Vi bygger en ny onlinebutik. Vill du testa den redan nu? Gå till beta.systembolaget.se

Grappa och marc 

Grappa och marc tillhör de så kallade pressrestdestillaten där man använder de fasta resterna från vintillverkning för att tillverka en spritdryck. 

Det finns både fatlagrad och icke fatlagrad grappa och marc. Ofta anger man på etiketten vilken druva som spriten är gjord av.

Grappa från Italien

När man pressar druvor till must blir druvskal och stjälkar över och dessa kan destilleras till sprit. Vid rödvinstillverkning ligger de blå druvskalen med och macererar, vilket gör att de innehåller alkohol och kan destilleras på en gång. Gröna pressrester från vitvinstillverkning innehåller socker som först måste jäsas. Tekniken är vanlig i många vinländer och spriten har olika namn beroende på var den tillverkas. I Spanien kallas den aguardiente de orujo, i Frankrike marc, i Tyskland tresterbrand och i Italien - grappa.

Grappa är skyddat av EU

Enligt EU får beteckningen grappa bara användas för italienska pressrestdestillat.Grappa görs huvudsakligen i norra Italien, i vinregioner som Friuli, Veneto och Piemonte. Alkoholhalten ska vara minst 37,5 volymprocent och max 86 volymprocent.

Druvsort påverkar smaken på grappa

Grappans karaktär beror på vilket slags vin som tillverkats, hur hårt druvresterna pressas och om grappan fatlagras. Den vanligaste grappan är enkel, kolonndestillerad sprit men många vinfirmor gör även prestigegrappa – den kan till exempel vara gjord av en enda druvsort eller vingårdsbetecknad. Sådan grappa framställs hantverksmässigt i små enkelpannor och buteljeras ofta i spektakulära flaskor. Det har även blivit vanligt att producenten lagrar sin grappa på ekfat i 6 - 18 månader. Grappan kan även smaksättas med olika örter och frukter och kallas då Grappa alla ruta.

En italiensk sprit som inte ska förväxlas med grappa är aquavite di uva. Den är ett rent vindestillat, alltså av samma typ som brandy, cognac eller armagnac.

Grappans utveckling

Från början ansågs grappa vara den absolut enklaste av spritsorter. En restprodukt med en mycket enkel men särpräglad smak. Ryktet förbättrades på 1960-talet när den första vingårdsbetecknade grappan dök upp, följd av den första druvrena varianten 1973. På 80-talet började man destillera pressresterna i samband med skörd för att behålla aromer och undvika för stor kärvhet.

Marc från Franrike

Marc är Frankrikes motsvarighet till italiensk grappa. Marc liknar grappa men är oftast robustare i smaken. Med undantag för den aromatiska och druvrena marcen från Alsace är marc dessutom nästan alltid fatlagrad.

I Frankrike spelar marc inte samma kommersiella roll som grappa gör i Italien. Marc är fortfarande mer eller mindre hantverksmässigt framställd och har ofta en oljig, jordig smak.

I Frankrike spelar marc inte samma kommersiella roll som grappa gör i Italien. 

Lagar för marc

De flesta vinområden i Frankrike producerar marc, och både tillverkning och namn är reglerade i lag. Mest kända är marc de Alsace, marc de Bourgogne, och marc de Champagne av vilka den sistnämnda räknas bland de främsta. Anledningen är att druvorna vid champagneframställning pressas mycket lätt, så klasarna är fortfarande nästan hela. Det gör att det finns mycket druvaromer kvar i pressresterna och dessa ger marcen karaktär.

Precis som i Italien gör man vingårdsbetecknad marc, till exempel marc de Chambertin eller marc de Montrachet från de berömda vingårdarna i Bourgogne.

En marc som lagrats på ekfat i minst tre år betecknas vieux marc. Efter sex års fatlagring får den heta très vieux marc och efter tio år på fat kallas det Hors dÁge.