av smaken och bidrar med färg och vaniljaromer. Socker, sockerkulör och ekspånsessens, boissé får tillsättas. Före buteljeringen späds cognacen, till som lägst 40 procent.

Fatlagringen rundar av smaken och bidrar med färg och vaniljaromer.

Cognac lagras minst två år på fat

Följande lagringsbeteckningar finns enligt lag:

  • *** eller VS – minst 2 år på fat,
  • VSOP, Resérve eller VO – minst 4 år,
  • Napoléon eller Exellence – minst 6 år
  • XO, Extra, Or eller Hors d’Age - minst 10 år. (Gäller från och med 2018.)


Dessa är minimikrav – i praktiken är Cognac ofta mycket äldre. Såväl årgångsbetecknad som konjak från enskilda vingårdar har blivit vanligare de senaste åren.

Att prova cognac

Häll upp ett par centiliter i ett vanligt, tulpanformat vinglas. Snurra glaset i några sekunder och låt sedan stå lika länge.

Luta glaset och sätt till näsan. Dra försiktigt in doften i små ”sniffar”. På så sätt känner du dofterna, (druvighet, russin, vanilj, rostat fat), utan att alkoholångorna slår sönder dem. Läppja på cognacen. Skölj inte runt i munnen, då bedövas smaklökarna.

Ska jag prova i kupa?

Traditionell cognacskupa bör undvikas i provningssammanhang för sticker man näsan i den knockas luktsinnet av alkoholångorna. Samma sak sker också när man värmer cognacen med handen runt glaset.

Ska jag späda spritdrycker med vatten?

Spritdrycker baserade på frukt eller bär är känsliga och har lättflyktiga aromer. De tappar därför i doftkaraktär om vatten slås i glasen, så lägg hellre fokus på doften när det gäller denna typ av destillat. Spannmålsbaserad sprit som whisky, vodka och gin vinner däremot på att spädas med lite vatten i samband med provning.